Imam Ibnu Majah : 3849

حَدَّثَنَا أَبُو يُوسُفَ الصَّيْدَلَانِيُّ مُحَمَّدُ بْنُ أَحْمَدَ الرَّقِّيُّ حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ سَلَمَةَ عَنْ الْفَزَارِيِّ عَنْ أَبِي شَيْبَةَ عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عُكَيْمٍ الْجُهَنِيِّ عَنْ عَائِشَةَ قَالَتْسَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ اللَّهُمَّ إِنِّي أَسْأَلُكَ بِاسْمِكَ الطَّاهِرِ الطَّيِّبِ الْمُبَارَكِ الْأَحَبِّ إِلَيْكَ الَّذِي إِذَا دُعِيتَ بِهِ أَجَبْتَ وَإِذَا سُئِلْتَ بِهِ أَعْطَيْتَ وَإِذَا اسْتُرْحِمْتَ بِهِ رَحِمْتَ وَإِذَا اسْتُفْرِجَتَ بِهِ فَرَّجْتَ قَالَتْ وَقَالَ ذَاتَ يَوْمٍ يَا عَائِشَةُ هَلْ عَلِمْتِ أَنَّ اللَّهَ قَدْ دَلَّنِي عَلَى الِاسْمِ الَّذِي إِذَا دُعِيَ بِهِ أَجَابَ قَالَتْ فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ بِأَبِي أَنْتَ وَأُمِّي فَعَلِّمْنِيهِ قَالَ إِنَّهُ لَا يَنْبَغِي لَكِ يَا عَائِشَةُ قَالَتْ فَتَنَحَّيْتُ وَجَلَسْتُ سَاعَةً ثُمَّ قُمْتُ فَقَبَّلْتُ رَأْسَهُ ثُمَّ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ عَلِّمْنِيهِ قَالَ إِنَّهُ لَا يَنْبَغِي لَكِ يَا عَائِشَةُ أَنْ أُعَلِّمَكِ إِنَّهُ لَا يَنْبَغِي لَكِ أَنْ تَسْأَلِينَ بِهِ شَيْئًا مِنْ الدُّنْيَا قَالَتْ فَقُمْتُ فَتَوَضَّأْتُ ثُمَّ صَلَّيْتُ رَكْعَتَيْنِ ثُمَّ قُلْتُ اللَّهُمَّ إِنِّي أَدْعُوكَ اللَّهَ وَأَدْعُوكَ الرَّحْمَنَ وَأَدْعُوكَ الْبَرَّ الرَّحِيمَ وَأَدْعُوكَ بِأَسْمَائِكَ الْحُسْنَى كُلِّهَا مَا عَلِمْتُ مِنْهَا وَمَا لَمْ أَعْلَمْ أَنْ تَغْفِرَ لِي وَتَرْحَمَنِي قَالَتْ فَاسْتَضْحَكَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ثُمَّ قَالَ إِنَّهُ لَفِي الْأَسْمَاءِ الَّتِي دَعَوْتِ بِهَا

Har berättat för oss [Abu Yusuf As Shaidalani Muhammad bin Ahmad Ar raqqi] har berättat för oss [Muhammad bin Salamah] från [Al Fazari] från [Abu Syaibah] från [Abdullah bin 'Ukaim Al Juhani] från ['Aisyah] sa han; Jag hörde Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam säga: 'ALLLAHUMM 'INNI 'AS'ALUK BIASMIK ALTTAHIR ALTTAYIB ALMUBARAK AL'AHABB 'IILAYK ALLADHI 'IIDHA DUEIT BIH 'AJABT WA'IIDHA SUYILT BIH 'AETAYT WA'IIDHA ASTURHIMT BIH RAHIMT WA'IIDHA ASTUFRIJAT BIH FARRAJT QALAT WAQAL DHAT YAWM' 'O Allah, sannerligen ber jag Dig i Ditt namn, den Helige, den Vackra, den Välsignade och den mer Älskade, att när Du kallas till Honom, skall Du bevilja, och när Du blir berad av Honom skall Du ge, och när Du blir berad om barmhärtighet av Honom skall Du vara barmhärtig och när Du blir berad om en utväg med Honom skall Du ge en utväg'. 'Aisha sade; En dag sade han: ”Åh Aisha, vet du att Allah har visat mig ett namn som Han kommer att ge mig när Han anropas?” Aisha sade; jag svarade: ”Åh Allahs sändebud, för min fars skull, du och min mor, lär mig honom.” Han sade: ”Han är sannerligen inte värdig dig, åh Aisyah.” Aisha sade; så jag steg åt sidan och satt en stund, sedan reste jag mig upp och vände på hans huvud, sedan sade jag: ”Åh Allahs sändebud, lär mig.” Han sade: ”Han är sannerligen inte värdig dig, åh Aisha, det vill säga att lära dig, sannerligen är han inte värdig dig om du ber honom om något från världen.” Aisha sade: ”Så jag reste mig upp och gjorde tvagning,” sedan bad jag två rak’ah och bad; ''O Allah, sannerligen ber jag till Dig, O Allah, jag ber till Dig, O Rahman, jag ber till Dig, O Barmhärtige, och jag ber till Dig med alla Dina vackra namn, både de jag känner och de jag inte känner, att Du ska förlåta mig och förbarma dig över mig.'' Aisha sade: 'Så Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam skrattade åt mig och sade: 'Det finns sannerligen i astman som du bad med tidigare.''