Kebiasaan Rasulullah SAW singgah tiga malam di tempat persinggahan perang pasca kemenangan atas musuh

Imam Bukhari : 3679

حَدَّثَنِي عَبْدُ اللَّهِ بْنُ مُحَمَّدٍ سَمِعَ رَوْحَ بْنَ عُبَادَةَ حَدَّثَنَا سَعِيدُ بْنُ أَبِي عَرُوبَةَ عَنْ قَتَادَةَ قَالَ ذَكَرَ لَنَا أَنَسُ بْنُ مَالِكٍ عَنْ أَبِي طَلْحَةَ أَنَّ نَبِيَّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَمَرَ يَوْمَ بَدْرٍ بِأَرْبَعَةٍ وَعِشْرِينَ رَجُلًا مِنْ صَنَادِيدِ قُرَيْشٍ فَقُذِفُوا فِي طَوِيٍّ مِنْ أَطْوَاءِ بَدْرٍ خَبِيثٍ مُخْبِثٍ وَكَانَ إِذَا ظَهَرَ عَلَى قَوْمٍ أَقَامَ بِالْعَرْصَةِ ثَلَاثَ لَيَالٍ فَلَمَّا كَانَ بِبَدْرٍ الْيَوْمَ الثَّالِثَ أَمَرَ بِرَاحِلَتِهِ فَشُدَّ عَلَيْهَا رَحْلُهَا ثُمَّ مَشَى وَاتَّبَعَهُ أَصْحَابُهُ وَقَالُوا مَا نُرَى يَنْطَلِقُ إِلَّا لِبَعْضِ حَاجَتِهِ حَتَّى قَامَ عَلَى شَفَةِ الرَّكِيِّ فَجَعَلَ يُنَادِيهِمْ بِأَسْمَائِهِمْ وَأَسْمَاءِ آبَائِهِمْ يَا فُلَانُ بْنَ فُلَانٍ وَيَا فُلَانُ بْنَ فُلَانٍ أَيَسُرُّكُمْ أَنَّكُمْ أَطَعْتُمْ اللَّهَ وَرَسُولَهُ فَإِنَّا قَدْ وَجَدْنَا مَا وَعَدَنَا رَبُّنَا حَقًّا فَهَلْ وَجَدْتُمْ مَا وَعَدَ رَبُّكُمْ حَقًّا قَالَ فَقَالَ عُمَرُ يَا رَسُولَ اللَّهِ مَا تُكَلِّمُ مِنْ أَجْسَادٍ لَا أَرْوَاحَ لَهَا فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَالَّذِي نَفْسُ مُحَمَّدٍ بِيَدِهِ مَا أَنْتُمْ بِأَسْمَعَ لِمَا أَقُولُ مِنْهُمْ قَالَ قَتَادَةُ أَحْيَاهُمْ اللَّهُ حَتَّى أَسْمَعَهُمْ قَوْلَهُ تَوْبِيخًا وَتَصْغِيرًا وَنَقِيمَةً وَحَسْرَةً وَنَدَمًا

Har berättat för mig [Abdullah bin Muhammad] att han hörde [Rauh bin 'Ubadah] ha berättat för oss att [Sa'id bin Abu 'Urwah] från [Qatadah] sa; [Anas bin Malik] berättade för oss om [Abu Talhah] att profeten sallallaahu 'alaihi wasallam vid slaget vid Badr beordrade att kropparna av tjugofyra Quraish-dignitärer skulle kastas i en grop - en brunn gjord av stenar - bland groparna i Badr som var mycket fula och motbjudande. Om han vinner mot ett folk stannar han kvar vid sin plats i tre dagar. När slaget vid Badr började på den tredje dagen beordrade han att hans riddjur skulle förberedas och hans sadel bindas, sedan gick han tillsammans med sina följeslagare. Följeslagarna sa: "Det har aldrig visats för oss att han gav sig av förutom för att det fanns ett behov". Tills han nådde brunnens kant kallade han dem – de otrogna Quraish som hade blivit massakrerade – vid deras namn och deras fäders namn: 'O så och så bin så och så, o så och så bin så och så. Var ni lyckliga om ni brukade lyda Allah och Hans Sändebud? Sannerligen, vi har sannerligen fått vad vår Rabb lovade. Har ni också fått det som er Gud lovade på rätt sätt?' Abu Talha sade: Så 'Umar sade: 'O Allahs Sändebud, varför talar ni till kroppar som inte längre har en själ?' Så Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam förklarade: 'Vid Den i vars händer min själ är, ni är inte mer kapabla att höra vad jag säger än de är'. Qatadah sade: 'Allah återupplivade dem till den grad att de hörde vad han sade som en form av trakasserier, hämnd, förlust och ånger'.