Imam Muslim : 3361
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ حَدَّثَنَا عَفَّانُ حَدَّثَنَا حَمَّادُ بْنُ سَلَمَةَ حَدَّثَنَا ثَابِتٌ عَنْ أَنَسٍ قَالَ كُنْتُ رِدْفَ أَبِي طَلْحَةَ يَوْمَ خَيْبَرَ وَقَدَمِي تَمَسُّ قَدَمَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ فَأَتَيْنَاهُمْ حِينَ بَزَغَتْ الشَّمْسُ وَقَدْ أَخْرَجُوا مَوَاشِيَهُمْ وَخَرَجُوا بِفُؤُوسِهِمْ وَمَكَاتِلِهِمْ وَمُرُورِهِمْ فَقَالُوا مُحَمَّدٌ وَالْخَمِيسَ قَالَ وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ خَرِبَتْ خَيْبَرُ إِنَّا إِذَا نَزَلْنَا بِسَاحَةِ قَوْمٍ { فَسَاءَ صَبَاحُ الْمُنْذَرِينَ } قَالَ فَهَزَمَهُمْ اللَّهُ عَزَّ وَجَلَّ
Har berättat för oss [Abu Bakr bin Abu Syaibah] har berättat för oss ['Affan] har berättat för oss [Hammad bin Salamah] har berättat för oss [Thabit] från [Anas] att han sa: 'Jag följde en gång Abu Talha med på dagen för erövringen av Khaibar, medan mina fötter rörde vid Allahs sändebuds fötter sallallaahu 'alaihi wasallam'. Anas sa: 'Vi anlände när solen ännu inte hade gått upp. När invånarna kom ut bärande kepaks och korgar till där de arbetade, ropade de: 'Muhammed och hans soldater har kommit...!' Anas sa: 'Då sa Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam: 'Erövra Khaibar, och om vi ockuperar ett land,' -då kommer morgonen som de som varnades att uppleva att vara mycket dålig-' '-Qs. Ash Syaffat: 177-. Anas sa: 'Då har Allah Azza Wa Jalla besegrat dem'.
Imam Muslim : 3362
حَدَّثَنَا إِسْحَقُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ وَإِسْحَقُ بْنُ مَنْصُورٍ قَالَا أَخْبَرَنَا النَّضْرُ بْنُ شُمَيْلٍ أَخْبَرَنَا شُعْبَةُ عَنْ قَتَادَةَ عَنْ أَنَسِ بْنِ مَالِكٍ قَالَ لَمَّا أَتَى رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ خَيْبَرَ قَالَ إِنَّا إِذَا نَزَلْنَا بِسَاحَةِ قَوْمٍ { فَسَاءَ صَبَاحُ الْمُنْذَرِينَ }
Det har berättats för oss att [Ishaq bin Ibrahim] och [Ishaq bin Mansur] båda sa; har informerat oss om att [An Nadlar bin Syumail] har rapporterat till oss [Syu'bah] från [Qatadah] från [Anas bin Malik] att han sa: 'När Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam anlände till Khaibar, sa han: 'Om vi ockuperar ett land,' - då kommer morgonen att bli mycket dålig för dem som varnades - ' -Qs. Ash Syaffat: 177-'.
Imam Muslim : 3363
حَدَّثَنَا قُتَيْبَةُ بْنُ سَعِيدٍ وَمُحَمَّدُ بْنُ عَبَّادٍ وَاللَّفْظُ لِابْنِ عَبَّادٍ قَالَا حَدَّثَنَا حَاتِمٌ وَهُوَ ابْنُ إِسْمَعِيلَ عَنْ يَزِيدَ بْنِ أَبِي عُبَيْدٍ مَوْلَى سَلَمَةَ بْنِ الْأَكْوَعِ عَنْ سَلَمَةَ بْنِ الْأَكْوَعِ قَالَ خَرَجْنَا مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِلَى خَيْبَرَ فَتَسَيَّرْنَا لَيْلًا فَقَالَ رَجُلٌ مِنْ الْقَوْمِ لِعَامِرِ بْنِ الْأَكْوَعِ أَلَا تُسْمِعُنَا مِنْ هُنَيْهَاتِكَ وَكَانَ عَامِرٌ رَجُلًا شَاعِرًا فَنَزَلَ يَحْدُو بِالْقَوْمِ يَقُولُ اللَّهُمَّ لَوْلَا أَنْتَ مَا اهْتَدَيْنَا وَلَا تَصَدَّقْنَا وَلَا صَلَّيْنَا فَاغْفِرْ فِدَاءً لَكَ مَا اقْتَفَيْنَا وَثَبِّتْ الْأَقْدَامَ إِنْ لَاقَيْنَا وَأَلْقِيَنْ سَكِينَةً عَلَيْنَا إِنَّا إِذَا صِيحَ بِنَا أَتَيْنَا وَبِالصِّيَاحِ عَوَّلُوا عَلَيْنَا فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ هَذَا السَّائِقُ قَالُوا عَامِرٌ قَالَ يَرْحَمُهُ اللَّهُ فَقَالَ رَجُلٌ مِنْ الْقَوْمِ وَجَبَتْ يَا رَسُولَ اللَّهِ لَوْلَا أَمْتَعْتَنَا بِهِ قَالَ فَأَتَيْنَا خَيْبَرَ فَحَاصَرْنَاهُمْ حَتَّى أَصَابَتْنَا مَخْمَصَةٌ شَدِيدَةٌ ثُمَّ قَالَ إِنَّ اللَّهَ فَتَحَهَا عَلَيْكُمْ قَالَ فَلَمَّا أَمْسَى النَّاسُ مَسَاءَ الْيَوْمِ الَّذِي فُتِحَتْ عَلَيْهِمْ أَوْقَدُوا نِيرَانًا كَثِيرَةً فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا هَذِهِ النِّيرَانُ عَلَى أَيِّ شَيْءٍ تُوقِدُونَ فَقَالُوا عَلَى لَحْمٍ قَالَ أَيُّ لَحْمٍ قَالُوا لَحْمُ حُمُرِ الْإِنْسِيَّةِ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَهْرِيقُوهَا وَاكْسِرُوهَا فَقَالَ رَجُلٌ أَوْ يُهْرِيقُوهَا وَيَغْسِلُوهَا فَقَالَ أَوْ ذَاكَ قَالَ فَلَمَّا تَصَافَّ الْقَوْمُ كَانَ سَيْفُ عَامِرٍ فِيهِ قِصَرٌ فَتَنَاوَلَ بِهِ سَاقَ يَهُودِيٍّ لِيَضْرِبَهُ وَيَرْجِعُ ذُبَابُ سَيْفِهِ فَأَصَابَ رُكْبَةَ عَامِرٍ فَمَاتَ مِنْهُ قَالَ فَلَمَّا قَفَلُوا قَالَ سَلَمَةُ وَهُوَ آخِذٌ بِيَدِي قَالَ فَلَمَّا رَآنِي رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ سَاكِتًا قَالَ مَا لَكَ قُلْتُ لَهُ فَدَاكَ أَبِي وَأُمِّي زَعَمُوا أَنَّ عَامِرًا حَبِطَ عَمَلُهُ قَالَ مَنْ قَالَهُ قُلْتُ فُلَانٌ وَفُلَانٌ وَأُسَيْدُ بْنُ حُضَيْرٍ الْأَنْصَارِيُّ فَقَالَ كَذَبَ مَنْ قَالَهُ إِنَّ لَهُ لَأَجْرَيْنِ وَجَمَعَ بَيْنَ إِصْبَعَيْهِ إِنَّهُ لَجَاهِدٌ مُجَاهِدٌ قَلَّ عَرَبِيٌّ مَشَى بِهَا مِثْلَهُ وَخَالَفَ قُتَيْبَةُ مُحَمَّدًا فِي الْحَدِيثِ فِي حَرْفَيْنِ وَفِي رِوَايَةِ ابْنِ عَبَّادٍ وَأَلْقِ سَكِينَةً عَلَيْنَا
Det har berättats för oss av [Qutaibah bin Sa'id] och [Muhammad bin 'Abbad] medan lafadz kommer från Ibn 'Abbad, sa båda; har berättat för oss [Hatim] - nämligen Ibn Isma'il - från [Yazid bin Abu 'Ubaid] en före detta slav till Salamh bin Al Akwa', från [Salamah bin Al Akwa'] sa han: 'Vi drog i krig till Khaibar tillsammans med Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam', så vi reste på natten. En medlem av armén sa sedan till 'Amir bin Al Akwa': 'Läs dina dikter för oss!' - 'Amir är verkligen en poet- sedan kom han ner medan han körde kamelen och sa: 'O Allah, om det inte vore för -Din vägledning- skulle vi inte ha fått vägledning, vi skulle inte ha gett välgörenhet och vi skulle inte ha bett. Förlåt oss därför, som Din lösen för våra misstag. Och stärk vår ståndpunkt när vi möter fienden. Ingjut lugn i våra hjärtan, om vi ropar kommer vi. Och med rop kommer de att ropa till oss’. Så Rasulullah sallallaahu ‘alaihi wasallam frågade: ’Vem är personen som driver kamelerna medan han sjunger poesi?’ De svarade, ’Amir’. Han sa: ’Må Allah ge honom barmhärtighet’. Sedan frågade en medlem av truppen: ’Är det sant, Rasulullah? Det vore trevligt om du bad honom hålla oss underhållna’. Jag hoppas att vi vid den tiden hade anlänt till Khaibar, då omringade vi människorna, så att våra magar kändes väldigt hungriga, då sa Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom): ’Sannerligen har Allah erövrat det landet åt er’. Salamah sa: ’Efter att kvällen började på dagen för erövringen av Khaibar började de tända en eld, så Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom) frågade: ’Vad är det för eld? Och varför tände de elden?’ De svarade, ’För att bränna kött’. Han frågade: 'Vilket kött?' svarade de, 'Inhemskt åsnekött'. Så Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam sa: 'Spill det och krossa -grytan-'. Då sa en man: 'Spill det och tvätta det'. Han svarade: 'Eller något liknande'. När de två arméerna mötte varandra visade det sig att Amir bara hade ett kort svärd. Med svärdet stack han det i den judiske mannens vad, men olyckligtvis för honom fortsatte svärdets spets att glida tills det träffade Amirs knä, och Amir föll på grund av det. Salamah sa: 'När de hade återvänt hem höll Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam min hand, när han såg att jag var tyst'. Han frågade: 'Vad är det för fel på dig?' Jag svarade: 'Min far och mor är er lösen,' sa de, 'Amirs belöning har raderats''. Han frågade: 'Vem sa det?' Jag svarade: ”Så och så, så och så och Usaid bin Hudlair Al Ansari”. Han sa: ”Personen som har sagt detta har ljugit, han har faktiskt fått dubbel belöning – som han gestikulerade med fingrarna – han är den verkliga krigaren, och det finns väldigt få araber som går i krig som han.”
Imam Muslim : 3364
و حَدَّثَنِي أَبُو الطَّاهِرِ أَخْبَرَنَا ابْنُ وَهْبٍ أَخْبَرَنِي يُونُسُ عَنْ ابْنِ شِهَابٍ أَخْبَرَنِي عَبْدُ الرَّحْمَنِ وَنَسَبَهُ غَيْرُ ابْنِ وَهْبٍ فَقَالَ ابْنُ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ كَعْبِ بْنِ مَالِكٍ أَنَّ سَلَمَةَ بْنَ الْأَكْوَعِ قَالَ لَمَّا كَانَ يَوْمُ خَيْبَرَ قَاتَلَ أَخِي قِتَالًا شَدِيدًا مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَارْتَدَّ عَلَيْهِ سَيْفُهُ فَقَتَلَهُ فَقَالَ أَصْحَابُ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي ذَلِكَ وَشَكُّوا فِيهِ رَجُلٌ مَاتَ فِي سِلَاحِهِ وَشَكُّوا فِي بَعْضِ أَمْرِهِ قَالَ سَلَمَةُ فَقَفَلَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مِنْ خَيْبَرَ فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ ائْذَنْ لِي أَنْ أَرْجُزَ لَكَ فَأَذِنَ لَهُ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ عُمَرُ بْنُ الْخَطَّابِ أَعْلَمُ مَا تَقُولُ قَالَ فَقُلْتُ وَاللَّهِ لَوْلَا اللَّهُ مَا اهْتَدَيْنَا وَلَا تَصَدَّقْنَا وَلَا صَلَّيْنَا فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ صَدَقْتَ وَأَنْزِلَنْ سَكِينَةً عَلَيْنَا وَثَبِّتْ الْأَقْدَامَ إِنْ لَاقَيْنَا وَالْمُشْرِكُونَ قَدْ بَغَوْا عَلَيْنَا قَالَ فَلَمَّا قَضَيْتُ رَجَزِي قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ قَالَ هَذَا قُلْتُ قَالَهُ أَخِي فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَرْحَمُهُ اللَّهُ قَالَ فَقُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنَّ نَاسًا لَيَهَابُونَ الصَّلَاةَ عَلَيْهِ يَقُولُونَ رَجُلٌ مَاتَ بِسِلَاحِهِ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَاتَ جَاهِدًا مُجَاهِدًا قَالَ ابْنُ شِهَابٍ ثُمَّ سَأَلْتُ
Och det har berättats för mig att [Abu At Thahir] har berättat för oss att [Ibnu Wahb] har berättat för mig [Yunus] från [Ibn Shihab] har berättat för mig [Abdurrahman] - förutom Ibnu Wahb som tillskrev det till en annan person, sa Ibnu Abdullah bin Ka'ab bin Malik - [Salamah bin Al Akwa'] sa: 'När Khaibar-kriget inträffade, stred min bror hårt tillsammans med Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam, men olyckligtvis för honom vände svärdet han använde sig av och träffade honom tills han dog. Så [vännerna till] Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam kommenterade den händelsen, att det fanns en person som dog för att han blev knivhuggen av sitt eget svärd'. Salamah sa: 'Efter att Rasulullah sallallahu 'alaihi wasallam återvände hem från Khaibar, bad jag honom: 'O Allahs sändebud, låt mig recitera några verser för dig!' Profeten (frid vare med honom) tillät det, sedan sa Umar bin Khattab: "Jag vet bättre vad du ska säga". Salamah sa: "Sedan sa jag – reciterande en dikt – 'Vid Allah, om det inte vore för Allah, skulle vi inte ha fått vägledning, vi skulle inte ha gett allmosor och vi skulle inte ha bett'. Så profeten (frid vare med honom) sa: "Du har rätt". - Salamah fortsatte att nynna – 'Må Allah sända oss lugn och stärka vår ståndpunkt om vi möter fienden... salamah sa: 'När jag hade reciterat flera verser av denna poesi, sa Profeten (frid vare med honom): 'Vem är det egentligen som reciterar dessa verser?' Jag svarade: 'Min broder'. Så profeten (frid vare med honom) sa: 'Må Allah förbarma sig över honom'. Salamah sade: ”Så jag frågade: ’O Allahs sändebud, människorna är sannerligen ovilliga att be för honom, istället säger de att en man dog för sitt eget svärd.’ Så Allahs sändebud (Allahs frid och välsignelser vare över honom) sade: ’Han har dött som en mujahid.’ [Ibn Shihab] sade: ’Då frågade jag.’”
Imam Muslim : 3365
حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ الْمُثَنَّى وَابْنُ بَشَّارٍ وَاللَّفْظُ لِابْنِ الْمُثَنَّى قَالَا حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ جَعْفَرٍ حَدَّثَنَا شُعْبَةُ عَنْ أَبِي إِسْحَقَ قَالَ سَمِعْتُ الْبَرَاءَ قَالَ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ الْأَحْزَابِ يَنْقُلُ مَعَنَا التُّرَابَ وَلَقَدْ وَارَى التُّرَابُ بَيَاضَ بَطْنِهِ وَهُوَ يَقُولُ وَاللَّهِ لَوْلَا أَنْتَ مَا اهْتَدَيْنَا وَلَا تَصَدَّقْنَا وَلَا صَلَّيْنَا فَأَنْزِلَنْ سَكِينَةً عَلَيْنَا إِنَّ الْأُلَى قَدْ أَبَوْا عَلَيْنَا قَالَ وَرُبَّمَا قَالَ إِنَّ الْمَلَا قَدْ أَبَوْا عَلَيْنَا إِذَا أَرَادُوا فِتْنَةً أَبَيْنَا وَيَرْفَعُ بِهَا صَوْتَهُ حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ الْمُثَنَّى حَدَّثَنَا عَبْدُ الرَّحْمَنِ بْنُ مَهْدِيٍّ حَدَّثَنَا شُعْبَةُ عَنْ أَبِي إِسْحَقَ قَالَ سَمِعْتُ الْبَرَاءَ فَذَكَرَ مِثْلَهُ إِلَّا أَنَّهُ قَالَ إِنَّ الْأُلَى قَدْ بَغَوْا عَلَيْنَا
Det har berättats för oss av [Muhammad bin Mutsanna] och [Ibn Basyar] medan lafadz är från Ibn Mutsanna, båda sa; har berättat för oss att [Muhammad bin Ja'far] har berättat för oss [Syu'bah] från [Abu Ishaq] han sa; Jag hörde [Al Barra`] säga, 'När slaget vid Ahzab bröt ut, anslöt sig Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam till oss i att lyfta landet. Tills hans vita mage var smutsig av smuts, nynnade han: 'O Allah, om det inte vore för Dig, skulle vi inte ha fått vägledning, vi skulle inte ha gett välgörenhet, inte heller skulle vi ha bett. Ingjut lugn i våra hjärtan, för sannerligen gillar folkets ledare inte oss'. Al Barra` sa, 'Kanske sa han också: 'Sannerligen gillar inte myndigheterna oss, men om de vill begå firnah, då är de motvilliga till oss'. Medan han förhärdar sin läsning'. [Muhammad bin Al Mutsanna] har berättat för oss att [Abdurrahman bin Mahdi] har berättat för oss [Syu'bah] från [Abu Ishaq] att han sa; Jag hörde [Al Barra`]... sedan nämnde han något liknande, men han sa: 'Sannerligen är härskarna arroganta mot oss'.
Imam Muslim : 3366
حَدَّثَنَا عَبْدُ اللَّهِ بْنُ مَسْلَمَةَ الْقَعْنَبِيُّ حَدَّثَنَا عَبْدُ الْعَزِيزِ بْنُ أَبِي حَازِمٍ عَنْ أَبِيهِ عَنْ سَهْلِ بْنِ سَعْدٍ قَالَ جَاءَنَا رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَنَحْنُ نَحْفِرُ الْخَنْدَقَ وَنَنْقُلُ التُّرَابَ عَلَى أَكْتَافِنَا فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اللَّهُمَّ لَا عَيْشَ إِلَّا عَيْشُ الْآخِرَةِ فَاغْفِرْ لِلْمُهَاجِرِينَ وَالْأَنْصَارِ
Har berättat för oss [Abdullah bin Maslamah Al Qanabi] har berättat för oss [Abdul Aziz bin Abu Hazim] från [sin far] från [Sahl bin Sa'd] att han sa: 'Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam kom till oss medan vi grävde khandaq - diken - och bar jord på våra axlar, Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam sade sedan: 'O Allah, det finns inget verkligt liv utom livet efter detta, så förlåt Muhajirin och Ansar'.
Imam Muslim : 3367
و حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ الْمُثَنَّى وَابْنُ بَشَّارٍ وَاللَّفْظُ لِابْنِ الْمُثَنَّى حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ جَعْفَرٍ حَدَّثَنَا شُعْبَةُ عَنْ مُعَاوِيَةَ بْنِ قُرَّةَ عَنْ أَنَسِ بْنِ مَالِكٍ عَنْ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّهُ قَالَ اللَّهُمَّ لَا عَيْشَ إِلَّا عَيْشُ الْآخِرَهْ فَاغْفِرْ لِلْأَنْصَارِ وَالْمُهَاجِرَهْ
Och har sagt till oss [Muhammad bin Al Mutsanna] och [Ibn Basyar] medan lafadz från Ibn Mutsanna har sagt till oss [Muhammad bin Ja'far] har sagt till oss [Syu'bah] från [Mu'awiyah bin Qurrah] från [Anas bin Malik] från profeten sallallaahu 'alaihi wasallam, att han sa: 'O Allah, det finns inget verkligt liv utom livet i livet efter detta, förlåt då Ansar och Muhajirin'.
Imam Muslim : 3368
حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ الْمُثَنَّى وَابْنُ بَشَّارٍ قَالَ ابْنُ الْمُثَنَّى حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ جَعْفَرٍ أَخْبَرَنَا شُعْبَةُ عَنْ قَتَادَةَ حَدَّثَنَا أَنَسُ بْنُ مَالِكٍ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَانَ يَقُولُ اللَّهُمَّ إِنَّ الْعَيْشَ عَيْشُ الْآخِرَةِ قَالَ شُعْبَةُ أَوْ قَالَ اللَّهُمَّ لَا عَيْشَ إِلَّا عَيْشُ الْآخِرَهْ فَأَكْرِمْ الْأَنْصَارَ وَالْمُهَاجِرَهْ
Har berättat för oss [Muhammad bin Al Mutsanna] och [Ibn Basyar], [bnu Mutsanna] sa, har berättat för oss [Muhammad bin Ja'far] har berättat för oss [Syu'bah] från [Qatadah] har berättat för oss [Anas bin Malik] att profeten sallallaahu 'alaihi wasallam en gång sa: 'O Allah, sannerligen är det sanna livet livet i efterlivet'. Syu'bah sa: 'Eller', han sa: 'O Allah, det finns inget verkligt liv utom livet i efterlivet, så förhärliga Ansar och Muhajirin'.
Imam Muslim : 3369
و حَدَّثَنَا يَحْيَى بْنُ يَحْيَى وَشَيْبَانُ بْنُ فَرُّوخَ قَالَ يَحْيَى أَخْبَرَنَا و قَالَ شَيْبَانُ حَدَّثَنَا عَبْدُ الْوَارِثِ عَنْ أَبِي التَّيَّاحِ حَدَّثَنَا أَنَسُ بْنُ مَالِكٍ قَالَ كَانُوا يَرْتَجِزُونَ وَرَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَعَهُمْ وَهُمْ يَقُولُونَ اللَّهُمَّ لَا خَيْرَ إِلَّا خَيْرُ الْآخِرَهْ فَانْصُرْ الْأَنْصَارَ وَالْمُهَاجِرَهْ وَفِي حَدِيثِ شَيْبَانَ بَدَلَ فَانْصُرْ فَاغْفِرْ
Och efter att ha berättat för oss [Yahya bin Yahya] och [Syaiban bin Farruh], sa Yahya; har informerat oss, medan Syaiban sa; har berättat för oss [Abdul Warits] från [Abu At Tayyah] har berättat för oss [Anas bin Malik] att han sa: 'Kompanjonerna nynnade medan Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam var med dem, de sa: 'O Allah, det finns inget evigt gott utom godheten i livet efter detta, så hjälp Ansar och Muhajirin'. Och i Shaibans hadith är meningen 'Så hjälp' ersatt med meningen 'Så förlåt'.
Imam Muslim : 3370
حَدَّثَنِي مُحَمَّدُ بْنُ حَاتِمٍ حَدَّثَنَا بَهْزٌ حَدَّثَنَا حَمَّادُ بْنُ سَلَمَةَ حَدَّثَنَا ثَابِتٌ عَنْ أَنَسٍ أَنَّ أَصْحَابَ مُحَمَّدٍ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَانُوا يَقُولُونَ يَوْمَ الْخَنْدَقِ نَحْنُ الَّذِينَ بَايَعُوا مُحَمَّدًا عَلَى الْإِسْلَامِ مَا بَقِينَا أَبَدًا أَوْ قَالَ عَلَى الْجِهَادِ شَكَّ حَمَّادٌ وَالنَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ اللَّهُمَّ إِنَّ الْخَيْرَ خَيْرُ الْآخِرَهْ فَاغْفِرْ لِلْأَنْصَارِ وَالمُهَاجِرَهْ
Och det har berättats för mig [Muhammad bin Hatim] har berättat för oss [Bahz] har berättat för oss [Hammad bin Salamah] har berättat för oss [Tsabit] från [Anas], att under Khandaq-kriget sa Muhammeds följeslagare sallallaahu 'alaihi wasallam en gång: 'Vi är de som har svurit trohet till Muhammed framför islam, så att livet fortfarande finns i kroppen, - eller han sa- 'på jihad', tvekade Hammad. Samtidigt sa profeten sallallaahu 'alaihi wasallam: 'O Allah, sannerligen finns det inget evigt gott utom det goda i livet efter detta, så förlåt Ansar och Muhajirin'.
Imam Muslim : 3371
حَدَّثَنَا قُتَيْبَةُ بْنُ سَعِيدٍ حَدَّثَنَا حَاتِمٌ يَعْنِي ابْنَ إِسْمَعِيلَ عَنْ يَزِيدَ بْنِ أَبِي عُبَيْدٍ قَالَ سَمِعْتُ سَلَمَةَ بْنَ الْأَكْوَعِ يَقُولُا خَرَجْتُ قَبْلَ أَنْ يُؤَذَّنَ بِالْأُولَى وَكَانَتْ لِقَاحُ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ تَرْعَى بِذِي قَرَدٍ قَالَ فَلَقِيَنِي غُلَامٌ لِعَبْدِ الرَّحْمَنِ بْنِ عَوْفٍ فَقَالَ أُخِذَتْ لِقَاحُ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقُلْتُ مَنْ أَخَذَهَا قَالَ غَطَفَانُ قَالَ فَصَرَخْتُ ثَلَاثَ صَرَخَاتٍ يَا صَبَاحَاهْ قَالَ فَأَسْمَعْتُ مَا بَيْنَ لَابَتَيِ الْمَدِينَةِ ثُمَّ انْدَفَعْتُ عَلَى وَجْهِي حَتَّى أَدْرَكْتُهُمْ بِذِي قَرَدٍ وَقَدْ أَخَذُوا يَسْقُونَ مِنْ الْمَاءِ فَجَعَلْتُ أَرْمِيهِمْ بِنَبْلِي وَكُنْتُ رَامِيًا وَأَقُولُ أَنَا ابْنُ الْأَكْوَعِ وَالْيَوْمُ يَوْمُ الرُّضَّعِ فَأَرْتَجِزُ حَتَّى اسْتَنْقَذْتُ اللِّقَاحَ مِنْهُمْ وَاسْتَلَبْتُ مِنْهُمْ ثَلَاثِينَ بُرْدَةً قَالَ وَجَاءَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَالنَّاسُ فَقُلْتُ يَا نَبِيَّ اللَّهِ إِنِّي قَدْ حَمَيْتُ الْقَوْمَ الْمَاءَ وَهُمْ عِطَاشٌ فَابْعَثْ إِلَيْهِمْ السَّاعَةَ فَقَالَ يَا ابْنَ الْأَكْوَعِ مَلَكْتَ فَأَسْجِحْ قَالَ ثُمَّ رَجَعْنَا وَيُرْدِفُنِي رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى نَاقَتِهِ حَتَّى دَخَلْنَا الْمَدِينَةَ
Har berättat för oss att [Qutaibah bin Sa'id] har berättat för oss [Hatim] - nämligen Ibn Isma'il - från [Yazid bin Abu 'Ubaid] sa han; Jag hörde [Salamah bin Al Akwa'] säga: 'Jag lämnade staden innan det första böneutropet uttalades, medan Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallams kameler betade i Dzu Qard'. Salamah sa: 'Plötsligt kom Abdurrahman bin Aufs slav till mig och sa: 'Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallams kameler har blivit bestulna'. Så jag frågade: 'Vem rånade honom?' Han svarade: 'Bani Ghathafan'. Salamah sa: 'Sedan ropade jag tre gånger: 'Hjälp...!'' Salamah sa: "Tills min röst hördes i alla hörn av Medina, sedan gav jag mig av för att möta dem vid Dzu Qard, medan de just hade druckit från vattenkällan, sedan kastade jag pilar mot dem medan jag nynnade: 'Jag är Ibn Al Akwa', idag är förintelsens dag'. Jag fortsätter att nynna tills jag kan ta tillbaka hans kameler från dem och ta trettio burdah-tyger från dem." Salamah sa: "Sedan kom profeten sallallaahu 'alaihi wasallam åtföljd av flera personer, och jag sa sedan: 'O Allahs profet, jag har sannerligen jagat bort dem från vattenkällan, trots att de var mycket törstiga, så sänd dem till dem nu'. Så han sa: 'O Al Akwa, du har gjort något väldigt rätt'. Sedan återvände vi hem genom att rida bakom profeten sallallaahu 'alaihi wasallam på hans kamel, tills vi kom in i Medina."
Imam Muslim : 3372
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ حَدَّثَنَا هَاشِمُ بْنُ الْقَاسِمِ ح و حَدَّثَنَا إِسْحَقُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ أَخْبَرَنَا أَبُو عَامِرٍ الْعَقَدِيُّ كِلَاهُمَا عَنْ عِكْرِمَةَ بْنِ عَمَّارٍ ح و حَدَّثَنَا عَبْدُ اللَّهِ بْنُ عَبْدِ الرَّحْمَنِ الدَّارِمِيُّ وَهَذَا حَدِيثُهُ أَخْبَرَنَا أَبُو عَلِيٍّ الْحَنَفِيُّ عُبَيْدُ اللَّهِ بْنُ عَبْدِ الْمَجِيدِ حَدَّثَنَا عِكْرِمَةُ وَهُوَ ابْنُ عَمَّارٍ حَدَّثَنِي إِيَاسُ بْنُ سَلَمَةَ حَدَّثَنِي أَبِي قَالَ قَدِمْنَا الْحُدَيْبِيَةَ مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَنَحْنُ أَرْبَعَ عَشْرَةَ مِائَةً وَعَلَيْهَا خَمْسُونَ شَاةً لَا تُرْوِيهَا قَالَ فَقَعَدَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى جَبَا الرَّكِيَّةِ فَإِمَّا دَعَا وَإِمَّا بَصَقَ فِيهَا قَالَ فَجَاشَتْ فَسَقَيْنَا وَاسْتَقَيْنَا قَالَ ثُمَّ إِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ دَعَانَا لِلْبَيْعَةِ فِي أَصْلِ الشَّجَرَةِ قَالَ فَبَايَعْتُهُ أَوَّلَ النَّاسِ ثُمَّ بَايَعَ وَبَايَعَ حَتَّى إِذَا كَانَ فِي وَسَطٍ مِنْ النَّاسِ قَالَ بَايِعْ يَا سَلَمَةُ قَالَ قُلْتُ قَدْ بَايَعْتُكَ يَا رَسُولَ اللَّهِ فِي أَوَّلِ النَّاسِ قَالَ وَأَيْضًا قَالَ وَرَآنِي رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَزِلًا يَعْنِي لَيْسَ مَعَهُ سِلَاحٌ قَالَ فَأَعْطَانِي رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَجَفَةً أَوْ دَرَقَةً ثُمَّ بَايَعَ حَتَّى إِذَا كَانَ فِي آخِرِ النَّاسِ قَالَ أَلَا تُبَايِعُنِي يَا سَلَمَةُ قَالَ قُلْتُ قَدْ بَايَعْتُكَ يَا رَسُولَ اللَّهِ فِي أَوَّلِ النَّاسِ وَفِي أَوْسَطِ النَّاسِ قَالَ وَأَيْضًا قَالَ فَبَايَعْتُهُ الثَّالِثَةَ ثُمَّ قَالَ لِي يَا سَلَمَةُ أَيْنَ حَجَفَتُكَ أَوْ دَرَقَتُكَ الَّتِي أَعْطَيْتُكَ قَالَ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ لَقِيَنِي عَمِّي عَامِرٌ عَزِلًا فَأَعْطَيْتُهُ إِيَّاهَا قَالَ فَضَحِكَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَقَالَ إِنَّكَ كَالَّذِي قَالَ الْأَوَّلُ اللَّهُمَّ أَبْغِنِي حَبِيبًا هُوَ أَحَبُّ إِلَيَّ مِنْ نَفْسِي ثُمَّ إِنَّ الْمُشْرِكِينَ رَاسَلُونَا الصُّلْحَ حَتَّى مَشَى بَعْضُنَا فِي بَعْضٍ وَاصْطَلَحْنَا قَالَ وَكُنْتُ تَبِيعًا لِطَلْحَةَ بْنِ عُبَيْدِ اللَّهِ أَسْقِي فَرَسَهُ وَأَحُسُّهُ وَأَخْدِمُهُ وَآكُلُ مِنْ طَعَامِهِ وَتَرَكْتُ أَهْلِي وَمَالِي مُهَاجِرًا إِلَى اللَّهِ وَرَسُولِهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ فَلَمَّا اصْطَلَحْنَا نَحْنُ وَأَهْلُ مَكَّةَ وَاخْتَلَطَ بَعْضُنَا بِبَعْضٍ أَتَيْتُ شَجَرَةً فَكَسَحْتُ شَوْكَهَا فَاضْطَجَعْتُ فِي أَصْلِهَا قَالَ فَأَتَانِي أَرْبَعَةٌ مِنْ الْمُشْرِكِينَ مِنْ أَهْلِ مَكَّةَ فَجَعَلُوا يَقَعُونَ فِي رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَأَبْغَضْتُهُمْ فَتَحَوَّلْتُ إِلَى شَجَرَةٍ أُخْرَى وَعَلَّقُوا سِلَاحَهُمْ وَاضْطَجَعُوا فَبَيْنَمَا هُمْ كَذَلِكَ إِذْ نَادَى مُنَادٍ مِنْ أَسْفَلِ الْوَادِي يَا لِلْمُهَاجِرِينَ قُتِلَ ابْنُ زُنَيْمٍ قَالَ فَاخْتَرَطْتُ سَيْفِي ثُمَّ شَدَدْتُ عَلَى أُولَئِكَ الْأَرْبَعَةِ وَهُمْ رُقُودٌ فَأَخَذْتُ سِلَاحَهُمْ فَجَعَلْتُهُ ضِغْثًا فِي يَدِي قَالَ ثُمَّ قُلْتُ وَالَّذِي كَرَّمَ وَجْهَ مُحَمَّدٍ لَا يَرْفَعُ أَحَدٌ مِنْكُمْ رَأْسَهُ إِلَّا ضَرَبْتُ الَّذِي فِيهِ عَيْنَاهُ قَالَ ثُمَّ جِئْتُ بِهِمْ أَسُوقُهُمْ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ وَجَاءَ عَمِّي عَامِرٌ بِرَجُلٍ مِنْ الْعَبَلَاتِ يُقَالُ لَهُ مِكْرَزٌ يَقُودُهُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى فَرَسٍ مُجَفَّفٍ فِي سَبْعِينَ مِنْ الْمُشْرِكِينَ فَنَظَرَ إِلَيْهِمْ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ دَعُوهُمْ يَكُنْ لَهُمْ بَدْءُ الْفُجُورِ وَثِنَاهُ فَعَفَا عَنْهُمْ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَنْزَلَ اللَّهُ { وَهُوَ الَّذِي كَفَّ أَيْدِيَهُمْ عَنْكُمْ وَأَيْدِيَكُمْ عَنْهُمْ بِبَطْنِ مَكَّةَ مِنْ بَعْدِ أَنْ أَظْفَرَكُمْ عَلَيْهِمْ } الْآيَةَ كُلَّهَا قَالَ ثُمَّ خَرَجْنَا رَاجِعِينَ إِلَى الْمَدِينَةِ فَنَزَلْنَا مَنْزِلًا بَيْنَنَا وَبَيْنَ بَنِي لَحْيَانَ جَبَلٌ وَهُمْ الْمُشْرِكُونَ فَاسْتَغْفَرَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لِمَنْ رَقِيَ هَذَا الْجَبَلَ اللَّيْلَةَ كَأَنَّهُ طَلِيعَةٌ لِلنَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَصْحَابِهِ قَالَ سَلَمَةُ فَرَقِيتُ تِلْكَ اللَّيْلَةَ مَرَّتَيْنِ أَوْ ثَلَاثًا ثُمَّ قَدِمْنَا الْمَدِينَةَ فَبَعَثَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِظَهْرِهِ مَعَ رَبَاحٍ غُلَامِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَنَا مَعَهُ وَخَرَجْتُ مَعَهُ بِفَرَسِ طَلْحَةَ أُنَدِّيهِ مَعَ الظَّهْرِ فَلَمَّا أَصْبَحْنَا إِذَا عَبْدُ الرَّحْمَنِ الْفَزَارِيُّ قَدْ أَغَارَ عَلَى ظَهْرِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَاسْتَاقَهُ أَجْمَعَ وَقَتَلَ رَاعِيَهُ قَالَ فَقُلْتُ يَا رَبَاحُ خُذْ هَذَا الْفَرَسَ فَأَبْلِغْهُ طَلْحَةَ بْنَ عُبَيْدِ اللَّهِ وَأَخْبِرْ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّ الْمُشْرِكِينَ قَدْ أَغَارُوا عَلَى سَرْحِهِ قَالَ ثُمَّ قُمْتُ عَلَى أَكَمَةٍ فَاسْتَقْبَلْتُ الْمَدِينَةَ فَنَادَيْتُ ثَلَاثًا يَا صَبَاحَاهْ ثُمَّ خَرَجْتُ فِي آثَارِ الْقَوْمِ أَرْمِيهِمْ بِالنَّبْلِ وَأَرْتَجِزُ أَقُولُ أَنَا ابْنُ الْأَكْوَعِ وَالْيَوْمُ يَوْمُ الرُّضَّعِ فَأَلْحَقُ رَجُلًا مِنْهُمْ فَأَصُكُّ سَهْمًا فِي رَحْلِهِ حَتَّى خَلَصَ نَصْلُ السَّهْمِ إِلَى كَتِفِهِ قَالَ قُلْتُ خُذْهَا وَأَنَا ابْنُ الْأَكْوَعِ وَالْيَوْمُ يَوْمُ الرُّضَّعِ قَالَ فَوَاللَّهِ مَا زِلْتُ أَرْمِيهِمْ وَأَعْقِرُ بِهِمْ فَإِذَا رَجَعَ إِلَيَّ فَارِسٌ أَتَيْتُ شَجَرَةً فَجَلَسْتُ فِي أَصْلِهَا ثُمَّ رَمَيْتُهُ فَعَقَرْتُ بِهِ حَتَّى إِذَا تَضَايَقَ الْجَبَلُ فَدَخَلُوا فِي تَضَايُقِهِ عَلَوْتُ الْجَبَلَ فَجَعَلْتُ أُرَدِّيهِمْ بِالْحِجَارَةِ قَالَ فَمَا زِلْتُ كَذَلِكَ أَتْبَعُهُمْ حَتَّى مَا خَلَقَ اللَّهُ مِنْ بَعِيرٍ مِنْ ظَهْرِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِلَّا خَلَّفْتُهُ وَرَاءَ ظَهْرِي وَخَلَّوْا بَيْنِي وَبَيْنَهُ ثُمَّ اتَّبَعْتُهُمْ أَرْمِيهِمْ حَتَّى أَلْقَوْا أَكْثَرَ مِنْ ثَلَاثِينَ بُرْدَةً وَثَلَاثِينَ رُمْحًا يَسْتَخِفُّونَ وَلَا يَطْرَحُونَ شَيْئًا إِلَّا جَعَلْتُ عَلَيْهِ آرَامًا مِنْ الْحِجَارَةِ يَعْرِفُهَا رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَصْحَابُهُ حَتَّى أَتَوْا مُتَضَايِقًا مِنْ ثَنِيَّةٍ فَإِذَا هُمْ قَدْ أَتَاهُمْ فُلَانُ بْنُ بَدْرٍ الْفَزَارِيُّ فَجَلَسُوا يَتَضَحَّوْنَ يَعْنِي يَتَغَدَّوْنَ وَجَلَسْتُ عَلَى رَأْسِ قَرْنٍ قَالَ الْفَزَارِيُّ مَا هَذَا الَّذِي أَرَى قَالُوا لَقِينَا مِنْ هَذَا الْبَرْحَ وَاللَّهِ مَا فَارَقَنَا مُنْذُ غَلَسٍ يَرْمِينَا حَتَّى انْتَزَعَ كُلَّ شَيْءٍ فِي أَيْدِينَا قَالَ فَلْيَقُمْ إِلَيْهِ نَفَرٌ مِنْكُمْ أَرْبَعَةٌ قَالَ فَصَعِدَ إِلَيَّ مِنْهُمْ أَرْبَعَةٌ فِي الْجَبَلِ قَالَ فَلَمَّا أَمْكَنُونِي مِنْ الْكَلَامِ قَالَ قُلْتُ هَلْ تَعْرِفُونِي قَالُوا لَا وَمَنْ أَنْتَ قَالَ قُلْتُ أَنَا سَلَمَةُ بْنُ الْأَكْوَعِ وَالَّذِي كَرَّمَ وَجْهَ مُحَمَّدٍ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَا أَطْلُبُ رَجُلًا مِنْكُمْ إِلَّا أَدْرَكْتُهُ وَلَا يَطْلُبُنِي رَجُلٌ مِنْكُمْ فَيُدْرِكَنِي قَالَ أَحَدُهُمْ أَنَا أَظُنُّ قَالَ فَرَجَعُوا فَمَا بَرِحْتُ مَكَانِي حَتَّى رَأَيْتُ فَوَارِسَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَتَخَلَّلُونَ الشَّجَرَ قَالَ فَإِذَا أَوَّلُهُمْ الْأَخْرَمُ الْأَسَدِيُّ عَلَى إِثْرِهِ أَبُو قَتَادَةَ الْأَنْصَارِيُّ وَعَلَى إِثْرِهِ الْمِقْدَادُ بْنُ الْأَسْوَدِ الْكِنْدِيُّ قَالَ فَأَخَذْتُ بِعِنَانِ الْأَخْرَمِ قَالَ فَوَلَّوْا مُدْبِرِينَ قُلْتُ يَا أَخْرَمُ احْذَرْهُمْ لَا يَقْتَطِعُوكَ حَتَّى يَلْحَقَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَصْحَابُهُ قَالَ يَا سَلَمَةُ إِنْ كُنْتَ تُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ وَتَعْلَمُ أَنَّ الْجَنَّةَ حَقٌّ وَالنَّارَ حَقٌّ فَلَا تَحُلْ بَيْنِي وَبَيْنَ الشَّهَادَةِ قَالَ فَخَلَّيْتُهُ فَالْتَقَى هُوَ وَعَبْدُ الرَّحْمَنِ قَالَ فَعَقَرَ بِعَبْدِ الرَّحْمَنِ فَرَسَهُ وَطَعَنَهُ عَبْدُ الرَّحْمَنِ فَقَتَلَهُ وَتَحَوَّلَ عَلَى فَرَسِهِ وَلَحِقَ أَبُو قَتَادَةَ فَارِسُ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِعَبْدِ الرَّحْمَنِ فَطَعَنَهُ فَقَتَلَهُ فَوَالَّذِي كَرَّمَ وَجْهَ مُحَمَّدٍ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَتَبِعْتُهُمْ أَعْدُو عَلَى رِجْلَيَّ حَتَّى مَا أَرَى وَرَائِي مِنْ أَصْحَابِ مُحَمَّدٍ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَلَا غُبَارِهِمْ شَيْئًا حَتَّى يَعْدِلُوا قَبْلَ غُرُوبِ الشَّمْسِ إِلَى شِعْبٍ فِيهِ مَاءٌ يُقَالُ لَهُ ذَو قَرَدٍ لِيَشْرَبُوا مِنْهُ وَهُمْ عِطَاشٌ قَالَ فَنَظَرُوا إِلَيَّ أَعْدُو وَرَاءَهُمْ فَخَلَّيْتُهُمْ عَنْهُ يَعْنِي أَجْلَيْتُهُمْ عَنْهُ فَمَا ذَاقُوا مِنْهُ قَطْرَةً قَالَ وَيَخْرُجُونَ فَيَشْتَدُّونَ فِي ثَنِيَّةٍ قَالَ فَأَعْدُو فَأَلْحَقُ رَجُلًا مِنْهُمْ فَأَصُكُّهُ بِسَهْمٍ فِي نُغْضِ كَتِفِهِ قَالَ قُلْتُ خُذْهَا وَأَنَا ابْنُ الْأَكْوَعِ وَالْيَوْمُ يَوْمُ الرُّضَّعِ قَالَ يَا ثَكِلَتْهُ أُمُّهُ أَكْوَعُهُ بُكْرَةَ قَالَ قُلْتُ نَعَمْ يَا عَدُوَّ نَفْسِهِ أَكْوَعُكَ بُكْرَةَ قَالَ وَأَرْدَوْا فَرَسَيْنِ عَلَى ثَنِيَّةٍ قَالَ فَجِئْتُ بِهِمَا أَسُوقُهُمَا إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ وَلَحِقَنِي عَامِرٌ بِسَطِيحَةٍ فِيهَا مَذْقَةٌ مِنْ لَبَنٍ وَسَطِيحَةٍ فِيهَا مَاءٌ فَتَوَضَّأْتُ وَشَرِبْتُ ثُمَّ أَتَيْتُ رَسُولَ اللّ
Har berättat för oss att [Abu Bakr bin Abu Syaibah] har berättat för oss [Hasyim Ibnul Qasim]. -på ett annat sätt sägs det- Har berättat för oss att [Ishaq bin Ibrahim] har berättat för oss [Abu Amir Al Aqadi] båda från [Ikrimah bin Ammar]. -på ett annat sätt sägs det- Har berättat för oss att [Abdullah bin 'Abdurrahman Ad Darimi] och detta är hadithen. Det har rapporterats till oss att [Abu Ali Al Hanafi Ubaidullah bin Abdul Majid] har berättat för oss att [Ikrimah] - nämligen Ibn Ammar - har berättat för mig [Iyas bin Salamah] från [hans far] han sa: 'Vi stred en gång med Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam till Hudaibiyah, vid den tiden var vi fjortonhundra, och vi tog bara med femtio getter, så den mängden getmjölk räckte inte för oss att dricka. Efter det satt profeten sallallaahu 'alaihi wasallam nära brunnen medan han bad eller spottade på den. Tack vare bönen som profeten sallallaahu 'alaihi wasallam reciterade över getmjölken kunde vi alla dricka mjölken till vårt hjärtas belåtenhet. Sedan inbjöd Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam oss att visa honom trohet under trädet. Jag svor trohet till Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam i den första gruppen. Sedan fortsatte han att ta emot initiering från vännerna som var närvarande vid den tiden. När han nådde gruppen i mitten sa Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam till mig: 'Välsigne dig, O Salamah'. Jag sa också till honom: 'Jag har svurit trohet till dig i den första gruppen, O Allahs sändebud'. Men istället sa han till mig: 'Uppför dig igen, O Salamah'. Jag efterkom slutligen hans begäran. När han såg att jag inte bar några vapen alls, gav profeten sallallaahu 'alaihi wasallam mig en sköld. Sedan fick han ytterligare en initiering från den sista gruppen. Vid den tiden frågade han mig igen: 'Varför tar du inte trohet till mig, O Salamah?' Jag svarade: 'Jag har svurit trohet till dig, O Allahs sändebud, jag har faktiskt svurit trohet till dig två gånger, nämligen till den första gruppen och den mellersta gruppen'. Då sa Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam: 'Ta trohet igen, O Salamah!' Till slut svor jag trohet till honom för tredje gången. Efter att ha avlagt trohetseden frågade Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam mig: 'O Salamah, var är sköldarna och sköldarna som jag gav dig?' Jag försökte förklara hans fråga: 'O Allahs sändebud, tidigare träffade jag min farbror, Amir, det visade sig att han inte heller har några vapen alls, så jag gav honom skölden'. När profeten sallallaahu 'alaihi wasallam hörde denna förklaring log han och sade: "Sannerligen, ni är som de gamla sade: 'O Allah, o min Rabb, ge mig en älskare som jag älskar mer än mig själv'". Några dagar senare uppmanade Mushrikin oss att sluta fred genom att först skicka en kurir. Efter att ha gått igenom en process som inte var så lång, kom vi slutligen överens om att sluta fred. Tidigare var jag tjänare till Talhah bin Ubaidillah, mitt jobb var att ge vatten till hästar och bada dem. Som belöning för hans tjänst fick jag mat från honom. Jag var fast besluten att lämna min familj och min rikedom för att emigrera på Allahs och Hans Sändebuds väg. När fredsavtalet mellan oss och Meckas folk hade upprättats, så att vi kunde umgås med varandra, gick jag en dag till träden för att vila under dem. Medan jag låg under det trädet kom plötsligt fyra polyteister från Meckas folk och skvallrade om Allahs Sändebud (frid och välsignelser vare över honom) tills jag blev rasande på dem. Sedan gick jag till en annan trädstam medan jag tittade på när de hängde upp sina vapen och sedan somnade de. I det ögonblicket hörde jag plötsligt en röst ropa från botten av ravinen: 'O Muhajirun, Ibn Zunaim har dödats.' Jag drog mig omedelbart ut och gick till de fyra polyteisterna som sov, jag tog deras vapen.' Salamah fortsatte: 'Efter det sa jag till dem: 'Vid Den som har förhärligat Muhammeds ansikte, den bland er som vågar lyfta sitt huvud, jag ska hugga honom i nacken.' Slutligen förde jag de fyra Quraysh-otrogna inför Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom). Samtidigt såg jag Amir, min farbror. Det visade sig att han också ledde en Quraysh-man vid namn Mikraz för att föras inför profeten sallallaahu 'alaihi wasallam. Quraysh-mannen vid namn Mikraz fick rida på en häst som visade sig följas av ett trettio polyteister bland hans män. För ett ögonblick tittade profeten sallallaahu 'alaihi wasallam på dem och sa: 'Låt dem vara, ty de kommer att bära deras orättvisa från början till slut'. Då förlät Rasulullah sallallahu 'alaihi wasallam dem, sedan uppenbarade Allah versen: '-Och det är Han som hindrade deras händer från att -förstöra- er och -hindrade- era händer från att -förstöra- dem mitt i staden Mecka efter att Allah vunnit er över dem-' -Qs. Al Fath: 24-. Efter den händelsen återvände vi tillsammans till staden Medina med seger. Men först stannade vi någonstans. Under tiden var avståndet mellan oss och Bani Lihyan vid den tiden endast åtskilt av ett berg, enligt den information jag känner till var Bani Lihyan också bland polyteisterna. Sedan sa profeten sallallaahu 'alaihi wasallam att han skulle förlåta alla som kunde bestiga berget på natten. Berget som låg framför dem verkade verkligen utmana profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och de följeslagare som var närvarande vid den tiden. Samma natt lyckades jag bestiga berget två eller tre gånger. Slutligen anlände vi till staden Medina. Då sände profeten sallallaahu 'alaihi wasallam Rabbah - sin tjänare - för att eskortera kamelen som bar en ganska stor last, sedan följde jag också med Rabbah på Talhahs häst. Nästa dag hörde jag information om att Abdurrahman Al Fazari skulle avlyssna vår grupp. Det visade sig att informationen var sann, Abdurrahman lyckades fånga profeten sallallaahu 'alaihi wasallams kamel och dess last. Vi hörde till och med att han lyckades döda personen som red på kamelen. Vid den tiden sa jag till Rabbah: 'O Rabbah, ta den här hästen och överlämna den till Talhah bin Ubaidullah, glöm inte, informera Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam att polyteisterna har erövrat kamelgruppen som han skickade.' Efter det klättrade jag uppför kullen, vänd mot staden Medina, och ropade med hög röst: 'O människor!' Tre gånger i rad. Sedan kom jag ner från kullen medan jag fortsatte att skjuta pilar mot fiendens mål, samtidigt som jag för att trösta mitt hjärta nynnade: 'Jag är Al Akwas son', idag är det förstörelsens dag!' På väg för att jaga fienden mötte jag en man från polyteisterna. Sedan började jag sikta pilar mot honom. Inte långt efter lyckades jag sticka en pil rakt i hans axel, och på avstånd sa jag till honom: 'Smaka på pilen, jag är Al Akwas son', idag är det förstörelsens dag.' Salamah sa: 'Vid Allah, jag fortsatte att skjuta pilar mot fienden.' Plötsligt framifrån såg jag en fiende komma ridande på en häst mot mig. Sedan gömde jag mig bakom ett tätt träd. Så snart fienden till häst passerade, sköt jag omedelbart min pil och lyckades såra honom. Inte långt efter kom flera fiendetrupper. Men precis som tidigare klättrade jag omedelbart uppför kullen. Från toppen av kullen försökte jag stoppa deras framfart genom att kasta stenar på dem, och det visade sig vara framgångsrikt. De drog sig tillbaka på ett ordnat sätt och lät mig fortsätta jaga dem. Eftersom de kände sig tunga av bördan de bar, släppte de slutligen ner det mesta av sina förnödenheter från Allahs budbärares (frid och välsignelser vare över honom) kamel som de hade tagit, så att den skulle bli lättare och de kunde fly med sitt fordon. Jag fortsatte att följa dem medan jag sköt pilar. Jag gjorde också spår på vägarna med stenar så att Allahs budbärare (frid och välsignelser vare över honom) och hans följeslagare skulle veta vad jag hade gjort mot fienderna. De polyteistiska trupperna pressades samman och försökte ta sig nerför kullen genom den smala stigen. Lyckligtvis var Fulan bin Badri Al Fazari redo att hjälpa dem. Sedan satte de sig ner för att vila eftersom de var utmattade, medan jag satt på kullen. Från toppen av kullen hörde jag Al Fazari fråga sina följeslagare som just hade kommit ner från kullen: "Vad är det här? Vad har hänt er?" De svarade: "Vi har upplevt trötthet, vid Allah, vi klarade inte slutet av natten utan blev ständigt överösta med pilar, så vi kastade bort det mesta av vår proviant." Sedan beordrade Al Fazari fyra av dem att möta mig, och slutligen rusade de fyra uppför kullen för att möta mig. När avståndet mellan mig och dem var tillräckligt för att de skulle höra min röst, ropade jag: "Åh ni fyra, känner ni igen mig?" De svarade: "Nej, vi känner er inte, vilka är ni egentligen?" Jag svarade: "Jag är Salamah bin Al Akwa", vid Den som förhärligade Muhammeds ansikte, jag kommer inte att låta er leva, kanske låter ni inte heller mig leva." Sedan hörde jag en av de fyra personerna svara som jag sa. Innan jag hann röra mig såg jag plötsligt flera följeslagare till Allahs Sändebud (frid vare med honom) komma ut bakom buskarna mot där jag var. Salamah sa: "Det första jag såg var Akhram Al Asadi, följd av Abu Qatadah Al Ansari. Efter det dök Miqdad bin Aswad Al Kindi upp." Salamah fortsatte: "Sedan grep jag tag i tyglarna på Akhrams häst, och det visade sig att de rusade fram för att hjälpa mig. Jag sa omedelbart: 'O Akhram, var försiktig med dem, låt dem inte skada dig, förrän förstärkningar kommer från Allahs Sändebud (frid vare med honom) och de andra följeslagarna.' Han svarade: 'O Salamah, om du verkligen tror på Allah och Allah och Domedagen, och du är säker på att himlen och helvetet är sanna, hindra mig då inte från att uppnå martyrdöden'." Salamah sa: "Sedan lät jag honom gå framåt för att slåss en mot en, sedan kom Abdurrahman fram för att möta Akhram, först lyckades han skada Abdurrahmans häst, men till slut lyckades Abdurrahman knivhugga Akhram tills han föll." Abdurrahman besteg sedan sin häst. Därefter avancerade Abu Qatadah - en ridande soldat till profeten sallallaahu 'alaihi wasallam - för att möta Abdurrahman. Sedan lyckades Abu Qatadah knivhugga Abdurrahman och döda honom, för Den som förhärligade Muhammeds ansikte sallallaahu 'alaihi wasallam. Jag fortsatte att följa dem till fots tills jag inte såg någon av Muhammeds vänner och inte ens deras stoft. Mot solnedgången gick de till vägen på kullen där det fanns en källa som hette Dzu Qard, för att de skulle dricka eftersom de var törstiga." Salamah sa: "Sedan såg de mig springa efter dem, jag blockerade dem från sjön så att de inte kunde dricka en droppe vatten." Salamah sa: "Sedan lämnade de platsen och kämpade sig längs sluttningarna." Salamah fortsatte: "Sedan sprang jag och mötte en av dem, sedan stack jag honom med en pil precis vid spetsen av skulderbenet." Salamah fortsatte: "Sedan sa jag med hånfull ton: 'Försök att dra ut pilen jag stack, jag är Al-Akwas son', idag är det förstörelsens dag." Fienden sa: "Vilken olycklig morgon, är du verkligen Akwa?" Jag svarade: "Det stämmer, Allahs fiende, jag är Akwa' som bringar otur till dig tidigt på morgonen." Akwa fortsatte: "Fienden skadade två av sina hästar på bergssidan. Jag tog dem båda till profeten sallallaahu 'alaihi wasallam. Amir följde efter mig bärande en läder-geriba med två fickor, en fylld med blandad mjölk och den andra fylld med rent vatten." Jag utförde tvagning och drack, sedan mötte jag Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam som var vid vattenkällan som jag hindrade fienden från att dricka ur. Det visade sig att Allahs sändebud hade tagit alla kameler och allt jag hade räddat från de polyteistiska trupperna, såväl som spjutet och burdah-tyget. Vid den tiden hade Bilal slaktat en kamel från flera kameler som jag hade räddat från mushrikianerna, sedan tog han dess lever och puckel och brände den, därefter erbjöd han den till Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam'. Salamah fortsatte: 'Jag sa: 'O Allahs sändebud, låt mig välja ut ett hundra män från fiendens armé, sedan kommer jag att följa dem tills ingen informerar oss om vår position förutom att jag hugger av deras halsar.' Salamah sa: 'Så Allahs sändebud sallallahu 'alaihi wasallam log så att hans kindtänder var tydligt synliga den dagen. Sedan frågade han: 'O Salamah, är du redo för vad du ska göra?' ' Jag svarade: 'Ja, vid Den som har ärat dig.' Sedan sa han: 'Vet, O Salamah, att de nu är i Ghatafan-folkets territorium.' Salamah sa: 'Sedan kom en man från Ghatafan och sa: 'Den och den har slaktat en kamel åt dem, och när de flådde den såg de plötsligt damm som böljade upp, så de sprang iväg i panik.' Nästa dag sa Allahs sändebud (frid vare med honom): "Den bästa ryttaren idag är Abu Qatadah, och den bästa fotsoldaten är Salamah." Salamah fortsatte: "Sedan gav Allahs sändebud (frid vare med honom) mig två spjut, ett för ryttarna och ett för fotsoldaterna, och jag slog ihop dem till ett. Sedan återvände vi till Medina, och jag red bakom Allahs sändebud (frid vare med honom) på Adzba." Salamah sa: ”Medan vi var på vägen – sa Salamah – bjöd en av Ansars följeslagare in oss till ett sprintlopp. Salamah sa: ”Då sa Ansars följeslagare: ’Finns det ingen som vill tävla till Medina?’” och han upprepade detta flera gånger.” Salamah fortsatte: ”Efter att jag hört honom sa jag: ’Vill du ära en ädel person, eller vill du vinna prestige inför en framstående person?’” Han svarade: ’Nej, utan för Allahs sändebud sallallaahu ’alaihi wasallam’.” Salamah fortsatte: ”Jag sa: ’O Allahs budbärare, vid min far och mor, låt mig anta utmaningen från mannens ras!” Han svarade: ”Snälla, om du vill.” Salamah sa: ”Låt oss börja.” Sedan sprang jag med mina fötter, jag lät honom faktiskt medvetet klättra uppför en kulle eller två, eftersom jag var rädd att han skulle få slut på energi, sedan sprang jag förbi hans fotsteg och jag lät honom fortfarande klättra uppför en kulle eller två. Sedan sprang jag igen så fort jag kunde tills jag kunde möta honom.” Salamah sa: ”Sedan klappade jag honom mellan axlarna.” Salamah fortsatte: ”Jag sa: ’Vid Allah, du har blivit föregången’.” – Iyasy sa; jag tror att Salamah sa – ’Jag har föregått honom till Medina’. Salamah fortsatte: ”Vid Allah, när vi var
Imam Muslim : 3373
حَدَّثَنِي عَمْرُو بْنُ مُحَمَّدٍ النَّاقِدُ حَدَّثَنَا يَزِيدُ بْنُ هَارُونَ أَخْبَرَنَا حَمَّادُ بْنُ سَلَمَةَ عَنْ ثَابِتٍ عَنْ أَنَسِ بْنِ مَالِكٍ أَنَّ ثَمَانِينَ رَجُلًا مِنْ أَهْلِ مَكَّةَ هَبَطُوا عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مِنْ جَبَلِ التَّنْعِيمِ مُتَسَلِّحِينَ يُرِيدُونَ غِرَّةَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَصْحَابِهِ فَأَخَذَهُمْ سِلْمًا فَاسْتَحْيَاهُمْ فَأَنْزَلَ اللَّهُ عَزَّ وَجَلَّ { وَهُوَ الَّذِي كَفَّ أَيْدِيَهُمْ عَنْكُمْ وَأَيْدِيَكُمْ عَنْهُمْ بِبَطْنِ مَكَّةَ مِنْ بَعْدِ أَنْ أَظْفَرَكُمْ عَلَيْهِمْ }
Det har berättats för mig att [Amru bin Muhammad An Naqid] har berättat för oss att [Yazid bin Harun] har berättat för oss [Hammad bin Salamah] från [Thabit] från [Anas bin Malik] att åttio personer från Meckas folk kom ner från Tan'im-kullen till Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam med fulla vapen. De ville attackera profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och hans följeslagare på grund av deras fientlighet mot honom. Men till slut gav de upp och han lät dem leva, sedan uppenbarade Allah Azza Wa Jalla sin vers: '-Och det är Han som hindrade deras händer från att -förstöra- er och -hindrade- era händer från att -förstöra- dem mitt i staden Mecka efter att Allah vunnit er över dem-' -Qs. Al Fath: 24-.
Imam Muslim : 3374
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ حَدَّثَنَا يَزِيدُ بْنُ هَارُونَ أَخْبَرَنَا حَمَّادُ بْنُ سَلَمَةَ عَنْ ثَابِتٍ عَنْ أَنَسٍ أَنَّ أُمَّ سُلَيْمٍ اتَّخَذَتْ يَوْمَ حُنَيْنٍ خِنْجَرًا فَكَانَ مَعَهَا فَرَآهَا أَبُو طَلْحَةَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ هَذِهِ أُمُّ سُلَيْمٍ مَعَهَا خِنْجَرٌ فَقَالَ لَهَا رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا هَذَا الْخِنْجَرُ قَالَتْ اتَّخَذْتُهُ إِنْ دَنَا مِنِّي أَحَدٌ مِنْ الْمُشْرِكِينَ بَقَرْتُ بِهِ بَطْنَهُ فَجَعَلَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَضْحَكُ قَالَتْ يَا رَسُولَ اللَّهِ اقْتُلْ مَنْ بَعْدَنَا مِنْ الطُّلَقَاءِ انْهَزَمُوا بِكَ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا أُمَّ سُلَيْمٍ إِنَّ اللَّهَ قَدْ كَفَى وَأَحْسَنَ و حَدَّثَنِيهِ مُحَمَّدُ بْنُ حَاتِمٍ حَدَّثَنَا بَهْزٌ حَدَّثَنَا حَمَّادُ بْنُ سَلَمَةَ أَخْبَرَنَا إِسْحَقُ بْنُ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ أَبِي طَلْحَةَ عَنْ أَنَسِ بْنِ مَالِكٍ فِي قِصَّةِ أُمِّ سُلَيْمٍ عَنْ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مِثْلَ حَدِيثِ ثَابِتٍ
Det har berättats för oss att [Abu Bakr bin Abu Syaibah] har berättat för oss att [Yazid bin Harun] har berättat för oss [Hammad bin Salamah] från [Thabit] från [Anas] att Umm Sulaim alltid bar en machete under Hunain-kriget, sedan såg Abu Talhah det och klagade: 'O Allahs sändebud, Umm Sulaim bär alltid en machete'. Han frågade sedan Umm Sulaim: 'Varför bär du alltid en machete?' Umm Sulaim sa: 'Om en mushrikian närmar sig mig, kommer jag att skära upp hans mage'. Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam skrattade åt detta. Umm Sulaim sa: 'O Allahs sändebud, döda de människor du befriade på dagen för erövringen av staden Mecka, nu har de flytt från dig'. Så profeten sallallaahu 'alaihi wasallam sa: 'O Umm Sulaim, sannerligen har Allah försörjt och korrigerat'. Och har berättat för mig [Muhammad bin Hatim] har berättat för oss [Bahz] har berättat för oss [Hammad bin Salamah] har berättat för oss [Ishaq bin Abdullah bin Abu Thalhah] från [Anas bin Malik] om berättelsen om Umm Sulaim, från profeten sallallaahu 'alaihi wasallam liksom hadithen av Tsabit'.
Imam Muslim : 3375
حَدَّثَنَا يَحْيَى بْنُ يَحْيَى أَخْبَرَنَا جَعْفَرُ بْنُ سُلَيْمَانَ عَنْ ثَابِتٍ عَنْ أَنَسِ بْنِ مَالِكٍ قَالَ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَغْزُو بِأُمِّ سُلَيْمٍ وَنِسْوَةٍ مِنْ الْأَنْصَارِ مَعَهُ إِذَا غَزَا فَيَسْقِينَ الْمَاءَ وَيُدَاوِينَ الْجَرْحَى
[Yahya bin Yahya] har berättat för oss [Ja'far bin Sulaiman] från [Tsabit] från [Anas bin Malik] att han sade: 'Allahs sändebud sallallahu 'alaihi wasallam stred en gång tillsammans med Umm Sulaim och några kvinnor från Ansar, när striden rasade, gav de vatten och behandlade de sårade soldaterna'.
Imam Muslim : 3376
حَدَّثَنَا عَبْدُ اللَّهِ بْنُ عَبْدِ الرَّحْمَنِ الدَّارِمِيُّ حَدَّثَنَا عَبْدُ اللَّهِ بْنُ عَمْرٍو وَهُوَ أَبُو مَعْمَرٍ الْمِنْقَرِيُّ حَدَّثَنَا عَبْدُ الْوَارِثِ حَدَّثَنَا عَبْدُ الْعَزِيزِ وَهُوَ ابْنُ صُهَيْبٍ عَنْ أَنَسِ بْنِ مَالِكٍ قَالَ لَمَّا كَانَ يَوْمُ أُحُدٍ انْهَزَمَ نَاسٌ مِنْ النَّاسِ عَنْ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَبُو طَلْحَةَ بَيْنَ يَدَيْ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مُجَوِّبٌ عَلَيْهِ بِحَجَفَةٍ قَالَ وَكَانَ أَبُو طَلْحَةَ رَجُلًا رَامِيًا شَدِيدَ النَّزْعِ وَكَسَرَ يَوْمَئِذٍ قَوْسَيْنِ أَوْ ثَلَاثًا قَالَ فَكَانَ الرَّجُلُ يَمُرُّ مَعَهُ الْجَعْبَةُ مِنْ النَّبْلِ فَيَقُولُ انْثُرْهَا لِأَبِي طَلْحَةَ قَالَ وَيُشْرِفُ نَبِيُّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَنْظُرُ إِلَى الْقَوْمِ فَيَقُولُ أَبُو طَلْحَةَ يَا نَبِيَّ اللَّهِ بِأَبِي أَنْتَ وَأُمِّي لَا تُشْرِفْ لَا يُصِبْكَ سَهْمٌ مِنْ سِهَامِ الْقَوْمِ نَحْرِي دُونَ نَحْرِكَ قَالَ وَلَقَدْ رَأَيْتُ عَائِشَةَ بِنْتَ أَبِي بَكْرٍ وَأُمَّ سُلَيْمٍ وَإِنَّهُمَا لَمُشَمِّرَتَانِ أَرَى خَدَمَ سُوقِهِمَا تَنْقُلَانِ الْقِرَبَ عَلَى مُتُونِهِمَا ثُمَّ تُفْرِغَانِهِ فِي أَفْوَاهِهِمْ ثُمَّ تَرْجِعَانِ فَتَمْلَآَنِهَا ثُمَّ تَجِيئَانِ تُفْرِغَانِهِ فِي أَفْوَاهِ الْقَوْمِ وَلَقَدْ وَقَعَ السَّيْفُ مِنْ يَدَيْ أَبِي طَلْحَةَ إِمَّا مَرَّتَيْنِ وَإِمَّا ثَلَاثًا مِنْ النُّعَاسِ
Det har berättats för oss att [Abdullah bin Abdurrahman Ad Darimi] har berättat för oss att [Abdullah bin 'Amr] - det vill säga Abu Ma'mar Al Minqari - har berättat för oss att [Abdul Warith] har berättat för oss [Abdul Aziz] - det vill säga Ibn Shuhaib - från [Anas bin Malik] att han sa: 'När slaget vid Uhud rasade, flydde några personer från den muslimska armén från profeten sallallaahu 'alaihi wasallam, medan Abu Talhah var en skicklig bågskytt. Den dagen bröt han sönder två eller tre bågar.' Anas sa: 'Vid den tiden gick en man framför sin vän med en pil, så hans vän sa: 'Ge den till Abu Talhah!' Anas fortsatte: 'Profeten sallallaahu 'alaihi wasallam själv stod rakt och tittade på hela armén.' Då sade Abu Talhah: ”O Allahs profet, vid min fars och mors offer ber jag dig att inte stå upprätt så att du inte blir träffad av fiendens pilar. Låt min nacke träffas så länge den inte är din.” Anas sade sedan: ”Jag såg Aisha bint Abu Bakr och Umm Sulaim, båda lyfta upp sina kläder så att jag kunde se deras fotlänkar, båda bar vattenflaskor på ryggen och hällde sedan vatten i muslimernas munnar. Därefter gick de igen för att fylla sina vattenflaskor och kom tillbaka för att hälla vatten i truppernas munnar. Efter striden föll Abu Talhahs svärd två eller tre gånger eftersom han var mycket sömnig.”
Imam Muslim : 3377
حَدَّثَنَا عَبْدُ اللَّهِ بْنُ مَسْلَمَةَ بْنِ قَعْنَبٍ حَدَّثَنَا سُلَيْمَانُ يَعْنِي ابْنَ بِلَالٍ عَنْ جَعْفَرِ بْنِ مُحَمَّدٍ عَنْ أَبِيهِ عَنْ يَزِيدَ بْنِ هُرْمُزَ أَنَّ نَجْدَةَ كَتَبَ إِلَى ابْنِ عَبَّاسٍ يَسْأَلُهُ عَنْ خَمْسِ خِلَالٍ فَقَالَ ابْنُ عَبَّاسٍ لَوْلَا أَنْ أَكْتُمَ عِلْمًا مَا كَتَبْتُ إِلَيْهِ كَتَبَ إِلَيْهِ نَجْدَةُ أَمَّا بَعْدُ فَأَخْبِرْنِي هَلْ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَغْزُو بِالنِّسَاءِ وَهَلْ كَانَ يَضْرِبُ لَهُنَّ بِسَهْمٍ وَهَلْ كَانَ يَقْتُلُ الصِّبْيَانَ وَمَتَى يَنْقَضِي يُتْمُ الْيَتِيمِ وَعَنْ الْخُمْسِ لِمَنْ هُوَ فَكَتَبَ إِلَيْهِ ابْنُ عَبَّاسٍ كَتَبْتَ تَسْأَلُنِي هَلْ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَغْزُو بِالنِّسَاءِ وَقَدْ كَانَ يَغْزُو بِهِنَّ فَيُدَاوِينَ الْجَرْحَى وَيُحْذَيْنَ مِنْ الْغَنِيمَةِ وَأَمَّا بِسَهْمٍ فَلَمْ يَضْرِبْ لَهُنَّ وَإِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَمْ يَكُنْ يَقْتُلُ الصِّبْيَانَ فَلَا تَقْتُلْ الصِّبْيَانَ وَكَتَبْتَ تَسْأَلُنِي مَتَى يَنْقَضِي يُتْمُ الْيَتِيمِ فَلَعَمْرِي إِنَّ الرَّجُلَ لَتَنْبُتُ لِحْيَتُهُ وَإِنَّهُ لَضَعِيفُ الْأَخْذِ لِنَفْسِهِ ضَعِيفُ الْعَطَاءِ مِنْهَا فَإِذَا أَخَذَ لِنَفْسِهِ مِنْ صَالِحِ مَا يَأْخُذُ النَّاسُ فَقَدْ ذَهَبَ عَنْهُ الْيُتْمُ وَكَتَبْتَ تَسْأَلُنِي عَنْ الْخُمْسِ لِمَنْ هُوَ وَإِنَّا كُنَّا نَقُولُ هُوَ لَنَا فَأَبَى عَلَيْنَا قَوْمُنَا ذَاكَ حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ وَإِسْحَقُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ كِلَاهُمَا عَنْ حَاتِمِ بْنِ إِسْمَعِيلَ عَنْ جَعْفَرِ بْنِ مُحَمَّدٍ عَنْ أَبِيهِ عَنْ يَزِيدَ بْنِ هُرْمُزَ أَنَّ نَجْدَةَ كَتَبَ إِلَى ابْنِ عَبَّاسٍ يَسْأَلُهُ عَنْ خِلَالٍ بِمِثْلِ حَدِيثِ سُلَيْمَانَ بْنِ بِلَالٍ غَيْرَ أَنَّ فِي حَدِيثِ حَاتِمٍ وَإِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَمْ يَكُنْ يَقْتُلُ الصِّبْيَانَ فَلَا تَقْتُلْ الصِّبْيَانَ إِلَّا أَنْ تَكُونَ تَعْلَمُ مَا عَلِمَ الْخَضِرُ مِنْ الصَّبِيِّ الَّذِي قَتَلَ وَزَادَ إِسْحَقُ فِي حَدِيثِهِ عَنْ حَاتِمٍ وَتُمَيِّزَ الْمُؤْمِنَ فَتَقْتُلَ الْكَافِرَ وَتَدَعَ الْمُؤْمِنَ
Har berättat för oss [Abdullah bin Maslamah bin Qa'nab] har berättat för oss [Sulaiman] - nämligen Ibnu Bilal - från [Ja'far bin Muhammad] från [hans far] från [Yazid bin Hurmuz] att Najdah en gång skrev ett brev till [Ibnu Abbas] och frågade om fem problem. Ibn Abbas sa: 'Om jag inte var orolig för att jag skulle ses som att jag döljer kunskap, skulle jag inte ha svarat på brevet'. -'Abdahs brev -ed-: 'Amma Ba'd, snälla säg mig, fanns det några kvinnor som gick i krig tillsammans med profeten sallallaahu 'alaihi wasallam? Får de också ghanimah? Dödade han barn? När anses ett barn inte längre vara föräldralöst? Och till vem fick en femtedel av Ghanimahs förmögenhet?' Ibn Abbas svarade på sitt brev: 'Du frågade mig, stred kvinnor tillsammans med profeten sallallaahu 'alaihi wasallam? Just det, han gick i krig tillsammans med kvinnorna.' De fick i uppdrag att behandla skadade trupper, och de fick blygsam förmögenhet, men de fick inte en specifik summa. Och sannerligen dödade han aldrig barn, därför avstå från att döda barn. Du frågade mig, när upphör föräldralösheten? Vid Den som förlänger mitt liv, det finns människor vars skägg har vuxit, men de är fortfarande svaga i att ta hand om sig själva, svaga i att ta från sig själva eller ge till sig själva. Så om han kan ta hand om sig själv, ta det som är bra för sig själv liksom andra människor. Så vid den tiden gick hans trosperiod ut. Och du frågade också vem femtedelen av Ghanimahs förmögenhet är till för? Egentligen sa vi en gång att den var för oss - Bani Hashim - men vår familj invände mot oss. Det har berättats för oss [Abu Bakr bin Abu Syaibah] och [Ishaq bin Ibrahim], båda från [Hatim bin Isma'il] från [Ja'far bin Muhammad] från [hans far] från [Yazid bin Hurmuz] att Najdah en gång skrev ett brev till [Ibn Abbas] för att fråga om detta enligt Sulaiman bin Bilals hadith, men i Hatims hadith dödade Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam aldrig barn, eftersom "Döda inte barn, om du inte vet att ett barn deltar i kriget." Och Ishaq nämnde i sin hadith från Hatim att "Ni kan skilja mellan de troende, då dödar ni de icke-troende och lämnar de troende ifred".
Imam Muslim : 3378
و حَدَّثَنَا ابْنُ أَبِي عُمَرَ حَدَّثَنَا سُفْيَانُ عَنْ إِسْمَعِيلَ بْنِ أُمَيَّةَ عَنْ سَعِيدٍ الْمَقْبُرِيِّ عَنْ يَزِيدَ بْنِ هُرْمُزَ قَالَ كَتَبَ نَجْدَةُ بْنُ عَامِرٍ الْحَرُورِيُّ إِلَى ابْنِ عَبَّاسٍ يَسْأَلُهُ عَنْ الْعَبْدِ وَالْمَرْأَةِ يَحْضُرَانِ الْمَغْنَمَ هَلْ يُقْسَمُ لَهُمَا وَعَنْ قَتْلِ الْوِلْدَانِ وَعَنْ الْيَتِيمِ مَتَى يَنْقَطِعُ عَنْهُ الْيُتْمُ وَعَنْ ذَوِي الْقُرْبَى مَنْ هُمْ فَقَالَ لِيَزِيدَ اكْتُبْ إِلَيْهِ فَلَوْلَا أَنْ يَقَعَ فِي أُحْمُوقَةٍ مَا كَتَبْتُ إِلَيْهِ اكْتُبْ إِنَّكَ كَتَبْتَ تَسْأَلُنِي عَنْ الْمَرْأَةِ وَالْعَبْدِ يَحْضُرَانِ الْمَغْنَمَ هَلْ يُقْسَمُ لَهُمَا شَيْءٌ وَإِنَّهُ لَيْسَ لَهُمَا شَيْءٌ إِلَّا أَنْ يُحْذَيَا وَكَتَبْتَ تَسْأَلُنِي عَنْ قَتْلِ الْوِلْدَانِ وَإِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَمْ يَقْتُلْهُمْ وَأَنْتَ فَلَا تَقْتُلْهُمْ إِلَّا أَنْ تَعْلَمَ مِنْهُمْ مَا عَلِمَ صَاحِبُ مُوسَى مِنْ الْغُلَامِ الَّذِي قَتَلَهُ وَكَتَبْتَ تَسْأَلُنِي عَنْ الْيَتِيمِ مَتَى يَنْقَطِعُ عَنْهُ اسْمُ الْيُتْمِ وَإِنَّهُ لَا يَنْقَطِعُ عَنْهُ اسْمُ الْيُتْمِ حَتَّى يَبْلُغَ وَيُؤْنَسَ مِنْهُ رُشْدٌ وَكَتَبْتَ تَسْأَلُنِي عَنْ ذَوِي الْقُرْبَى مَنْ هُمْ وَإِنَّا زَعَمْنَا أَنَّا هُمْ فَأَبَى ذَلِكَ عَلَيْنَا قَوْمُنَا و حَدَّثَنَاه عَبْدُ الرَّحْمَنِ بْنُ بِشْرٍ الْعَبْدِيُّ حَدَّثَنَا سُفْيَانُ حَدَّثَنَا إِسْمَعِيلُ بْنُ أُمَيَّةَ عَنْ سَعِيدِ بْنِ أَبِي سَعِيدٍ عَنْ يَزِيدَ بْنِ هُرْمُزَ قَالَ كَتَبَ نَجْدَةُ إِلَى ابْنِ عَبَّاسٍ وَسَاقَ الْحَدِيثَ بِمِثْلِهِ قَالَ أَبُو إِسْحَقَ حَدَّثَنِي عَبْدُ الرَّحْمَنِ بْنُ بِشْرٍ حَدَّثَنَا سُفْيَانُ بِهَذَا الْحَدِيثِ بِطُولِهِ
Och har berättat för oss att [Ibn Abu Umar] har berättat för oss [Sufyan] från [Isma'il bin Umayyah] från [Sa'id Al Maqbiri] från [Yazid bin Hurmuz] han sa: 'Najdah bin 'Amir skrev en gång ett brev till [Ibn Abbas], han frågade om en slav och en kvinna som deltog i kriget, om de fick särskilda andelar? Och angående dödande av barn, upphörandet av en föräldralös tro och angående dzawil qurba, vilka är de?' då sa Ibn Abbas till Yazid: 'Svara på hans brev, om jag inte var orolig att han skulle tro att jag låtsades vara dum, skulle jag inte ha svarat på hans brev, skriv: 'Ja, du frågade mig om en kvinna och en slav som deltog i insamlingen av ghanimah, fick hon en särskild andel? Han fick inte en viss andel utan fick bara en blygsam summa.' Och när jag frågade om att döda barn, så dödade Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom) sannerligen inte barn, döda därför inte barn, förutom som ni vet vad hans följeslagare Musa (frid och välsignelser vare över honom) gjorde, som dödade ett barn. Och du skrev för att fråga mig om gränserna för en föräldralös, när upphör hans trohet? Den troheten upphör inte från en föräldralös förrän han når puberteten och är mentalt mogen - kapabel att ta hand om sig själv. Du skrev för att fråga mig om dzawil qurba, vilka är de egentligen? Jag trodde att jag var en av dem, men mitt folk invände mot oss. Och efter att ha berättat för oss att [Abdurrahman bin Bisyr Al 'Abdi] har berättat för oss att [Sufyan] har berättat för oss att [Isma'il bin Umayyah] från [Sa'id bin Abu Sa'id] från [Yazid bin Hurmuz] sa han: 'Najdah skrev en gång ett brev till [Ibn Abbas]... sedan fortsatte han hadithen som ovanstående hadithen'. Abu Ihsaq sa; har berättat för mig att Abdurrahman bin Bisyr har berättat för oss Sufyan med denna mycket långa hadith.
Imam Muslim : 3379
حَدَّثَنَا إِسْحَقُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ أَخْبَرَنَا وَهْبُ بْنُ جَرِيرِ بْنِ حَازِمٍ حَدَّثَنِي أَبِي قَالَ سَمِعْتُ قَيْسًا يُحَدِّثُ عَنْ يَزِيدَ بْنِ هُرْمُزَ ح و حَدَّثَنِي مُحَمَّدُ بْنُ حَاتِمٍ وَاللَّفْظُ لَهُ قَالَ حَدَّثَنَا بَهْزٌ حَدَّثَنَا جَرِيرُ بْنُ حَازِمٍ حَدَّثَنِي قَيْسُ بْنُ سَعْدٍ عَنْ يَزِيدَ بْنِ هُرْمُزَ قَالَ كَتَبَ نَجْدَةُ بْنُ عَامِرٍ إِلَى ابْنِ عَبَّاسٍ قَالَ فَشَهِدْتُ ابْنَ عَبَّاسٍ حِينَ قَرَأَ كِتَابَهُ وَحِينَ كَتَبَ جَوَابَهُ وَقَالَ ابْنُ عَبَّاسٍ وَاللَّهِ لَوْلَا أَنْ أَرُدَّهُ عَنْ نَتْنٍ يَقَعُ فِيهِ مَا كَتَبْتُ إِلَيْهِ وَلَا نُعْمَةَ عَيْنٍ قَالَ فَكَتَبَ إِلَيْهِ إِنَّكَ سَأَلْتَ عَنْ سَهْمِ ذِي الْقُرْبَى الَّذِي ذَكَرَ اللَّهُ مَنْ هُمْ وَإِنَّا كُنَّا نَرَى أَنَّ قَرَابَةَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ هُمْ نَحْنُ فَأَبَى ذَلِكَ عَلَيْنَا قَوْمُنَا وَسَأَلْتَ عَنْ الْيَتِيمِ مَتَى يَنْقَضِي يُتْمُهُ وَإِنَّهُ إِذَا بَلَغَ النِّكَاحَ وَأُونِسَ مِنْهُ رُشْدٌ وَدُفِعَ إِلَيْهِ مَالُهُ فَقَدْ انْقَضَى يُتْمُهُ وَسَأَلْتَ هَلْ كَانَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقْتُلُ مِنْ صِبْيَانِ الْمُشْرِكِينَ أَحَدًا فَإِنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَمْ يَكُنْ يَقْتُلُ مِنْهُمْ أَحَدًا وَأَنْتَ فَلَا تَقْتُلْ مِنْهُمْ أَحَدًا إِلَّا أَنْ تَكُونَ تَعْلَمُ مِنْهُمْ مَا عَلِمَ الْخَضِرُ مِنْ الْغُلَامِ حِينَ قَتَلَهُ وَسَأَلْتَ عَنْ الْمَرْأَةِ وَالْعَبْدِ هَلْ كَانَ لَهُمَا سَهْمٌ مَعْلُومٌ إِذَا حَضَرُوا الْبَأْسَ فَإِنَّهُمْ لَمْ يَكُنْ لَهُمْ سَهْمٌ مَعْلُومٌ إِلَّا أَنْ يُحْذَيَا مِنْ غَنَائِمِ الْقَوْمِ و حَدَّثَنِي أَبُو كُرَيْبٍ حَدَّثَنَا أَبُو أُسَامَةَ حَدَّثَنَا زَائِدَةُ حَدَّثَنَا سُلَيْمَانُ الْأَعْمَشُ عَنْ الْمُخْتَارِ بْنِ صَيْفِيٍّ عَنْ يَزِيدَ بْنِ هُرْمُزَ قَالَ كَتَبَ نَجْدَةُ إِلَى ابْنِ عَبَّاسٍ فَذَكَرَ بَعْضَ الْحَدِيثِ وَلَمْ يُتِمَّ الْقِصَّةَ كَإِتْمَامِ مَنْ ذَكَرْنَا حَدِيثَهُمْ
Har berättat för oss [Ishaq bin Ibrahim] har berättat för oss [Wahb bin Jarir bin Hazim] har berättat för mig [min far] att han sa; jag hörde [Qias] berätta det från [Yazid bin Hurmuz]. -på ett annat sätt sägs det- Han berättade för mig [Muhammad bin Hatim] medan lafadz var från honom, sa han; har berättat för oss [Bahz] har berättat för oss [Jarir bin Hazim] har berättat för mig [Qais bin Sa'd] från [Yazid bin Hurmuz] att han sa: 'Najdah bin 'Amir skickade en gång ett brev till [Ibn Abbas]'. Yazid bin Hurmuz sa: 'Jag tittade på Ibn Abbas när han läste sitt brev och när han svarade på hans brev sa Ibn Abbas: 'Vid Allah, om jag inte var orolig att han skulle se illa på mig, skulle jag inte ha svarat på hans brev och även förhärligat honom'. Yazid sade: ”Då svarade Ibn Abbas på hans brev: ’Ni har verkligen frågat om Dzawil Qurba som Allah nämnt, vilka är de egentligen? Vi anser faktiskt att profeten sallallaahu 'alaihi wasallams släktingar är vi, men vårt folk protesterar mot oss. Ni frågar när tron ska ta slut? Trons avskärelse är faktiskt att om en person är gift och har mognat sin intelligens - kan ta hand om sig själv -ed- och kan använda sin rikedom på rätt sätt, då har tron blivit avskuren från honom. Och ni frågar om profeten sallallaahu 'alaihi wasallam någonsin dödade mushrikiernas barn? Ja, Rasulullah sallallahu 'alaihi wasallam dödade aldrig deras barn alls, därför döda inte barn om ni inte vet från dem, som Khidzir visste vem som dödade ett litet barn. Ni frågar om en slav och en kvinna, får de båda en viss andel om de båda deltar i kriget? Faktum är att de inte får en viss andel, utan snarare en blygsam andel av Ghanimahs rikedom’. Och det har sagts till mig att [Abu Kuraib] har berättat för oss att [Abu Usamah] har berättat för oss att [Za`idah] har berättat för oss [Sulaiman, Al A'masy] från [Al Mukhtar bin Shaifi] från [Yazid bin Hurmuz] att han sa: 'Najdah skickade en gång ett brev till [Ibn Abbas]... då nämnde han en del av hadithen, men inte till perfektion, eftersom hadithen vi har nämnt från deras hadith är perfekt'.
Imam Muslim : 3380
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ حَدَّثَنَا عَبْدُ الرَّحِيمِ بْنُ سُلَيْمَانَ عَنْ هِشَامٍ عَنْ حَفْصَةَ بِنْتِ سِيرِينَ عَنْ أُمِّ عَطِيَّةَ الْأَنْصَارِيَّةِ قَالَتْ غَزَوْتُ مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ سَبْعَ غَزَوَاتٍ أَخْلُفُهُمْ فِي رِحَالِهِمْ فَأَصْنَعُ لَهُمْ الطَّعَامَ وَأُدَاوِي الْجَرْحَى وَأَقُومُ عَلَى الْمَرْضَى و حَدَّثَنَا عَمْرٌو النَّاقِدُ حَدَّثَنَا يَزِيدُ بْنُ هَارُونَ حَدَّثَنَا هِشَامُ بْنُ حَسَّانَ بِهَذَا الْإِسْنَادِ نَحْوَهُ
Har berättat för oss att [Abu Bakr bin Abu Syaibah] har berättat för oss [Abdurrahim bin Sulaiman] från [Hisyam] från [Hafshah bint Sirin] från [Ummu 'Athiyah Al Anshariyah] han sa: 'Jag stred en gång tillsammans med profeten sallallaahu 'alaihi wasallam sju gånger, jag bodde i deras läger, lagade mat åt dem, behandlade de sårade och vårdade de sjuka'. Och har berättat för oss att ['Amru An Naqid] har berättat för oss att [Yazid bin Harun] har berättat för oss [Hisyam bin Hasan] med en isnad som denna'.