Imam Bukhari : 3621

حَدَّثَنِي مُحَمَّدٌ حَدَّثَنَا عَبْدُ الصَّمَدِ حَدَّثَنَا أَبِي حَدَّثَنَا عَبْدُ الْعَزِيزِ بْنُ صُهَيْبٍ حَدَّثَنَا أَنَسُ بْنُ مَالِكٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ أَقْبَلَ نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِلَى الْمَدِينَةِ وَهُوَ مُرْدِفٌ أَبَا بَكْرٍ وَأَبُو بَكْرٍ شَيْخٌ يُعْرَفُ وَنَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ شَابٌّ لَا يُعْرَفُ قَالَ فَيَلْقَى الرَّجُلُ أَبَا بَكْرٍ فَيَقُولُ يَا أَبَا بَكْرٍ مَنْ هَذَا الرَّجُلُ الَّذِي بَيْنَ يَدَيْكَ فَيَقُولُ هَذَا الرَّجُلُ يَهْدِينِي السَّبِيلَ قَالَ فَيَحْسِبُ الْحَاسِبُ أَنَّهُ إِنَّمَا يَعْنِي الطَّرِيقَ وَإِنَّمَا يَعْنِي سَبِيلَ الْخَيْرِ فَالْتَفَتَ أَبُو بَكْرٍ فَإِذَا هُوَ بِفَارِسٍ قَدْ لَحِقَهُمْ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ هَذَا فَارِسٌ قَدْ لَحِقَ بِنَا فَالْتَفَتَ نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ اللَّهُمَّ اصْرَعْهُ فَصَرَعَهُ الْفَرَسُ ثُمَّ قَامَتْ تُحَمْحِمُ فَقَالَ يَا نَبِيَّ اللَّهِ مُرْنِي بِمَا شِئْتَ قَالَ فَقِفْ مَكَانَكَ لَا تَتْرُكَنَّ أَحَدًا يَلْحَقُ بِنَا قَالَ فَكَانَ أَوَّلَ النَّهَارِ جَاهِدًا عَلَى نَبِيِّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَكَانَ آخِرَ النَّهَارِ مَسْلَحَةً لَهُ فَنَزَلَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ جَانِبَ الْحَرَّةِ ثُمَّ بَعَثَ إِلَى الْأَنْصَارِ فَجَاءُوا إِلَى نَبِيِّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَبِي بَكْرٍ فَسَلَّمُوا عَلَيْهِمَا وَقَالُوا ارْكَبَا آمِنَيْنِ مُطَاعَيْنِ فَرَكِبَ نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَبُو بَكْرٍ وَحَفُّوا دُونَهُمَا بِالسِّلَاحِ فَقِيلَ فِي الْمَدِينَةِ جَاءَ نَبِيُّ اللَّهِ جَاءَ نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَشْرَفُوا يَنْظُرُونَ وَيَقُولُونَ جَاءَ نَبِيُّ اللَّهِ جَاءَ نَبِيُّ اللَّهِ فَأَقْبَلَ يَسِيرُ حَتَّى نَزَلَ جَانِبَ دَارِ أَبِي أَيُّوبَ فَإِنَّهُ لَيُحَدِّثُ أَهْلَهُ إِذْ سَمِعَ بِهِ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ سَلَامٍ وَهُوَ فِي نَخْلٍ لِأَهْلِهِ يَخْتَرِفُ لَهُمْ فَعَجِلَ أَنْ يَضَعَ الَّذِي يَخْتَرِفُ لَهُمْ فِيهَا فَجَاءَ وَهِيَ مَعَهُ فَسَمِعَ مِنْ نَبِيِّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ثُمَّ رَجَعَ إِلَى أَهْلِهِ فَقَالَ نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَيُّ بُيُوتِ أَهْلِنَا أَقْرَبُ فَقَالَ أَبُو أَيُّوبَ أَنَا يَا نَبِيَّ اللَّهِ هَذِهِ دَارِي وَهَذَا بَابِي قَالَ فَانْطَلِقْ فَهَيِّئْ لَنَا مَقِيلًا قَالَ قُومَا عَلَى بَرَكَةِ اللَّهِ فَلَمَّا جَاءَ نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ جَاءَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ سَلَامٍ فَقَالَ أَشْهَدُ أَنَّكَ رَسُولُ اللَّهِ وَأَنَّكَ جِئْتَ بِحَقٍّ وَقَدْ عَلِمَتْ يَهُودُ أَنِّي سَيِّدُهُمْ وَابْنُ سَيِّدِهِمْ وَأَعْلَمُهُمْ وَابْنُ أَعْلَمِهِمْ فَادْعُهُمْ فَاسْأَلْهُمْ عَنِّي قَبْلَ أَنْ يَعْلَمُوا أَنِّي قَدْ أَسْلَمْتُ فَإِنَّهُمْ إِنْ يَعْلَمُوا أَنِّي قَدْ أَسْلَمْتُ قَالُوا فِيَّ مَا لَيْسَ فِيَّ فَأَرْسَلَ نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَقْبَلُوا فَدَخَلُوا عَلَيْهِ فَقَالَ لَهُمْ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا مَعْشَرَ الْيَهُودِ وَيْلَكُمْ اتَّقُوا اللَّهَ فَوَاللَّهِ الَّذِي لَا إِلَهَ إِلَّا هُوَ إِنَّكُمْ لَتَعْلَمُونَ أَنِّي رَسُولُ اللَّهِ حَقًّا وَأَنِّي جِئْتُكُمْ بِحَقٍّ فَأَسْلِمُوا قَالُوا مَا نَعْلَمُهُ قَالُوا لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَهَا ثَلَاثَ مِرَارٍ قَالَ فَأَيُّ رَجُلٍ فِيكُمْ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ سَلَامٍ قَالُوا ذَاكَ سَيِّدُنَا وَابْنُ سَيِّدِنَا وَأَعْلَمُنَا وَابْنُ أَعْلَمِنَا قَالَ أَفَرَأَيْتُمْ إِنْ أَسْلَمَ قَالُوا حَاشَى لِلَّهِ مَا كَانَ لِيُسْلِمَ قَالَ أَفَرَأَيْتُمْ إِنْ أَسْلَمَ قَالُوا حَاشَى لِلَّهِ مَا كَانَ لِيُسْلِمَ قَالَ أَفَرَأَيْتُمْ إِنْ أَسْلَمَ قَالُوا حَاشَى لِلَّهِ مَا كَانَ لِيُسْلِمَ قَالَ يَا ابْنَ سَلَامٍ اخْرُجْ عَلَيْهِمْ فَخَرَجَ فَقَالَ يَا مَعْشَرَ الْيَهُودِ اتَّقُوا اللَّهَ فَوَاللَّهِ الَّذِي لَا إِلَهَ إِلَّا هُوَ إِنَّكُمْ لَتَعْلَمُونَ أَنَّهُ رَسُولُ اللَّهِ وَأَنَّهُ جَاءَ بِحَقٍّ فَقَالُوا كَذَبْتَ فَأَخْرَجَهُمْ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ

Har berättat för mig [Muhammad] har berättat för oss ['Abdush Shamad] har berättat för oss [min far] har berättat för oss ['Abdul 'Aziz bin Shuhaib] har berättat för oss [Anas bin Malik] radliallahu 'anhu sa; Allahs profet sallallaahu 'alaihi wasallam anlände till Medina ridande på Abu Bakrs rygg. Abu Bakr var en gammal och välkänd person, medan profeten Allah sallallaahu 'alaihi wasallam fortfarande var ung och okänd. Anas radiallahu 'anhu sa; Så kom en man till Abu Bakr och sa: 'O Abu Bakr, vem är den här mannen framför dig?'. Abu Bakr svarade: 'Han är den som har visat mig vägen'. Personen misstänkte att det Abu Bakar menade var en guide till vägen. Faktum är att sanningen är godhetens väg - islam-. Sedan vände sig Abu Bakr om, plötsligt hann en ryttare ikapp dem. Abu Bakr sa; ”O Allahs sändebud, en ryttare följer oss.” Så vände sig Allahs profet om och sade: ”O Allah, kasta honom till marken.” Så kastades mannen av sin häst. Då reste sig hästen upp och gnäggade. Mannen sade: ”O Allahs profet, befall mig vad du än önskar.” Han sade: ”Stanna där du är och låt ingen hinna om oss.” Anas radiallahu 'anhu sade: ”Så mannen kämpade i början av dagen för att skydda Allahs profet och i slutet av dagen blev han en sköld för honom.” Då stannade Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam bredvid Harrah och skickade sedan ett budbärare till Ansar. Så de kom för att möta Allahs profet sallallahu 'alaihi wasallam och Abu Bakr, de hälsade dem båda. De sade: ”Vandra er båda säkert och lydiga.” Så red Allahs profet sallallahu 'alaihi wasallam och Abu Bakr på sina riddjur medan de omringade dem två beväpnade. Under tiden hade nyheten spridits i Medina att Allahs profet hade anlänt, Allahs profet sallallaahu 'alaihi wasallam hade anlänt. De gick upp på höjden för att se, och de ropade: 'Allahs profet har anlänt, Allahs profet har anlänt'. Han fortsatte att gå tills han stannade bredvid Abu Ayyubs hus. Faktum är att när han berättade historier om sin familj hörde Abdullah bin Salam honom. Vid den tiden var han i sin familjs dadelpalmsträdgård för att plocka frukt åt dem. Så han skyndade sig att lägga ner det han hade plockat och kom för att höra från Allahs profet sallallaahu 'alaihi wasallam', och återvände sedan till sin familj. Allahs profet sallallaahu 'alaihi wasallam frågade: 'Vilket är det närmaste huset till vår familj?'. Abu Ayyub svarade: 'Det är jag, O Allahs profet. Detta är mitt hus och detta är min dörr'. Han sa sedan: 'Gå och förbered en plats för vår eftermiddagsvila'. Abu Ayyub sa; ''Res er båda upp med välsignelser från Allah'. När Nabiyullah sallallaahu 'alaihi wasallam anlände, kom 'Abdullah bin Salam, och han frågade: 'Jag vittnar om att du är Allahs sändebud och att du har kommit med sanningen. Judarna vet sannerligen att jag är deras ledare och son till deras ledare, deras 'alim och son till deras 'alim. Ring dem och fråga dem om mig innan de får reda på att jag har konverterat till islam. För om de får reda på att jag har konverterat till islam, kommer de att ljuga om mig som inte existerar för mig.' Så profeten Allah sallallaahu 'alaihi wasallam sände budbärare till dem, de kom och mötte honom. Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam sade till dem: 'O judar, olycka för er. Frukta Allah. Vid Allah, det finns ingen gud värd att dyrkas utom Honom, ni vet sannerligen att jag är Allahs sanne sändebud och att jag har kommit till er med sanningen. Så kom till islam.' De sa; 'Vi visste inte'. De sa det till profeten sallallaahu 'alaihi wasallam tre gånger. Han frågade: 'Vem är 'Abdullah bin Salam bland er?'. De svarade: 'Åh, han är vår ledare och son till vår ledare, vår 'alim' och son till vår 'alim'. Han frågade: 'Vad skulle ni tänka om han hade konverterat till islam?' De sa: 'Helig Gud allsmäktig. Han kommer omöjligt att konvertera till islam'. Han frågade igen: 'Vad skulle ni tänka om han hade konverterat till islam?' De sa igen: 'Helig Gud allsmäktig. Han kommer omöjligt att konvertera till islam'. Han frågade igen: 'Vad skulle ni tänka om han verkligen hade konverterat till islam?' De fortsätter att säga: 'Helig Gud allsmäktig. Han kommer omöjligt att konvertera till islam'. Han sa: 'O Ibn Salam, kom ut för att möta dem'. Så 'Abdullah bin Salam kom ut och sa: 'O judar, frukta Allah. Vid Allah, det finns ingen gud värd att dyrkas utom Honom.' Ni vet sannerligen redan att han är Allahs sändebud och att han kom med sanningen.” Så de sa: ”Ni ljuger.” Så profeten sallallaahu ’alaihi wasallam kastade ut dem.