Imam Ahmad : 744

حَدَّثَنَا هَاشِمُ حَدَّثَنَا سُلَيْمَانَ يَعْنِي ابْنَ الْمُغِيرَةِ عَنْ عَلِيِّ بْنِ زَيْدٍ قَالَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ الْحَارِثِ بْنِ نَوْفَلٍ الْهَاشِمِيُّ قَالَ كَانَ أَبِي الْحَارِثُ عَلَى أَمْرٍ مِنْ أُمُورِ مَكَّةَ فِي زَمَنِ عُثْمَانَ فَأَقْبَلَ عُثْمَانُ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ إِلَى مَكَّةَ فَقَالَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ الْحَارِثِ فَاسْتَقْبَلْتُ عُثْمَانَ بِالنُّزُلِ بِقُدَيْدٍ فَاصْطَادَ أَهْلُ الْمَاءِ حَجَلًا فَطَبَخْنَاهُ بِمَاءٍ وَمِلْحٍ فَجَعَلْنَاهُ عُرَاقًا لِلثَّرِيدِ فَقَدَّمْنَاهُ إِلَى عُثْمَانَ وَأَصْحَابِهِ فَأَمْسَكُوا فَقَالَ عُثْمَانُ صَيْدٌ لَمْ أَصْطَدْهُ وَلَمْ آمُرْ بِصَيْدِهِ اصْطَادَهُ قَوْمٌ حِلٌّ فَأَطْعَمُونَاهُ فَمَا بَأْسٌ فَقَالَ عُثْمَانُ مَنْ يَقُولُ فِي هَذَا فَقَالُوا عَلِيٌّ فَبَعَثَ إِلَى عَلِيٍّ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ فَجَاءَ قَالَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ الْحَارِثِ فَكَأَنِّي أَنْظُرُ إِلَى عَلِيٍّ حِينَ جَاءَ وَهُوَ يَحُتُّ الْخَبَطَ عَنْ كَفَّيْهِ فَقَالَ لَهُ عُثْمَانُ صَيْدٌ لَمْ نَصْطَدْهُ وَلَمْ نَأْمُرْ بِصَيْدِهِ اصْطَادَهُ قَوْمٌ حِلٌّ فَأَطْعَمُونَاهُ فَمَا بَأْسٌ قَالَ فَغَضِبَ عَلِيٌّ وَقَالَ أَنْشُدُ اللَّهَ رَجُلًا شَهِدَ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حِينَ أُتِيَ بِقَائِمَةِ حِمَارِ وَحْشٍ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّا قَوْمٌ حُرُمٌ فَأَطْعِمُوهُ أَهْلَ الْحِلِّ قَالَ فَشَهِدَ اثْنَا عَشَرَ رَجُلًا مِنْ أَصْحَابِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ثُمَّ قَالَ عَلِيٌّ أُشْهِدُ اللَّهَ رَجُلًا شَهِدَ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حِينَ أُتِيَ بِبَيْضِ النَّعَامِ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّا قَوْمٌ حُرُمٌ أَطْعِمُوهُ أَهْلَ الْحِلِّ قَالَ فَشَهِدَ دُونَهُمْ مِنْ الْعِدَّةِ مِنْ الِاثْنَيْ عَشَرَ قَالَ فَثَنَى عُثْمَانُ وَرِكَهُ عَنْ الطَّعَامِ فَدَخَلَ رَحْلَهُ وَأَكَلَ ذَلِكَ الطَّعَامَ أَهْلُ الْمَاءِ

Har berättat för oss [Hasyim] Har berättat för oss [Sulaiman Ibnu Al Mughirah] från [Ali Bin Zaid], sa han; har sagt [Abdullah Bin Harith Bin Naufal Al Hasyimi]; 'Min far Al Harith var administratör av angelägenheterna för folket i Mecka under Uthmans tid, sedan kom Uthman till honom i Mecka', sa Abdullah Bin Harith; Jag träffade Uthman på boendet i Qudaid. Så lokalbefolkningen fångade vaktel, sedan kokade vi dem med vatten och salt och gjorde dem till köttgröt, sedan serverade vi dem till Uthman och hans vänner, men de vägrade äta dem, sa Uthman; "Det här är vilt men jag är inte den som jagade det och jag beordrade inte att det skulle jagas, det här viltet är resultatet av en halaljakt av ett folk -inte i ett tillstånd av ihram-, då presenterar de det för oss, och det här är ingenting". Då frågade Uthman; "Vem har att säga till om i denna fråga?" De svarade; 'Ali'. Så någon skickades för att hämta Ali, och Ali kom. Abdullah Bin Harith sa; som om jag såg Ali när han kom, skaka resterna av boskapsfoder ur sina händer, då sade Uthman till honom; "Vi jagade inte efter viltet och beordrade oss inte att jaga efter det, men viltet som fångades av ett folk som var halal - inte i ihram - då presenterade de det för oss, så det här är okej". Abdullah Bin Harith sa; så [Ali] blev arg och sa; 'Jag svär till Allah mot någon som såg Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam få benet av en vild åsna, då sa Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam: 'Visst är vi ett folk som är i ihram, så ge mat till människor som är halal - som inte är i ihram -'. Abdullah sa; sedan vittnade tolv av Allahs Sändebuds (Allâhs frid och välsignelser vare med honom) följeslagare. då sa Ali; 'Jag vittnar för Allah om någon som såg Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam få ett strutsägg, då sa Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam: 'Visst är vi ett folk som iakttar ihram, så ge mat till människor som är halal - som inte är i ihram -'. Abdullah sa; "Då vittnade tolv personer förutom dem." Abdullah Bin Harith sa; "Då vände Uthman bort sin rumpa från maten och satte sig i sitt fordon, och maten åts av lokalbefolkningen."