Nabi mengampuni Hathib meskipun berkhianat membocorkan rencana Nabi kepada musyrikin karena menghargai peserta perang Badar

Imam Bukhari : 2851

حَدَّثَنِي مُحَمَّدُ بْنُ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ حَوْشَبٍ الطَّائِفِيُّ حَدَّثَنَا هُشَيْمٌ أَخْبَرَنَا حُصَيْنٌ عَنْ سَعْدِ بْنِ عُبَيْدَةَ عَنْ أَبِي عَبْدِ الرَّحْمَنِ وَكَانَ عُثْمَانِيًّا فَقَالَ لِابْنِ عَطِيَّةَ وَكَانَ عَلَوِيًّا إِنِّي لَأَعْلَمُ مَا الَّذِي جَرَّأَ صَاحِبَكَ عَلَى الدِّمَاءِ سَمِعْتُهُ يَقُولُبَعَثَنِي النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَالزُّبَيْرَ فَقَالَ ائْتُوا رَوْضَةَ كَذَا وَتَجِدُونَ بِهَا امْرَأَةً أَعْطَاهَا حَاطِبٌ كِتَابًا فَأَتَيْنَا الرَّوْضَةَ فَقُلْنَا الْكِتَابَ قَالَتْ لَمْ يُعْطِنِي فَقُلْنَا لَتُخْرِجِنَّ أَوْ لَأُجَرِّدَنَّكِ فَأَخْرَجَتْ مِنْ حُجْزَتِهَا فَأَرْسَلَ إِلَى حَاطِبٍ فَقَالَ لَا تَعْجَلْ وَاللَّهِ مَا كَفَرْتُ وَلَا ازْدَدْتُ لِلْإِسْلَامِ إِلَّا حُبًّا وَلَمْ يَكُنْ أَحَدٌ مِنْ أَصْحَابِكَ إِلَّا وَلَهُ بِمَكَّةَ مَنْ يَدْفَعُ اللَّهُ بِهِ عَنْ أَهْلِهِ وَمَالِهِ وَلَمْ يَكُنْ لِي أَحَدٌ فَأَحْبَبْتُ أَنْ أَتَّخِذَ عِنْدَهُمْ يَدًا فَصَدَّقَهُ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ عُمَرُ دَعْنِي أَضْرِبْ عُنُقَهُ فَإِنَّهُ قَدْ نَافَقَ فَقَالَ مَا يُدْرِيكَ لَعَلَّ اللَّهَ اطَّلَعَ عَلَى أَهْلِ بَدْرٍ فَقَالَ اعْمَلُوا مَا شِئْتُمْ فَهَذَا الَّذِي جَرَّأَهُ

Har berättat för mig [Muhammad bin 'Abdullah bin Hawsyab ath-Tha'iy] har berättat för oss [Husyaim] har berättat för oss [Hushain] från [Sa'ad bin 'Ubaidah] från [Abu Abdur Rahman,] en av dem som prioriterade 'Uthman framför 'Ali- han sa till Ibn 'Athiyah, en av dem som föredrog 'Ali framför 'Uthman-; 'Sannerligen är jag den som vet bäst om [din väns] mod - vilket betyder 'Ali- i frågan om -blodsutgjutelse-, jag hörde honom säga; Profeten sallallaahu'alaihi wasallam sände mig med Az Zubair och sa sedan; 'Kom till Raudhah - i en annan ledare Raudhah Khah - och möt där en kvinna som bär ett brev från Hathib'. Så vi gick till platsen för Raudhah i fråga och sedan sa vi: 'Var är brevet?'. Kvinnan sa: 'Jag har inget brev med mig'. Vi sa: "Ta ut brevet, annars klär vi av dig kläderna." Slutligen tog han ut brevet ur sitt bälte – i en annan position i sin knut – och framförde sedan brevet till Hathib. Hathib sa: "Var inte för hastig med att bete dig mot mig. Jag gör verkligen inte detta för att jag är otacksam. Faktum är att min inställning till islam inte har förbättrats annat än av kärlek. Vet att ingen av Hans Majestäts vänner har en försvarare i Mecka för att försvara sin familj och egendom, medan jag inte har någon försvarare. Det är därför jag vill ta någon från dem som -min egen - försvarare." Så profeten sallallaahu'alaihiwasallam bekräftade – accepterade – de skäl han gav. Sedan sa Umar: 'Låt mig hugga av den här mannens nacke eftersom han har begått nifaq -munafiq-'. Så Han sa: 'Vet ni inte att Allah kanske såg krigarna i slaget vid Badr, och Han sa: 'Gör som ni vill, sannerligen har jag förlåtit er'. -Abu 'Abdur Rahman- sade: 'Det är det som gör honom modig'.