Beliau meminta Abu Bakar ash-Shiddiq untuk menjadi imam shalat menggantikannya

Imam Bukhari : 672

حَدَّثَنَا قُتَيْبَةُ بْنُ سَعِيدٍ قَالَ حَدَّثَنَا أَبُو مُعَاوِيَةَ عَنْ الْأَعْمَشِ عَنْ إِبْرَاهِيمَ عَنْ الْأَسْوَدِ عَنْ عَائِشَةَ قَالَتْلَمَّا ثَقُلَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ جَاءَ بِلَالٌ يُوذِنُهُ بِالصَّلَاةِ فَقَالَ مُرُوا أَبَا بَكْرٍ أَنْ يُصَلِّيَ بِالنَّاسِ فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ أَبَا بَكْرٍ رَجُلٌ أَسِيفٌ وَإِنَّهُ مَتَى مَا يَقُمْ مَقَامَكَ لَا يُسْمِعُ النَّاسَ فَلَوْ أَمَرْتَ عُمَرَ فَقَالَ مُرُوا أَبَا بَكْرٍ يُصَلِّي بِالنَّاسِ فَقُلْتُ لِحَفْصَةَ قُولِي لَهُ إِنَّ أَبَا بَكْرٍ رَجُلٌ أَسِيفٌ وَإِنَّهُ مَتَى يَقُمْ مَقَامَكَ لَا يُسْمِعُ النَّاسَ فَلَوْ أَمَرْتَ عُمَرَ قَالَ إِنَّكُنَّ لَأَنْتُنَّ صَوَاحِبُ يُوسُفَ مُرُوا أَبَا بَكْرٍ أَنْ يُصَلِّيَ بِالنَّاسِ فَلَمَّا دَخَلَ فِي الصَّلَاةِ وَجَدَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي نَفْسِهِ خِفَّةً فَقَامَ يُهَادَى بَيْنَ رَجُلَيْنِ وَرِجْلَاهُ يَخُطَّانِ فِي الْأَرْضِ حَتَّى دَخَلَ الْمَسْجِدَ فَلَمَّا سَمِعَ أَبُو بَكْرٍ حِسَّهُ ذَهَبَ أَبُو بَكْرٍ يَتَأَخَّرُ فَأَوْمَأَ إِلَيْهِ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَجَاءَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى جَلَسَ عَنْ يَسَارِ أَبِي بَكْرٍ فَكَانَ أَبُو بَكْرٍ يُصَلِّي قَائِمًا وَكَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يُصَلِّي قَاعِدًا يَقْتَدِي أَبُو بَكْرٍ بِصَلَاةِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَالنَّاسُ مُقْتَدُونَ بِصَلَاةِ أَبِي بَكْرٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ

Det har sagts till oss [Qutaibah bin Sa'id] att det har sagts till oss av [Abu Mu'awiyah] från [Al A'masy] från [Ibrahin] från [Al Aswad] från ['Aisyah], 'När Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallams sjukdom förvärrades, kom Bilal till honom och sa att tiden för bön hade kommit. Han sa sedan: 'Beordra Abu Bakr att leda den gemensamma bönen med folket'. Jag sa sedan: 'O Allahs sändebud, Abu Bakr var sannerligen en mild man, om han ersatte dig skulle folk inte kunna höra hans röst. Det vore bättre om du beordrade 'Umar'. Så han sa: 'Säg till Abu Bakr att leda bönerna med folket'. Sedan sa jag till Hafshah: 'Säg till honom: 'Abu Bakr är en mild man, om han tar mästarens plats, kommer han inte att kunna göra sin läsande röst hörd för folket.'" Det hade varit bättre om Mästaren hade beordrat 'Umar', eftersom Abu Bakr grät lätt - under bönen-. Av denna anledning vore det bättre att be 'Umar att leda folkets böner'. Så Allahs Sändebud (frid och välsignelser vare över honom) sa: 'Sannerligen är ni som Yusufs fruar. Säg till Abu Bakr att be med folket'. Sedan, när Abu Bakr hade börjat be, såg hans kropp bra ut, lämnade han huset flankerad av två män. Och som om jag såg honom gå, släpande fötterna på marken, tills han gick in i moskén. När Abu Bakr hörde talas om hans ankomst, ville han dra sig tillbaka. Men Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam vinkade till honom. Sedan anlände Allahs Sändebud (frid och välsignelser vare över honom) och han satte sig på Abu Bakrs vänstra sida. Abu Bakr bad stående medan Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam bad sittande, Abu Bakr bad efter Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallams bön, och folket följde Abu Bakrs bön.