Al Muhyi

حَدَّثَنَا هِشَامُ بْنُ عَمَّارٍ حَدَّثَنَا حَاتِمُ بْنُ إِسْمَعِيلَ حَدَّثَنَا جَعْفَرُ بْنُ مُحَمَّدٍ عَنْ أَبِيهِ قَالَدَخَلْنَا عَلَى جَابِرِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ فَلَمَّا انْتَهَيْنَا إِلَيْهِ سَأَلَ عَنْ الْقَوْمِ حَتَّى انْتَهَى إِلَيَّ فَقُلْتُ أَنَا مُحَمَّدُ بْنُ عَلِيِّ بْنِ الْحُسَيْنِ فَأَهْوَى بِيَدِهِ إِلَى رَأْسِي فَحَلَّ زِرِّي الْأَعْلَى ثُمَّ حَلَّ زِرِّي الْأَسْفَلَ ثُمَّ وَضَعَ كَفَّهُ بَيْنَ ثَدْيَيَّ وَأَنَا يَوْمَئِذٍ غُلَامٌ شَابٌّ فَقَالَ مَرْحَبًا بِكَ سَلْ عَمَّا شِئْتَ فَسَأَلْتُهُ وَهُوَ أَعْمَى فَجَاءَ وَقْتُ الصَّلَاةِ فَقَامَ فِي نِسَاجَةٍ مُلْتَحِفًا بِهَا كُلَّمَا وَضَعَهَا عَلَى مَنْكِبَيْهِ رَجَعَ طَرَفَاهَا إِلَيْهِ مِنْ صِغَرِهَا وَرِدَاؤُهُ إِلَى جَانِبِهِ عَلَى الْمِشْجَبِ فَصَلَّى بِنَا فَقُلْتُ أَخْبِرْنَا عَنْ حَجَّةِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ بِيَدِهِ فَعَقَدَ تِسْعًا وَقَالَ إِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَكَثَ تِسْعَ سِنِينَ لَمْ يَحُجَّ فَأَذَّنَ فِي النَّاسِ فِي الْعَاشِرَةِ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَاجٌّ فَقَدِمَ الْمَدِينَةَ بَشَرٌ كَثِيرٌ كُلُّهُمْ يَلْتَمِسُ أَنْ يَأْتَمَّ بِرَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَيَعْمَلَ بِمِثْلِ عَمَلِهِ فَخَرَجَ وَخَرَجْنَا مَعَهُ فَأَتَيْنَا ذَا الْحُلَيْفَةِ فَوَلَدَتْ أَسْمَاءُ بِنْتُ عُمَيْسٍ مُحَمَّدَ بْنَ أَبِي بَكْرٍ فَأَرْسَلَتْ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَيْفَ أَصْنَعُ قَالَ اغْتَسِلِي وَاسْتَثْفِرِي بِثَوْبٍ وَأَحْرِمِي فَصَلَّى رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي الْمَسْجِدِ ثُمَّ رَكِبَ الْقَصْوَاءَ حَتَّى إِذَا اسْتَوَتْ بِهِ نَاقَتُهُ عَلَى الْبَيْدَاءِ قَالَ جَابِرٌ نَظَرْتُ إِلَى مَدِّ بَصَرِي مِنْ بَيْنِ يَدَيْهِ بَيْنَ رَاكِبٍ وَمَاشٍ وَعَنْ يَمِينِهِ مِثْلُ ذَلِكَ وَعَنْ يَسَارِهِ مِثْلُ ذَلِك وَمِنْ خَلْفِهِ مِثْلُ ذَلِكَ وَرَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بَيْنَ أَظْهُرِنَا وَعَلَيْهِ يَنْزِلُ الْقُرْآنُ وَهُوَ يَعْرِفُ تَأْوِيلَهُ مَا عَمِلَ بِهِ مِنْ شَيْءٍ عَمِلْنَا بِهِ فَأَهَلَّ بِالتَّوْحِيدِ لَبَّيْكَ اللَّهُمَّ لَبَّيْكَ لَبَّيْكَ لَا شَرِيكَ لَكَ لَبَّيْكَ إِنَّ الْحَمْدَ وَالنِّعْمَةَ لَكَ وَالْمُلْكَ لَا شَرِيكَ لَكَ وَأَهَلَّ النَّاسُ بِهَذَا الَّذِي يُهِلُّونَ بِهِ فَلَمْ يَرُدَّ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَيْهِمْ شَيْئًا مِنْهُ وَلَزِمَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ تَلْبِيَتَهُ قَالَ جَابِرٌ لَسْنَا نَنْوِي إِلَّا الْحَجَّ لَسْنَا نَعْرِفُ الْعُمْرَةَ حَتَّى إِذَا أَتَيْنَا الْبَيْتَ مَعَهُ اسْتَلَمَ الرُّكْنَ فَرَمَلَ ثَلَاثًا وَمَشَى أَرْبَعًا ثُمَّ قَامَ إِلَى مَقَامِ إِبْرَاهِيمَ فَقَالَ{ وَاتَّخِذُوا مِنْ مَقَامِ إِبْرَاهِيمَ مُصَلًّى }فَجَعَلَ الْمَقَامَ بَيْنَهُ وَبَيْنَ الْبَيْتِ فَكَانَ أَبِي يَقُولُ وَلَا أَعْلَمُهُ إِلَّا ذَكَرَهُ عَنْ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّهُ كَانَ يَقْرَأُ فِي الرَّكْعَتَيْنِ قُلْ يَا أَيُّهَا الْكَافِرُونَ وَ قُلْ هُوَ اللَّهُ أَحَدٌ ثُمَّ رَجَعَ إِلَى الْبَيْتِ فَاسْتَلَمَ الرُّكْنَ ثُمَّ خَرَجَ مِنْ الْبَابِ إِلَى الصَّفَا حَتَّى إِذَا دَنَا مِنْ الصَّفَا قَرَأَ{ إِنَّ الصَّفَا وَالْمَرْوَةَ مِنْ شَعَائِرِ اللَّهِ }نَبْدَأُ بِمَا بَدَأَ اللَّهُ بِهِ فَبَدَأَ بِالصَّفَا فَرَقِيَ عَلَيْهِ حَتَّى رَأَى الْبَيْتَ فَكَبَّرَ اللَّهَ وَهَلَّلَهُ وَحَمِدَهُ وَقَالَ لَا إِلَهَ إِلَّا اللَّهُ وَحْدَهُ لَا شَرِيكَ لَهُ لَهُ الْمُلْكُ وَلَهُ الْحَمْدُ يُحْيِي وَيُمِيتُ وَهُوَ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ لَا إِلَهَ إِلَّا اللَّهُ وَحْدَهُ لَا شَرِيكَ لَهُ أَنْجَزَ وَعْدَهُ وَنَصَرَ عَبْدَهُ وَهَزَمَ الْأَحْزَابَ وَحْدَهُ ثُمَّ دَعَا بَيْنَ ذَلِكَ وَقَالَ مِثْلَ هَذَا ثَلَاثَ مَرَّاتٍ ثُمَّ نَزَلَ إِلَى الْمَرْوَةِ فَمَشَى حَتَّى إِذَا انْصَبَّتْ قَدَمَاهُ رَمَلَ فِي بَطْنِ الْوَادِي حَتَّى إِذَا صَعِدَتَا يَعْنِي قَدَمَاهُ مَشَى حَتَّى أَتَى الْمَرْوَةَ فَفَعَلَ عَلَى الْمَرْوَةِ كَمَا فَعَلَ عَلَى الصَّفَا فَلَمَّا كَانَ آخِرُ طَوَافِهِ عَلَى الْمَرْوَةِ قَالَ لَوْ أَنِّي اسْتَقْبَلْتُ مِنْ أَمْرِي مَا اسْتَدْبَرْتُ لَمْ أَسُقْ الْهَدْيَ وَجَعَلْتُهَا عُمْرَةً فَمَنْ كَانَ مِنْكُمْ لَيْسَ مَعَهُ هَدْيٌ فَلْيَحْلِلْ وَلْيَجْعَلْهَا عُمْرَةً فَحَلَّ النَّاسُ كُلُّهُمْ وَقَصَّرُوا إِلَّا النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَمَنْ كَانَ مَعَهُ الْهَدْيُ فَقَامَ سُرَاقَةُ بْنُ مَالِكِ بْنِ جُعْشُمٍ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَلِعَامِنَا هَذَا أَمْ لِأَبَدِ الْأَبَدِ قَالَ فَشَبَّكَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَصَابِعَهُ فِي الْأُخْرَى وَقَالَ دَخَلَتْ الْعُمْرَةُ فِي الْحَجِّ هَكَذَا مَرَّتَيْنِ لَا بَلْ لِأَبَدِ الْأَبَدِ قَالَ وَقَدِمَ عَلِيٌّ بِبُدْنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَوَجَدَ فَاطِمَةَ مِمَّنْ حَلَّ وَلَبِسَتْ ثِيَابًا صَبِيغًا وَاكْتَحَلَتْ فَأَنْكَرَ ذَلِكَ عَلَيْهَا عَلِيٌّ فَقَالَتْ أَمَرَنِي أَبِي بِهَذَا فَكَانَ عَلِيٌّ يَقُولُ بِالْعِرَاقِ فَذَهَبْتُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مُحَرِّشًا عَلَى فَاطِمَةَ فِي الَّذِي صَنَعَتْهُ مُسْتَفْتِيًا رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي الَّذِي ذَكَرَتْ عَنْهُ وَأَنْكَرْتُ ذَلِكَ عَلَيْهَا فَقَالَ صَدَقَتْ صَدَقَتْ مَاذَا قُلْتُ حِينَ فَرَضْتَ الْحَجَّ قَالَ قُلْتُ اللَّهُمَّ إِنِّي أُهِلُّ بِمَا أَهَلَّ بِهِ رَسُولُكَ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ فَإِنَّ مَعِي الْهَدْيَ فَلَا تَحِلَّ قَالَ فَكَانَ جَمَاعَةُ الْهَدْيِ الَّذِي جَاءَ بِهِ عَلِيٌّ مِنْ الْيَمَنِ وَالَّذِي أَتَى بِهِ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مِنْ الْمَدِينَةِ مِائَةً ثُمَّ حَلَّ النَّاسُ كُلُّهُمْ وَقَصَّرُوا إِلَّا النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَمَنْ كَانَ مَعَهُ هَدْيٌ فَلَمَّا كَانَ يَوْمُ التَّرْوِيَةِ وَتَوَجَّهُوا إِلَى مِنًى أَهَلُّوا بِالْحَجِّ فَرَكِبَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَصَلَّى بِمِنًى الظُّهْرَ وَالْعَصْرَ وَالْمَغْرِبَ وَالْعِشَاءَ وَالصُّبْحَ ثُمَّ مَكَثَ قَلِيلًا حَتَّى طَلَعَتْ الشَّمْسُ وَأَمَرَ بِقُبَّةٍ مِنْ شَعَرٍ فَضُرِبَتْ لَهُ بِنَمِرَةَ فَسَارَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَا تَشُكُّ قُرَيْشٌ إِلَّا أَنَّهُ وَاقِفٌ عِنْدَ الْمَشْعَرِ الْحَرَامِ أَوْ الْمُزْدَلِفَةِ كَمَا كَانَتْ قُرَيْشٌ تَصْنَعُ فِي الْجَاهِلِيَّةِ فَأَجَازَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى أَتَى عَرَفَةَ فَوَجَدَ الْقُبَّةَ قَدْ ضُرِبَتْ لَهُ بِنَمِرَةَ فَنَزَلَ بِهَا حَتَّى إِذَا زَاغَتْ الشَّمْسُ أَمَرَ بِالْقَصْوَاءِ فَرُحِلَتْ لَهُ فَرَكِبَ حَتَّى أَتَى بَطْنَ الْوَادِي فَخَطَبَ النَّاسَ فَقَالَ إِنَّ دِمَاءَكُمْ وَأَمْوَالَكُمْ عَلَيْكُمْ حَرَامٌ كَحُرْمَةِ يَوْمِكُمْ هَذَا فِي شَهْرِكُمْ هَذَا فِي بَلَدِكُمْ هَذَا أَلَا وَإِنَّ كُلَّ شَيْءٍ مِنْ أَمْرِ الْجَاهِلِيَّةِ مَوْضُوعٌ تَحْتَ قَدَمَيَّ هَاتَيْنِ وَدِمَاءُ الْجَاهِلِيَّةِ مَوْضُوعَةٌ وَأَوَّلُ دَمٍ أَضَعُهُ دَمُ رَبِيعَةَ بْنِ الْحَارِثِ كَانَ مُسْتَرْضِعًا فِي بَنِي سَعْدٍ فَقَتَلَتْهُ هُذَيْلٌ وَرِبَا الْجَاهِلِيَّةِ مَوْضُوعٌ وَأَوَّلُ رِبًا أَضَعُهُ رِبَانَا رِبَا الْعَبَّاسِ بْنِ عَبْدِ الْمُطَّلِبِ فَإِنَّهُ مَوْضُوعٌ كُلُّهُ فَاتَّقُوا اللَّهَ فِي النِّسَاءِ فَإِنَّكُمْ أَخَذْتُمُوهُنَّ بِأَمَانَةِ اللَّهِ وَاسْتَحْلَلْتُمْ فُرُوجَهُنَّ بِكَلِمَةِ اللَّهِ وَإِنَّ لَكُمْ عَلَيْهِنَّ أَنْ لَا يُوطِئْنَ فُرُشَكُمْ أَحَدًا تَكْرَهُونَهُ فَإِنْ فَعَلْنَ ذَلِكَ فَاضْرِبُوهُنَّ ضَرْبًا غَيْرَ مُبَرِّحٍ وَلَهُنَّ عَلَيْكُمْ رِزْقُهُنَّ وَكِسْوَتُهُنَّ بِالْمَعْرُوفِ وَقَدْ تَرَكْتُ فِيكُمْ مَا لَمْ تَضِلُّوا إِنْ اعْتَصَمْتُمْ بِهِ كِتَابَ اللَّهِ وَأَنْتُمْ مَسْئُولُونَ عَنِّي فَمَا أَنْتُمْ قَائِلُونَ قَالُوا نَشْهَدُ أَنَّكَ قَدْ بَلَّغْتَ وَأَدَّيْتَ وَنَصَحْتَ فَقَالَ بِإِصْبَعِهِ السَّبَّابَةِ إِلَى السَّمَاءِ وَيَنْكُبُهَا إِلَى النَّاسِ اللَّهُمَّ اشْهَدْ اللَّهُمَّ اشْهَدْ ثَلَاثَ مَرَّاتٍ ثُمَّ أَذَّنَ بِلَالٌ ثُمَّ أَقَامَ فَصَلَّى الظُّهْرَ ثُمَّ أَقَامَ فَصَلَّى الْعَصْرَ وَلَمْ يُصَلِّ بَيْنَهُمَا شَيْئًا ثُمَّ رَكِبَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى أَتَى الْمَوْقِفَ فَجَعَلَ بَطْنَ نَاقَتِهِ إِلَى الصَّخَرَاتِ وَجَعَلَ حَبْلَ الْمُشَاةِ بَيْنَ يَدَيْهِ وَاسْتَقْبَلَ الْقِبْلَةَ فَلَمْ يَزَلْ وَاقِفًا حَتَّى غَرَبَتْ الشَّمْسُ وَذَهَبَتْ الصُّفْرَةُ قَلِيلًا حَتَّى غَابَ الْقُرْصُ وَأَرْدَفَ أُسَامَةَ بْنَ زَيْدٍ خَلْفَهُ فَدَفَعَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَقَدْ شَنَقَ الْقَصْوَاءَ بِالزِّمَامِ حَتَّى إِنَّ رَأْسَهَا لَيُصِيبُ مَوْرِكَ رَحْلِهِ وَيَقُولُ بِيَدِهِ الْيُمْنَى أَيُّهَا النَّاسُ السَّكِينَةَ السَّكِينَةَ كُلَّمَا أَتَى حَبْلًا مِنْ الْحِبَالِ أَرْخَى لَهَا قَلِيلًا حَتَّى تَصْعَدَ ثُمَّ أَتَى الْمُزْدَلِفَةَ فَصَلَّى بِهَا الْمَغْرِبَ وَالْعِشَاءَ بِأَذَانٍ وَاحِدٍ وَإِقَامَتَيْنِ وَلَمْ يُصَلِّ بَيْنَهُمَا شَيْئًا ثُمَّ اضْطَجَعَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى طَلَعَ الْفَجْرُ فَصَلَّى الْفَجْرَ حِينَ تَبَيَّنَ لَهُ الصُّبْحُ بِأَذَانٍ وَإِقَامَةٍ ثُمَّ رَكِبَ الْقَصْوَاءَ حَتَّى أَتَى الْمَشْعَرَ الْحَرَامَ فَرَقِيَ عَلَيْهِ فَحَمِدَ اللَّهَ وَكَبَّرَهُ وَهَلَّلَهُ فَلَمْ يَزَلْ وَاقِفًا حَتَّى أَسْفَرَ جِدًّا ثُمَّ دَفَعَ قَبْلَ أَنْ تَطْلُعَ الشَّمْسُ وَأَرْدَفَ ال

Har berättat för oss [Hisyam bin Ammar]; har berättat för oss [Hatim bin Isma'il]; har berättat för oss [Ja'far bin Muhammad] från [sin far], han sa: "Jag kom en gång för att träffa [Jabir bin Abdullah]. När vi träffade honom frågade han hur folk hade det, tills han frågade om mig. Så jag svarade: "Jag är Muhammad bin Ali bin Husain". Så han lade sin hand på mitt huvud medan han knäppte upp mina övre och nedre knappar, sedan lade han sin axel mellan mitt bröst och vid den tiden var jag fortfarande ett barn som hade nått vuxen ålder. Han sa: "Välkommen, fråga vad du vill". Jag frågade honom eftersom han var blind. Tills det var dags för bön stod han på sin bönematta, som, om han placerade sina klackar på sidorna av bönematta, skulle dra på grund av bönemattas lilla storlek, medan hans sjal hängde över hans axlar och han bad och ledde oss." Sedan frågade jag: "Berätta för oss hur Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam utförde Hajj!" ' Så han gestikulerade med handen och sträckte ut sina nio fingrar och sa: 'Sannerligen, Rasulullah sallallahu 'alaihi wasallam gick inte på Hajj på nio år, sedan uppmanade han människor att utföra Hajj under det tionde året. Profeten sallallaahu 'alaihi wasallam gick på Hajj, sedan kom många människor till Medina, de ville alla samlas med profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och göra som han gjorde. Så han gick, och vi gick med honom. När vi anlände till Dzul Hulaifah födde Asma bint Umais Muhammad bin Abu Bakr, så hon skickades för att fråga: 'Vad ska jag göra?' Sedan sa han till Asma: 'Ta ett bad och knyt det hårt med en duk och gå in i ihram'. Sedan bad Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam i moskén och red sedan på Qashwa-kamelen, och kamelen stod rakt upp och bar honom över Saharaöknen. Jabir sa; ”Så långt jag kunde se såg jag många människor framför honom, mellan fordonsförare och fotgängare, även till höger, vänster och bakom honom - många människor var synliga -. Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam var bland oss, medan Koranen kom ner till honom, och han var mycket medveten om dess takwil. Vad han än gör, gör vi det också.” Han höjde sin monoteistiska röst genom att säga: ”Jag uppfyller Din kallelse, O Allah. Jag uppfyller Din kallelse, jag uppfyller Din kallelse. Det finns ingen partner för Dig, jag uppfyller Din kallelse. Sannerligen, lovprisning, njutning och rike tillhör endast Dig, Du har inga partners.” Folket höjde också sina röster med recitationerna de reciterade, och han sallallahu 'alaihi wasallam sa ingenting om deras handlingar. Han sallallahu 'alaihi wasallam fortsatte att läsa sin talbiyah.” Jabir radiallahu 'anhu sa igen; ”Vi har ingen annan avsikt än att utföra Hajj, och vi vet inte om Umrah än.” När vi anlände till Baitullah med honom, gnuggade – kysste – han omedelbart Rukun – början av Tawaf –, joggade sedan tre varv och gick normalt de andra fyra varven. Sedan gick han till Maqam Ibrahim, medan han läste versen: 'Och gör Maqam Ibrahim till en böneplats'. Han positionerade sig också mellan Maqam Ibrahim och Baitullah – Kaaba –. – Min far sa; – 'och jag vet inte om han inte nämnde det från profeten sallallaahu 'alaihi wasallam, att profeten läste surorna Al Kaafiruun och Al Ikhlaash i de två rak'ah-bönerna – vid Maqam Ibrahim-. Sedan återvände han till Baitullah, gnuggade – kysste eller hälsade – sedan Rukun – början av Tawaf –, sedan gick han ut genom dörren till – Kaba – mot Shafa-kullen.' Och när han närmade sig Shafa läste han: "Shafa och Marwa är sannerligen bland Allahs tecken, vi börjar -sa'i- med vad Allah Subhanahu Wa Ta'ala har påbörjat". Han började utföra bönen från Safa, klättrade sedan uppför kullen tills han kunde se Kaba, sedan sa han takbir, tahlil och tahmid medan han sa: "Det finns ingen gud utom Allah allena som inte har några partners. Till Honom är riket och till Honom är all lovprisning. -Han- är den Allsmäktige som ger liv och den Allsmäktige som dödar, och Han är allsmäktig över allt. Det finns ingen gud utom Allah allena, som inte har någon partner, som uppfyller Sina löften, hjälper Sina tjänare och besegrar alla grupper ensam". Sedan bad han mellan läsningarna och sa sedan läsningen tre gånger. Han gick sedan ner till Marwa, medan han gick så att när hans ben var raka joggade han mitt i dalen. När hans ben hade klättrat, gick han tills han kom fram till Marwa. I Marwa gjorde han vad han gjorde i Shafa. Och när hans Tawaf slutade i Marwa, sa han: "Om jag stod inför det jag låg bakom, skulle jag inte leda det slaktade djuret - al hadyu-, och jag skulle göra det till en Umrah. Den bland er som inte bringar ett offerdjur, acceptera det då och gör det till en dyrkanshandling." Så alla var tahallul och kortade av sitt hår utom Profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och de människor som bringade slaktade djur. Då reste sig Suraqah bin Malik bin Ju'syum och sa: "O Allahs sändebud, gäller detta i år, eller för alltid?" - Berättaren- sa; "Profeten sallallaahu 'alaihi wasallam flätade samman sina fingrar och svarade: 'Umrah ingår i Hajj - hajj tamattu' - så här görs det". Han sa det två gånger och sa sedan: 'Nej - detta gäller bara i år - utan för alltid''. - Berättaren- sa; ’Ali radliallahu ’anhu kom med en kamel – al hadyu – profeten sallallaahu ’alaihi wasallam, sedan hittade han Fatima, en av personerna som stod mitt bland dem, iklädd färgade kläder och ögonbindlar. Ali anklagade henne, så Fatimah sa: ’Min far – profeten sallallaahu ’alaihi wasallam – har sagt åt mig att göra detta’. Ali radliallahu ’anhu sa det medan han var i Irak: ’Sedan gick jag för att be Allahs sändebud sallallaahu ’alaihi wasallam om råd och klagade över Fatimahs handlingar som jag förnekade. Så han svarade: ’Hon – Fatimah – har rätt, hon har rätt. Vad sa jag när du ville utföra Hajj först?’ Ali svarade; ’Jag sa: ’O Allah, jag höjer rösten som höjdes av Din sändebud sallallaahu ’alaihi wasallam’. Han sa: ’Sannerligen, jag har med mig ett offerdjur, så delta inte i tahallul’. -Berättaren- sade; Antalet offerdjur som Ali förde med sig från Jemen och som profeten sallallaahu 'alaihi wasallam förde med sig från Medina var ett hundra. Sedan satte alla sina huvuden ihop och kortade håret utom profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och de människor som förde med sig offerdjuren. När dagen för Tarwiyah kom gick de alla till Mina och ropade sin avsikt till Hajj. Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam hoppade in i ett fordon och där utförde han middagsbönerna, Asr-bönerna, Maghrib-bönerna, Isha-bönerna och Fajr-bönerna. Vänta sedan en stund tills solen går upp, och beordra sedan att kupolen ska resas i Mash'aril, det är haram, så den är planterad i Namirah. Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam gick sedan som Quraysh vanligtvis gjorde, men han stannade vid Mash'aril Haram eller Muzdalifah. Profeten sallallaahu 'alaihi wasallam tillät honom att anlända till Arafat. Och när han närmade sig kupolen som hade rests vid Namirah, stannade han där. När solen gick ner beordrade han att sin kamel - Qashwa - skulle hämtas, sedan red han på den tills han kom fram till dalens botten. Sedan predikade han för folkmassan: 'Sannerligen, ert blod, rikedom, ära och lycka - er härlighet - är haram liksom det är haram i denna dag, i er månad och i ert land, kom ihåg, sannerligen är allt som hör till jahiliyyah förödmjukat under mina fötter, jahiliyyahs blod har förödmjukats och det blod som jag först föraktade var Rabi'ah bin Hariths blod - som tidigare bad om uppehälle från Bani Sa'ad och dödades Hudzail -, jahiliyyah-ocker har avskaffats medan den första ockern som jag avskaffade var vår ocker, nämligen ocker begånget av Abbas bin Abdul Muthallib, alla har avskaffats.' Så frukta Allah från kvinnor, ty du har gjort dem till hustrur med Allahs mandat och du har gjort farji lagligt med Allahs ord. Faktum är att din rätt över dem är att de inte låter andra människor du hatar sova i din säng. Om dina fruar gör detta, slå dem då med ett slag som inte gör ont. Och att de ska försörja dig och klä dig på ett gott sätt. Jag lämnar dig två saker som, om du håller dig till dem, du inte kommer att gå vilse, nämligen Allahs bok. Och du är ansvarig inför mig. Vad vill du då säga? ' De svarade; 'Vi vittnar om att du har förmedlat, utfört uppgifter och gett råd. Så han sa och pekade med fingret mot himlen: 'O Allah, se! O Allah, vittne'. Han sa det tre gånger. Sedan bad Bilal bönekallelsen, sedan iqamat, sedan bad han Zhuhur-bönen. -Efter det- återvände Bilal till qamat, sedan bad han Asr-bönen och utförde ingen bön mellan de två. Sedan körde Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam sitt fordon tills han nådde platsen för wukuf. Sedan satte han sin kamel - så att kamelens mage nuddade fältet - och lade ett rep framför sig, sedan vände han sig mot Qibla. Han fortsatte att utföra wukuf tills solen gick ner och det gulaktiga ljuset skingrades lite och solens klot sjönk. Sedan höll han sig på Usamah bin Said och gick. Han band också Qashwa med tyglar, så att hans huvud nästan nuddade basen av benen på fordonet han körde. Medan han gestikulerade med sin högra hand sa han: "O människor, var lugna, var lugna!" Varje gång han sträckte ut tyglarna på sin kamel slappnade han av lite så att kamelen höjde sig lite. Sedan anlände han till Muzdalifah och utförde sedan Maghrib- och Isha-bönerna där med ett böneutrop och två iqamat. Och han utförde inga böner mellan de två. Sedan sallallaahu 'alaihi wasallam lade sig ner till gryningen. Han utförde gryningsbönen när det stod klart för honom att det var gryning, med ett bönekallelse och en iqamat. Sedan red han Qashwa tills han kom fram till Mash'aril Haram, sedan besteg han kullen och prisade Allah -bertahmid-, förhärligade Honom -bertakbir- och bekräftade Honom -bertahlil-. Han fortsatte att utföra Wukuf tills solen var helt ljus, sedan gick han därifrån innan solen gick upp. Han bar Fadl bin Abbas - en man med fint hår, vit hud och stilig - på ryggen. När profeten sallallaahu 'alaihi wasallam gick därifrån, passerade han kvinnor som sprang, så han tittade på dem och sträckte sedan handen åt andra sidan. Under tiden vände Fadl sitt ansikte åt andra sidan. När han anlände till Muhassar rörde han sig lite och tog sedan en genväg till Kubra -Aqabah- Jumrah, och kom omedelbart fram till Jumrah som låg på sidan av trädet. Sedan kastade han sju småsten med en takbir på varje kast, -med- småstenar stora som småsten från en slangbella. Och han kastade den från dalens innersta del. Sedan gick han till platsen där offerdjuren slaktades. Där slaktade han själv sextiotre offerdjur och överlämnade resten tillsammans med offerdjuren till Ali. Sedan beordrade han att en bit av köttet skulle läggas åt sidan från varje offerdjur han slaktade, sedan läggas i en kittel och sedan tillagas. Rasulullah och Ali åt också och smuttade på såsen. Sedan gick Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam till Kaba - för att utföra Tawaf Ifadhah -, sedan utförde han middagsbönen i Mecka och kom till Bani Abdul Muththalib som hämtade Zamzam-vatten. Han sa: 'Ta det, O Bani Muthtalib. Om folket inte hade överträffat dig genom att ge dig din dryck, skulle jag ha kämpat med dig om det'. Sedan gav de honom sallallaahu 'alaihi wasallam en hink, och han drack ur den.