Imam Muslim (الامام مسلم) - 5362 Hadith
Hadith
Imam Muslim : 3321
حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ بَشَّارٍ الْعَبْدِيُّ حَدَّثَنَا بَهْزُ بْنُ أَسَدٍ حَدَّثَنَا شُعْبَةُ حَدَّثَنِي حُمَيْدُ بْنُ هِلَالٍ قَالَ سَمِعْتُ عَبْدَ اللَّهِ بْنَ مُغَفَّلٍ يَقُولُا رُمِيَ إِلَيْنَا جِرَابٌ فِيهِ طَعَامٌ وَشَحْمٌ يَوْمَ خَيْبَرَ فَوَثَبْتُ لِآخُذَهُ قَالَ فَالْتَفَتُّ فَإِذَا رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَاسْتَحْيَيْتُ مِنْهُ و حَدَّثَنَاه مُحَمَّدُ بْنُ الْمُثَنَّى حَدَّثَنَا أَبُو دَاوُدَ حَدَّثَنَا شُعْبَةُ بِهَذَا الْإِسْنَادِ غَيْرَ أَنَّهُ قَالَ جِرَابٌ مِنْ شَحْمٍ وَلَمْ يَذْكُرْ الطَّعَامَ
[Muhammad bin Basyar] har berättat för oss att [Bahz bin Asad] har berättat för oss att [Syu'bah] har berättat för mig [Humaid bin Hilal] att han sa; Jag hörde [Abdullah bin Mughaffal] säga: 'När staden Khaibar erövrades kastades en läderpåse innehållande matförnödenheter och fett på oss, sedan hoppade jag för att omedelbart ta den, sedan vände jag mig om och såg Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam där tills jag skämdes över det'. Och [Muhammad bin Al Mutsanna] har berättat för oss att [Abu Dawud] har berättat för oss [Syu'bah] med denna isnad, men han sa: 'En läderpåse innehållande fett', och sa inte: 'Mat'.
Hadith
Imam Muslim : 3322
حَدَّثَنَا إِسْحَقُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ الْحَنْظَلِيُّ وَابْنُ أَبِي عُمَرَ وَمُحَمَّدُ بْنُ رَافِعٍ وَعَبْدُ بْنُ حُمَيْدٍ وَاللَّفْظُ لِابْنِ رَافِعٍ قَالَ ابْنُ رَافِعٍ وَابْنُ أَبِي عُمَرَ حَدَّثَنَا و قَالَ الْآخَرَانِ أَخْبَرَنَا عَبْدُ الرَّزَّاقِ أَخْبَرَنَا مَعْمَرٌ عَنْ الزُّهْرِيِّ عَنْ عُبَيْدِ اللَّهِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عُتْبَةَ عَنْ ابْنِ عَبَّاسٍ أَنَّ أَبَا سُفْيَانَ أَخْبَرَهُ مِنْ فِيهِ إِلَى فِيهِ قَالَ انْطَلَقْتُ فِي الْمُدَّةِ الَّتِي كَانَتْ بَيْنِي وَبَيْنَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ فَبَيْنَا أَنَا بِالشَّأْمِ إِذْ جِيءَ بِكِتَابٍ مِنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِلَى هِرَقْلَ يَعْنِي عَظِيمَ الرُّومِ قَالَ وَكَانَ دَحْيَةُ الْكَلْبِيُّ جَاءَ بِهِ فَدَفَعَهُ إِلَى عَظِيمِ بُصْرَى فَدَفَعَهُ عَظِيمُ بُصْرَى إِلَى هِرَقْلَ فَقَالَ هِرَقْلُ هَلْ هَاهُنَا أَحَدٌ مِنْ قَوْمِ هَذَا الرَّجُلِ الَّذِي يَزْعُمُ أَنَّهُ نَبِيٌّ قَالُوا نَعَمْ قَالَ فَدُعِيتُ فِي نَفَرٍ مِنْ قُرَيْشٍ فَدَخَلْنَا عَلَى هِرَقْلَ فَأَجْلَسَنَا بَيْنَ يَدَيْهِ فَقَالَ أَيُّكُمْ أَقْرَبُ نَسَبًا مِنْ هَذَا الرَّجُلِ الَّذِي يَزْعُمُ أَنَّهُ نَبِيٌّ فَقَالَ أَبُو سُفْيَانَ فَقُلْتُ أَنَا فَأَجْلَسُونِي بَيْنَ يَدَيْهِ وَأَجْلَسُوا أَصْحَابِي خَلْفِي ثُمَّ دَعَا بِتَرْجُمَانِهِ فَقَالَ لَهُ قُلْ لَهُمْ إِنِّي سَائِلٌ هَذَا عَنْ الرَّجُلِ الَّذِي يَزْعُمُ أَنَّهُ نَبِيٌّ فَإِنْ كَذَبَنِي فَكَذِّبُوهُ قَالَ فَقَالَ أَبُو سُفْيَانَ وَايْمُ اللَّهِ لَوْلَا مَخَافَةُ أَنْ يُؤْثَرَ عَلَيَّ الْكَذِبُ لَكَذَبْتُ ثُمَّ قَالَ لِتَرْجُمَانِهِ سَلْهُ كَيْفَ حَسَبُهُ فِيكُمْ قَالَ قُلْتُ هُوَ فِينَا ذُو حَسَبٍ قَالَ فَهَلْ كَانَ مِنْ آبَائِهِ مَلِكٌ قُلْتُ لَا قَالَ فَهَلْ كُنْتُمْ تَتَّهِمُونَهُ بِالْكَذِبِ قَبْلَ أَنْ يَقُولَ مَا قَالَ قُلْتُ لَا قَالَ وَمَنْ يَتَّبِعُهُ أَشْرَافُ النَّاسِ أَمْ ضُعَفَاؤُهُمْ قَالَ قُلْتُ بَلْ ضُعَفَاؤُهُمْ قَالَ أَيَزِيدُونَ أَمْ يَنْقُصُونَ قَالَ قُلْتُ لَا بَلْ يَزِيدُونَ قَالَ هَلْ يَرْتَدُّ أَحَدٌ مِنْهُمْ عَنْ دِينِهِ بَعْدَ أَنْ يَدْخُلَ فِيهِ سَخْطَةً لَهُ قَالَ قُلْتُ لَا قَالَ فَهَلْ قَاتَلْتُمُوهُ قُلْتُ نَعَمْ قَالَ فَكَيْفَ كَانَ قِتَالُكُمْ إِيَّاهُ قَالَ قُلْتُ تَكُونُ الْحَرْبُ بَيْنَنَا وَبَيْنَهُ سِجَالًا يُصِيبُ مِنَّا وَنُصِيبُ مِنْهُ قَالَ فَهَلْ يَغْدِرُ قُلْتُ لَا وَنَحْنُ مِنْهُ فِي مُدَّةٍ لَا نَدْرِي مَا هُوَ صَانِعٌ فِيهَا قَالَ فَوَاللَّهِ مَا أَمْكَنَنِي مِنْ كَلِمَةٍ أُدْخِلُ فِيهَا شَيْئًا غَيْرَ هَذِهِ قَالَ فَهَلْ قَالَ هَذَا الْقَوْلَ أَحَدٌ قَبْلَهُ قَالَ قُلْتُ لَا قَالَ لِتَرْجُمَانِهِ قُلْ لَهُ إِنِّي سَأَلْتُكَ عَنْ حَسَبِهِ فَزَعَمْتَ أَنَّهُ فِيكُمْ ذُو حَسَبٍ وَكَذَلِكَ الرُّسُلُ تُبْعَثُ فِي أَحْسَابِ قَوْمِهَا وَسَأَلْتُكَ هَلْ كَانَ فِي آبَائِهِ مَلِكٌ فَزَعَمْتَ أَنْ لَا فَقُلْتُ لَوْ كَانَ مِنْ آبَائِهِ مَلِكٌ قُلْتُ رَجُلٌ يَطْلُبُ مُلْكَ آبَائِهِ وَسَأَلْتُكَ عَنْ أَتْبَاعِهِ أَضُعَفَاؤُهُمْ أَمْ أَشْرَافُهُمْ فَقُلْتَ بَلْ ضُعَفَاؤُهُمْ وَهُمْ أَتْبَاعُ الرُّسُلِ وَسَأَلْتُكَ هَلْ كُنْتُمْ تَتَّهِمُونَهُ بِالْكَذِبِ قَبْلَ أَنْ يَقُولَ مَا قَالَ فَزَعَمْتَ أَنْ لَا فَقَدْ عَرَفْتُ أَنَّهُ لَمْ يَكُنْ لِيَدَعَ الْكَذِبَ عَلَى النَّاسِ ثُمَّ يَذْهَبَ فَيَكْذِبَ عَلَى اللَّهِ وَسَأَلْتُكَ هَلْ يَرْتَدُّ أَحَدٌ مِنْهُمْ عَنْ دِينِهِ بَعْدَ أَنْ يَدْخُلَهُ سَخْطَةً لَهُ فَزَعَمْتَ أَنْ لَا وَكَذَلِكَ الْإِيمَانُ إِذَا خَالَطَ بَشَاشَةَ الْقُلُوبِ وَسَأَلْتُكَ هَلْ يَزِيدُونَ أَوْ يَنْقُصُونَ فَزَعَمْتَ أَنَّهُمْ يَزِيدُونَ وَكَذَلِكَ الْإِيمَانُ حَتَّى يَتِمَّ وَسَأَلْتُكَ هَلْ قَاتَلْتُمُوهُ فَزَعَمْتَ أَنَّكُمْ قَدْ قَاتَلْتُمُوهُ فَتَكُونُ الْحَرْبُ بَيْنَكُمْ وَبَيْنَهُ سِجَالًا يَنَالُ مِنْكُمْ وَتَنَالُونَ مِنْهُ وَكَذَلِكَ الرُّسُلُ تُبْتَلَى ثُمَّ تَكُونُ لَهُمْ الْعَاقِبَةُ وَسَأَلْتُكَ هَلْ يَغْدِرُ فَزَعَمْتَ أَنَّهُ لَا يَغْدِرُ وَكَذَلِكَ الرُّسُلُ لَا تَغْدِرُ وَسَأَلْتُكَ هَلْ قَالَ هَذَا الْقَوْلَ أَحَدٌ قَبْلَهُ فَزَعَمْتَ أَنْ لَا فَقُلْتُ لَوْ قَالَ هَذَا الْقَوْلَ أَحَدٌ قَبْلَهُ قُلْتُ رَجُلٌ ائْتَمَّ بِقَوْلٍ قِيلَ قَبْلَهُ قَالَ ثُمَّ قَالَ بِمَ يَأْمُرُكُمْ قُلْتُ يَأْمُرُنَا بِالصَّلَاةِ وَالزَّكَاةِ وَالصِّلَةِ وَالْعَفَافِ قَالَ إِنْ يَكُنْ مَا تَقُولُ فِيهِ حَقًّا فَإِنَّهُ نَبِيٌّ وَقَدْ كُنْتُ أَعْلَمُ أَنَّهُ خَارِجٌ وَلَمْ أَكُنْ أَظُنُّهُ مِنْكُمْ وَلَوْ أَنِّي أَعْلَمُ أَنِّي أَخْلُصُ إِلَيْهِ لَأَحْبَبْتُ لِقَاءَهُ وَلَوْ كُنْتُ عِنْدَهُ لَغَسَلْتُ عَنْ قَدَمَيْهِ وَلَيَبْلُغَنَّ مُلْكُهُ مَا تَحْتَ قَدَمَيَّ قَالَ ثُمَّ دَعَا بِكِتَابِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَرَأَهُ فَإِذَا فِيهِ بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ مِنْ مُحَمَّدٍ رَسُولِ اللَّهِ إِلَى هِرَقْلَ عَظِيمِ الرُّومِ سَلَامٌ عَلَى مَنْ اتَّبَعَ الْهُدَى أَمَّا بَعْدُ فَإِنِّي أَدْعُوكَ بِدِعَايَةِ الْإِسْلَامِ أَسْلِمْ تَسْلَمْ وَأَسْلِمْ يُؤْتِكَ اللَّهُ أَجْرَكَ مَرَّتَيْنِ وَإِنْ تَوَلَّيْتَ فَإِنَّ عَلَيْكَ إِثْمَ الْأَرِيسِيِّينَ وَ { يَا أَهْلَ الْكِتَابِ تَعَالَوْا إِلَى كَلِمَةٍ سَوَاءٍ بَيْنَنَا وَبَيْنَكُمْ أَنْ لَا نَعْبُدَ إِلَّا اللَّهَ وَلَا نُشْرِكَ بِهِ شَيْئًا وَلَا يَتَّخِذَ بَعْضُنَا بَعْضًا أَرْبَابًا مِنْ دُونِ اللَّهِ فَإِنْ تَوَلَّوْا فَقُولُوا اشْهَدُوا بِأَنَّا مُسْلِمُونَ } فَلَمَّا فَرَغَ مِنْ قِرَاءَةِ الْكِتَابِ ارْتَفَعَتْ الْأَصْوَاتُ عِنْدَهُ وَكَثُرَ اللَّغْطُ وَأَمَرَ بِنَا فَأُخْرِجْنَا قَالَ فَقُلْتُ لِأَصْحَابِي حِينَ خَرَجْنَا لَقَدْ أَمِرَ أَمْرُ ابْنِ أَبِي كَبْشَةَ إِنَّهُ لَيَخَافُهُ مَلِكُ بَنِي الْأَصْفَرِ قَالَ فَمَا زِلْتُ مُوقِنًا بِأَمْرِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنَّهُ سَيَظْهَرُ حَتَّى أَدْخَلَ اللَّهُ عَلَيَّ الْإِسْلَامَ و حَدَّثَنَاه حَسَنٌ الْحُلْوَانِيُّ وَعَبْدُ بْنُ حُمَيْدٍ قَالَا حَدَّثَنَا يَعْقُوبُ وَهُوَ ابْنُ إِبْرَاهِيمَ بْنِ سَعْدٍ حَدَّثَنَا أَبِي عَنْ صَالِحٍ عَنْ ابْنِ شِهَابٍ بِهَذَا الْإِسْنَادِ وَزَادَ فِي الْحَدِيثِ وَكَانَ قَيْصَرُ لَمَّا كَشَفَ اللَّهُ عَنْهُ جُنُودَ فَارِسَ مَشَى مِنْ حِمْصَ إِلَى إِيلِيَاءَ شُكْرًا لِمَا أَبْلَاهُ اللَّهُ وَقَالَ فِي الْحَدِيثِ مِنْ مُحَمَّدٍ عَبْدِ اللَّهِ وَرَسُولِهِ وَقَالَ إِثْمَ الْيَرِيسِيِّينَ وَقَالَ بِدَاعِيَةِ الْإِسْلَامِ
Det har berättats för oss av [Ishaq bin Ibrahim Al Hanzhali] och [Ibnu Abu Umar] såväl som [Muhammad bin Rafi'] och [Abd bin Humaid] medan lafadz från Ibnu Rafi', Ibnu Rafi' och Ibnu Abu Umar sa; har berättat för oss, medan de andra två sa; har rapporterat för oss [Abdurrazaq] har rapporterat för oss [Ma'mar] från [Az Zuhri] från [Ubaidullah bin Abdullah bin 'Utbah] från [Ibn Abbas] att [Abu Sufyan] berättade från sin egen mun följande: 'Vid tiden för fredsavtalet mellan mig och Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam, gick jag för att handla i Syriens land. När jag var där skickade någon ett brev från Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam till kejsaren Heraklius, den store romerske härskaren, som överlämnade brevet, Dihyah Al Kalbi, till Bushra-tjänstemännen, sedan överlämnade Bushra-tjänstemännen det till Heraklius. Då frågade Heraklius: "Finns det någon här från hans klan som påstår sig vara denne profet - Rasulullah -?" De svarade: "Ja". Sedan kallades jag att framträda inför Heraklius tillsammans med flera av mina vänner från Quraysh-stammen, vi gick in och satte oss mitt emot Hiraklius. Heraklius frågade sedan: "Vem av er är nära släkt med den person som påstår sig vara en profet?" Abu Sufyan sa: "Då svarade jag: 'Det är jag'. Sedan satte jag mig framför, medan mina vänner satt bakom mig. Sedan kallade han på sin tolk och sa till honom: "Säg till dem att jag frågade dem om mannen som påstår sig vara en profet. Om han ljuger, säg att han har ljugit." Abu Sufyan sade: "Vid Allah, om jag inte vore rädd för att bli kallad lögnare, skulle jag ha ljugit för dem." Då sade Herakleios till sin översättare: "Fråga honom vilken nationalitet han är bland er." Abu Sufyan sade: "Jag svarade: 'Han är en adelsman bland oss.' Han frågade: 'Är han en ättling till kungar?' Jag svarade: 'Nej.' Han frågade: 'Kallade du honom någonsin en lögnare innan han blev profet?' Jag svarade: 'Nej.' Han frågade: 'Är de som följer honom bland adelsmännen eller bara bland vanliga människor?' Jag svarade: 'Bara bland vanliga människor.' Han frågade: 'Ökar hans anhängare alltid?' Jag svarade: 'De ökar alltid.' Han frågade: "Avfällde någon av hans anhängare sig därför att de hatade den religion han utvecklade?" Jag svarade: "Nej." Han frågade: "Kämpade du mot honom?" Jag svarade: "Ja, det gjorde jag." Han frågade: "Hur var ditt krig mot honom?" Jag svarade: "Våra krig växlade mellan seger och nederlag." Ibland segrade vi och han besegrades, och ibland besegrades vi och han segrade." Han frågade: "Brut han någonsin sitt löfte?" Jag svarade: "Nej, faktum är att vi har ingått ett fredsavtal, inte för att attackera honom." "Jag vet inte vad han kommer att göra med det avtalet." Abu Sufyan sade då: "Vid Allah, vi har inga andra ord att säga än det." Han frågade: "Fanns det någon före honom som påstod sig vara en profet som han?" Jag svarade: "Nej." Sedan sade han till sin översättare: "Säg till honom: 'Jag frågade dig om hans ras - hans sociala status - och du sa att han var från adeln.'" Ja, detta var fallet med alla apostlarna; de var upphöjda från sitt folks adel. Jag frågade dig också, härstammade han från kungar? Du svarade: "Nej." Om hans far och farfar hade varit kungar, skulle det ha funnits misstankar om att han ville återställa sina förfäders makt. Jag frågade dig också om hans anhängare: bestod de av vanligt folk eller de stora? Du svarade: "Endast vanligt folk", ja, de var apostlarnas anhängare. Jag frågade dig också, hade du någonsin anklagat honom för att vara en lögnare tidigare? Du svarade: "Nej", för jag vet att han aldrig skulle ljuga för människor, än mindre för Gud. Jag frågade dig, gjorde någon av hans anhängare det? avfalla eller hata den nya religionen efter att ha anammat den? Du svarade: "Nej", för så är det när tron har planterats i en persons hjärta. Jag frågade dig, minskade hans anhängare? Du svarade: "Ja, de ökar alltid", för så är tron tills den växer till fullkomlighet. Jag frågade dig också, kämpade du någonsin mot honom? Du sa: "Ja, vi kämpade, och striderna kom och gick, ibland vann vi och ibland förlorade vi." Ja, så är det; budbärarna prövades alltid. Men den slutliga segern var alltid på deras sida. Jag frågade också: "Bröte han någonsin ett löfte?" Du sa: "Aldrig." Ja, budbärarna bröt aldrig ett löfte. Jag frågade dig också: "Fanns det någon före honom som påstod sig vara en profet som han?" Du sa: "Nej." Så är det. Om någon före honom påstod sig vara en profet som han, kanske han bara följde i fotspåren av dem före honom. Sedan frågade han: "Vad befallde han er?" Jag sa: "Han befallde oss att be, betala zakat, upprätthålla band av släktskap och bevara vår heder." Han sade: "Om allt ni säger är sant, då råder det ingen tvekan om att den här mannen är en profet. Jag visste att han skulle träda fram, men jag förväntade mig inte att han skulle träda fram bland er." Om jag kunde möta honom, medan jag var bredvid honom, skulle jag sannerligen tvätta hans fötter. Och i framtiden kommer hans territorium att övergå till mitt territorium. Abu Sufyan sade: "Sedan bad han om ett brev från Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam och läste det, i vilket stod skrivet: 'I Allahs namn, den Nådigaste, den Barmhärtige, från Muhammad Rasulullah till Heraclius, den romerske härskaren. Trygghet för de som följer instruktionerna, jag inbjuder er faktiskt att konvertera till islam, gå in i islam och ni kommer säkerligen att vara säkra. Om ni konverterar till islam kommer Allah att belöna er mångfalt. Om ni vägrar kommer ni att bära 'arisyiyuns synder. '-O bokens folk, låt oss -följa- en dom - ett påbud - att det inte finns någon tvist mellan oss och er, att vi inte kommer att dyrka någon annan än Allah och att vi inte kommer att associera något med Honom och inte heller kommer någon av oss att ta andra som gudar än Allah. Om de vägrar, säg då till dem: 'Se, vi är de som underkastar oss - Allah-' -Qs. Ali Imran: 64- Efter att han hade läst brevet uppstod plötsligt ett uppståndelse kring honom. Han beordrade oss att gå ut. När jag kom ut sa jag till mina vänner: "Vilken extraordinär historia Ibn Abu Kabsyah – som betyder Allahs sändebud – var, tills han följdes av kungen av Bani Ashfar – en gulhyad nation – därför trodde jag alltid att profeten sallallaahu 'alaihi wasallams religion definitivt skulle segra, och slutligen lade Allah islamisk vägledning i mitt hjärta". Och har berättat för oss att [Hasan Al Khulwani] och [Abd bin Humaid] båda sa; [Ya'qub] – det vill säga, Ibn Ibrahim bin Sa'd – [min far] berättade för oss från [Salih] från [Ibn Shihab] med denna isnad, och han tillade i sin hadith: "Efter att Allah besegrade den persiska armén över honom, gick kejsaren från Himsha till Iliya` som en form av tacksamhet för Allahs prövning". Och i den hadithen nämns det också, 'Från Muhammed, Allahs tjänare och Hans Sändebud'. Och han nämnde också 'Yarisiyins synd'. Och han nämnde 'Med islams kallelse'.
Hadith
Imam Muslim : 3323
حَدَّثَنِي يُوسُفُ بْنُ حَمَّادٍ الْمَعْنِيُّ حَدَّثَنَا عَبْدُ الْأَعْلَى عَنْ سَعِيدٍ عَنْ قَتَادَةَ عَنْ أَنَسٍ أَنَّ نَبِيَّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَتَبَ إِلَى كِسْرَى وَإِلَى قَيْصَرَ وَإِلَى النَّجَاشِيِّ وَإِلَى كُلِّ جَبَّارٍ يَدْعُوهُمْ إِلَى اللَّهِ تَعَالَى وَلَيْسَ بِالنَّجَاشِيِّ الَّذِي صَلَّى عَلَيْهِ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ و حَدَّثَنَاه مُحَمَّدُ بْنُ عَبْدِ اللَّهِ الرُّزِّيُّ حَدَّثَنَا عَبْدُ الْوَهَّابِ بْنُ عَطَاءٍ عَنْ سَعِيدٍ عَنْ قَتَادَةَ حَدَّثَنَا أَنَسُ بْنُ مَالِكٍ عَنْ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِمِثْلِهِ وَلَمْ يَقُلْ وَلَيْسَ بِالنَّجَاشِيِّ الَّذِي صَلَّى عَلَيْهِ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ و حَدَّثَنِيهِ نَصْرُ بْنُ عَلِيٍّ الْجَهْضَمِيُّ أَخْبَرَنِي أَبِي حَدَّثَنِي خَالِدُ بْنُ قَيْسٍ عَنْ قَتَادَةَ عَنْ أَنَسٍ وَلَمْ يَذْكُرْ وَلَيْسَ بِالنَّجَاشِيِّ الَّذِي صَلَّى عَلَيْهِ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ
Det har berättats för mig att [Yusuf bin Hammad Al Ma'ni] har berättat för oss [Abdul A'la] från [Sa'id] från [Qatadah] från [Anas] att profeten sallallaahu 'alaihi wasallam en gång skickade brev till Kisra - Persiens kung -, Qaishar - romarnas kung -, kungen av Najasyi och till alla diktatoriska härskare. Han uppmanade dem att tro på Allah Ta'ala. Bad inte profeten sallallaahu 'alaihi wasallam till kung Najasyi någonsin när han dog? Och har berättat för oss att [Muhammad bin Abdullah Ar Ruzzi] har berättat för oss [Abdul Wahhab bin 'Atha] från [Sa'id] från [Qatadah], har berättat för oss [Anas bin Malik] från profeten sallallaahu 'alaihi wasallam som ovanstående hadithen, men han nämnde inte: 'Och blev inte kungen av Najasyi en gång tillbedd av profeten sallallaahu 'alaihi wasallam? ''Och det har berättats för mig att [Nashr bin Ali Al Jahdlami] har berättat för mig att [min far] har berättat för mig [Khalid bin Qais] från [Qatadah] från [Anas], och han nämnde inte heller: 'Och blev inte kungen av Najasyi en gång tillbedd av profeten sallallaahu 'alaihi wasallam?''.
Hadith
Imam Muslim : 3324
و حَدَّثَنِي أَبُو الطَّاهِرِ أَحْمَدُ بْنُ عَمْرِو بْنِ سَرْحٍ أَخْبَرَنَا ابْنُ وَهْبٍ أَخْبَرَنِي يُونُسُ عَنْ ابْنِ شِهَابٍ قَالَ حَدَّثَنِي كَثِيرُ بْنُ عَبَّاسِ بْنِ عَبْدِ الْمُطَّلِبِ قَالَ قَالَ عَبَّاسٌ شَهِدْتُ مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ حُنَيْنٍ فَلَزِمْتُ أَنَا وَأَبُو سُفْيَانَ بْنُ الْحَارِثِ بْنِ عَبْدِ الْمُطَّلِبِ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَلَمْ نُفَارِقْهُ وَرَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى بَغْلَةٍ لَهُ بَيْضَاءَ أَهْدَاهَا لَهُ فَرْوَةُ بْنُ نُفَاثَةَ الْجُذَامِيُّ فَلَمَّا الْتَقَى الْمُسْلِمُونَ وَالْكُفَّارُ وَلَّى الْمُسْلِمُونَ مُدْبِرِينَ فَطَفِقَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَرْكُضُ بَغْلَتَهُ قِبَلَ الْكُفَّارِ قَالَ عَبَّاسٌ وَأَنَا آخِذٌ بِلِجَامِ بَغْلَةِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَكُفُّهَا إِرَادَةَ أَنْ لَا تُسْرِعَ وَأَبُو سُفْيَانَ آخِذٌ بِرِكَابِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَيْ عَبَّاسُ نَادِ أَصْحَابَ السَّمُرَةِ فَقَالَ عَبَّاسٌ وَكَانَ رَجُلًا صَيِّتًا فَقُلْتُ بِأَعْلَى صَوْتِي أَيْنَ أَصْحَابُ السَّمُرَةِ قَالَ فَوَاللَّهِ لَكَأَنَّ عَطْفَتَهُمْ حِينَ سَمِعُوا صَوْتِي عَطْفَةُ الْبَقَرِ عَلَى أَوْلَادِهَا فَقَالُوا يَا لَبَّيْكَ يَا لَبَّيْكَ قَالَ فَاقْتَتَلُوا وَالْكُفَّارَ وَالدَّعْوَةُ فِي الْأَنْصَارِ يَقُولُونَ يَا مَعْشَرَ الْأَنْصَارِ يَا مَعْشَرَ الْأَنْصَارِ قَالَ ثُمَّ قُصِرَتْ الدَّعْوَةُ عَلَى بَنِي الْحَارِثِ بْنِ الْخَزْرَجِ فَقَالُوا يَا بَنِي الْحَارِثِ بْنِ الْخَزْرَجِ يَا بَنِي الْحَارِثِ بْنِ الْخَزْرَجِ فَنَظَرَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَهُوَ عَلَى بَغْلَتِهِ كَالْمُتَطَاوِلِ عَلَيْهَا إِلَى قِتَالِهِمْ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ هَذَا حِينَ حَمِيَ الْوَطِيسُ قَالَ ثُمَّ أَخَذَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَصَيَاتٍ فَرَمَى بِهِنَّ وُجُوهَ الْكُفَّارِ ثُمَّ قَالَ انْهَزَمُوا وَرَبِّ مُحَمَّدٍ قَالَ فَذَهَبْتُ أَنْظُرُ فَإِذَا الْقِتَالُ عَلَى هَيْئَتِهِ فِيمَا أَرَى قَالَ فَوَاللَّهِ مَا هُوَ إِلَّا أَنْ رَمَاهُمْ بِحَصَيَاتِهِ فَمَا زِلْتُ أَرَى حَدَّهُمْ كَلِيلًا وَأَمْرَهُمْ مُدْبِرًا و حَدَّثَنَاه إِسْحَقُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ وَمُحَمَّدُ بْنُ رَافِعٍ وَعَبْدُ بْنُ حُمَيْدٍ جَمِيعًا عَنْ عَبْدِ الرَّزَّاقِ أَخْبَرَنَا مَعْمَرٌ عَنْ الزُّهْرِيِّ بِهَذَا الْإِسْنَادِ نَحْوَهُ غَيْرَ أَنَّهُ قَالَ فَرْوَةُ بْنُ نُعَامَةَ الْجُذَامِيُّ وَقَالَ انْهَزَمُوا وَرَبِّ الْكَعْبَةِ انْهَزَمُوا وَرَبِّ الْكَعْبَةِ وَزَادَ فِي الْحَدِيثِ حَتَّى هَزَمَهُمْ اللَّهُ قَالَ وَكَأَنِّي أَنْظُرُ إِلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَرْكُضُ خَلْفَهُمْ عَلَى بَغْلَتِهِ و حَدَّثَنَاه ابْنُ أَبِي عُمَرَ حَدَّثَنَا سُفْيَانُ بْنُ عُيَيْنَةَ عَنْ الزُّهْرِيِّ قَالَ أَخْبَرَنِي كَثِيرُ بْنُ الْعَبَّاسِ عَنْ أَبِيهِ قَالَ كُنْتُ مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ حُنَيْنٍ وَسَاقَ الْحَدِيثَ غَيْرَ أَنَّ حَدِيثَ يُونُسَ وَحَدِيثَ مَعْمَرٍ أَكْثَرُ مِنْهُ وَأَتَمُّ
Och efter att ha berättat för mig att [Abu At Thahir Ahmad bin 'Amru bin Sarh] hade berättat för oss att [Ibnu Wahb] hade berättat för mig [Yunus] från [Ibn Shihab] sa han; har berättat för mig att [Katsir bin Abbas bin Abdul Mutthalib] sa han; [Abbas] sa: "Jag deltog en gång i Hunain-kriget med Rasulullah sallallahu 'alaihi wasallam, så jag och Abu Sufyan bin Harith bin Abdul Mutthalib följde alltid Rasulullah sallallahu 'alaihi wasallam och skildes aldrig från honom. Vid den tiden red profeten sallallaahu 'alaihi wasallam på sin vita bighal, en gåva från Farwah bin Nufatsah Al Judzami. När ni muslimer och kafirarmén mötte varandra, drog sig muslimerna tillbaka, därför sporrade Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam sin stora hal mot Kufar". Abbas sade: "Men jag höll i hans bighals tyglar och höll honom tillbaka så att han inte skulle springa fort." Samtidigt höll Abu Sufyan också i Rasulullahs sadel, shallallahu 'alaihi wasallam, då sade Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam: 'O Abbas, kalla på samurajlaget!' Abbas - han var en man med hög röst - sade: 'Sedan ropade jag på dem med min höga röst: 'Var är samurajlaget...!' Så vid Allah, vad snabbt de kom efter att ha hört mitt rop, likt en ko som springer när hon hör sin kalvs röst. De sade sedan: 'Ja, vi kommer, vi kommer'. Abbas sade: 'Sedan stred de mot de icke-troende. Sedan gick ropet ut till Ansar: 'O Ansar, O Ansar!' Abbas fortsatte: 'Sedan riktades ropet till Bani Harith bin Khazraj: 'O Bani Al Harith bin Khazraj, O Bani Al Harith bin Khazraj!'" Sedan såg Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom) striden från sitt riddjur, som om han rörde upp truppernas kampanda. Han sa: "Så här rasar striden." Abbas sa: "Sedan tog han några stenar och kastade dem på de icke-troende medan han sa: 'Vid Muhammeds Herre, ni har besegrats...!' Abbas sa: 'Vid Allah, jag bevittnade striden, och Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom) kastade ingenting annat än några få stenar på dem, och jag fortsatte att se dem gradvis besegras och springa i oordning." Och har berättat för oss [Ishaq bin Ibrahim] och [Muhammad bin Rafi] och [Abd bin Humaid] att alla från [Abdurrazaq] har berättat för oss [Ma'mar] från [Az Zuhri] med isnad som denna, men han sa: 'Farwah bin Nu'amah Al Judzami sa: 'Han sa: 'Vid Ka'bahs Herre, förgör er alla'. Och i hadithen tillägger han: "Så Allah förgör dem". Abbas sa: "Det var som om jag såg profeten sallallaahu 'alaihi wasallam ge stridsanda till truppernas rygg ovanför sin stora hall." Och det har berättats för oss att [Ibn Abu Umar] har berättat för oss [Sufyan bin 'Uyainah] från [Az Zuhri] sa han; har informerat mig [Katsir bin Al Abbas] från [sin far] att han sa: "Jag var med profeten sallallaahu 'alaihi wasallam under slaget vid Hunain... sedan fortsatte han hadithen, men i Yunus hadithen och Ma'mars hadithen är den längre och mer fullständig än den hadithen".
Hadith
Imam Muslim : 3325
حَدَّثَنَا يَحْيَى بْنُ يَحْيَى أَخْبَرَنَا أَبُو خَيْثَمَةَ عَنْ أَبِي إِسْحَقَ قَالَ قَالَ رَجُلٌ لِلْبَرَاءِ يَا أَبَا عُمَارَةَ أَفَرَرْتُمْ يَوْمَ حُنَيْنٍ قَالَ لَا وَاللَّهِ مَا وَلَّى رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَلَكِنَّهُ خَرَجَ شُبَّانُ أَصْحَابِهِ وَأَخِفَّاؤُهُمْ حُسَّرًا لَيْسَ عَلَيْهِمْ سِلَاحٌ أَوْ كَثِيرُ سِلَاحٍ فَلَقُوا قَوْمًا رُمَاةً لَا يَكَادُ يَسْقُطُ لَهُمْ سَهْمٌ جَمْعَ هَوَازِنَ وَبَنِي نَصْرٍ فَرَشَقُوهُمْ رَشْقًا مَا يَكَادُونَ يُخْطِئُونَ فَأَقْبَلُوا هُنَاكَ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَرَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى بَغْلَتِهِ الْبَيْضَاءِ وَأَبُو سُفْيَانَ بْنُ الْحَارِثِ بْنِ عَبْدِ الْمُطَّلِبِ يَقُودُ بِهِ فَنَزَلَ فَاسْتَنْصَرَ وَقَالَ أَنَا النَّبِيُّ لَا كَذِبْ أَنَا ابْنُ عَبْدِ الْمُطَّلِبْ ثُمَّ صَفَّهُمْ
Har berättat för oss [Yahya bin Yahya] har berättat för oss [Abu Khaitsamah] från [Abu Ishaq] sa han; en man frågade [Barra], 'O Abu 'Umarah, har du någonsin flytt från slaget vid Hunain?' Han svarade, 'Nej, vid Allah - Allahs sändebuds (frid och välsignelser vare med honom) trupper flydde aldrig, men vid den tiden gick han och flera unga män från hans följeslagare, liksom de människor som följde honom, i all hast i krig utan att ta med sig kompletta vapen och utrustning. Av en slump mötte de en trupp bågskyttar från fienden, när de sköt missade de nästan inte målet alls. Nämligen de kombinerade styrkorna från Bani Hawazin och Bani Nashr. Då sköt bågskyttarna omedelbart mot dem – muslimerna – så att de tvingades vända sig till Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam, medan Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam vid den tiden befann sig på sin vita bighal, och Abu Sufyan bin Harith bin Abdul Mutthalib vaktade honom. Sedan kom han ner från sin bighal och bad Allah om hjälp, han sa: 'Jag är en profet, inte en lögnare, jag är son till Ibn Abdul Mutthalib'. Därefter städade han upp deras led.
Hadith
Imam Muslim : 3326
حَدَّثَنَا أَحْمَدُ بْنُ جَنَابٍ الْمِصِّيصِيُّ حَدَّثَنَا عِيسَى بْنُ يُونُسَ عَنْ زَكَرِيَّاءَ عَنْ أَبِي إِسْحَقَ قَالَ جَاءَ رَجُلٌ إِلَى الْبَرَاءِ فَقَالَ أَكُنْتُمْ وَلَّيْتُمْ يَوْمَ حُنَيْنٍ يَا أَبَا عُمَارَةَ فَقَالَ أَشْهَدُ عَلَى نَبِيِّ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا وَلَّى وَلَكِنَّهُ انْطَلَقَ أَخِفَّاءُ مِنْ النَّاسِ وَحُسَّرٌ إِلَى هَذَا الْحَيِّ مِنْ هَوَازِنَ وَهُمْ قَوْمٌ رُمَاةٌ فَرَمَوْهُمْ بِرِشْقٍ مِنْ نَبْلٍ كَأَنَّهَا رِجْلٌ مِنْ جَرَادٍ فَانْكَشَفُوا فَأَقْبَلَ الْقَوْمُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَبُو سُفْيَانَ بْنُ الْحَارِثِ يَقُودُ بِهِ بَغْلَتَهُ فَنَزَلَ وَدَعَا وَاسْتَنْصَرَ وَهُوَ يَقُولُ أَنَا النَّبِيُّ لَا كَذِبْ أَنَا ابْنُ عَبْدِ الْمُطَّلِبْ اللَّهُمَّ نَزِّلْ نَصْرَكَ قَالَ الْبَرَاءُ كُنَّا وَاللَّهِ إِذَا احْمَرَّ الْبَأْسُ نَتَّقِي بِهِ وَإِنَّ الشُّجَاعَ مِنَّا لَلَّذِي يُحَاذِي بِهِ يَعْنِي النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ
Har berättat för oss att [Ahmad bin Jannab Al Mishishi] har berättat för oss [Isa bin Yunus] från [Zakaria] från [Abu Ishaq] att han sa: 'En man kom till [Al Barra] och frågade: 'O Abu 'Umarah, har du någonsin flytt från slaget vid Hunain?' då svarade han: 'Jag vittnar om profeten Allah sallallaahu 'alaihi wasallam, - hans trupper - flydde inte, men vid den tiden rusade folket - som deltog - utan att bära kompletta vapen till byn Bani Hawazin, trots att de var en trupp bågskyttar, då kastade de icke-troende pilar mot dem, som om de - muslimerna - var som en massa gräshoppor. Så muslimerna var i oordning och tvingades vända sig till Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam, medan Abu Sufyan vaktade honom och höll sin bighal. Sedan kom han ner och bad om hjälp. Han sa: "Jag är en profet, inte en lögnare, jag är son till Abdul Muttalib. O Allah... sänd ner Dina förstärkningar." Barra sa: "Vid Allah, vid den tiden var vi mycket oroliga på grund av krigets enormitet, och de modigaste människorna var de människor som var närmast kriget, nämligen profeten sallallaahu 'alaihi wasallam'."
Hadith
Imam Muslim : 3327
و حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ الْمُثَنَّى وَابْنُ بَشَّارٍ وَاللَّفْظُ لِابْنِ الْمُثَنَّى قَالَا حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ جَعْفَرٍ حَدَّثَنَا شُعْبَةُ عَنْ أَبِي إِسْحَقَ قَالَ سَمِعْتُ الْبَرَاءَ وَسَأَلَهُ رَجُلٌ مِنْ قَيْسٍ أَفَرَرْتُمْ عَنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ حُنَيْنٍ فَقَالَ الْبَرَاءُ وَلَكِنْ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَمْ يَفِرَّ وَكَانَتْ هَوَازِنُ يَوْمَئِذٍ رُمَاةً وَإِنَّا لَمَّا حَمَلْنَا عَلَيْهِمْ انْكَشَفُوا فَأَكْبَبْنَا عَلَى الْغَنَائِمِ فَاسْتَقْبَلُونَا بِالسِّهَامِ وَلَقَدْ رَأَيْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عَلَى بَغْلَتِهِ الْبَيْضَاءِ وَإِنَّ أَبَا سُفْيَانَ بْنَ الْحَارِثِ آخِذٌ بِلِجَامِهَا وَهُوَ يَقُولُ أَنَا النَّبِيُّ لَا كَذِبْ أَنَا ابْنُ عَبْدِ الْمُطَّلِبْ و حَدَّثَنِي زُهَيْرُ بْنُ حَرْبٍ وَمُحَمَّدُ بْنُ الْمُثَنَّى وَأَبُو بَكْرِ بْنُ خَلَّادٍ قَالُوا حَدَّثَنَا يَحْيَى بْنُ سَعِيدٍ عَنْ سُفْيَانَ قَالَ حَدَّثَنِي أَبُو إِسْحَقَ عَنْ الْبَرَاءِ قَالَ قَالَ لَهُ رَجُلٌ يَا أَبَا عُمَارَةَ فَذَكَرَ الْحَدِيثَ وَهُوَ أَقَلُّ مِنْ حَدِيثِهِمْ وَهَؤُلَاءِ أَتَمُّ حَدِيثًا
Och det har berättats för oss av [Muhammad bin Al Mutsanna] och [Ibn Basyar] medan lafadz är från Ibn Mutsanna, båda sa; har berättat för oss att [Muhammad bin Ja'far] har berättat för oss [Syu'bah] från [Abu Ishaq] han sa; Jag lyssnar? [Al Barra] frågades av en man från Qais, 'Har du någonsin flydd från Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam under slaget vid Hunain?' Al Barra svarade, '- Allahs sändebuds armé sallallaahu 'alaihi wasallam flydde inte från krig, vid den tiden hade Bani Hawazin en grupp skickliga bågskyttar. Och när vi attackerade dem, sprang de upp och ner, så vi knuffades för att ta ghanimah. Inte långt därefter gick de till motattack genom att kasta pilar mot oss. Ja, vid den tiden såg jag Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam på sin vita bighal, medan Abu Sufyan bin Harith höll i sina tyglar. Han sa: 'Jag är en profet, inte en lögnare, jag är son till Abdul Muttalib'. Och det har berättats för mig [Zuhair bin Harb] och [Muhammad bin Al Mutsanna] och [Abu Bakr bin Khallad] att de sa; har berättat för oss [Yahya bin Sa'id] från [Sufyan] sa han; har berättat för mig [Abu Ishaq] från [Al Barra] sa han: 'En man frågade honom en gång: 'O Abu 'Umarah...sedan nämnde han den hadithen, medan deras hadithen var mer perfekt än hans hadithen'.
Hadith
Imam Muslim : 3328
و حَدَّثَنَا زُهَيْرُ بْنُ حَرْبٍ حَدَّثَنَا عُمَرُ بْنُ يُونُسَ الْحَنَفِيُّ حَدَّثَنَا عِكْرِمَةُ بْنُ عَمَّارٍ حَدَّثَنِي إِيَاسُ بْنُ سَلَمَةَ حَدَّثَنِي أَبِي قَالَ غَزَوْنَا مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حُنَيْنًا فَلَمَّا وَاجَهْنَا الْعَدُوَّ تَقَدَّمْتُ فَأَعْلُو ثَنِيَّةً فَاسْتَقْبَلَنِي رَجُلٌ مِنْ الْعَدُوِّ فَأَرْمِيهِ بِسَهْمٍ فَتَوَارَى عَنِّي فَمَا دَرَيْتُ مَا صَنَعَ وَنَظَرْتُ إِلَى الْقَوْمِ فَإِذَا هُمْ قَدْ طَلَعُوا مِنْ ثَنِيَّةٍ أُخْرَى فَالْتَقَوْا هُمْ وَصَحَابَةُ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَوَلَّى صَحَابَةُ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَرْجِعُ مُنْهَزِمًا وَعَلَيَّ بُرْدَتَانِ مُتَّزِرًا بِإِحْدَاهُمَا مُرْتَدِيًا بِالْأُخْرَى فَاسْتَطْلَقَ إِزَارِي فَجَمَعْتُهُمَا جَمِيعًا وَمَرَرْتُ عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مُنْهَزِمًا وَهُوَ عَلَى بَغْلَتِهِ الشَّهْبَاءِ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَقَدْ رَأَى ابْنُ الْأَكْوَعِ فَزَعًا فَلَمَّا غَشُوا رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نَزَلَ عَنْ الْبَغْلَةِ ثُمَّ قَبَضَ قَبْضَةً مِنْ تُرَابٍ مِنْ الْأَرْضِ ثُمَّ اسْتَقْبَلَ بِهِ وُجُوهَهُمْ فَقَالَ شَاهَتْ الْوُجُوهُ فَمَا خَلَقَ اللَّهُ مِنْهُمْ إِنْسَانًا إِلَّا مَلَأَ عَيْنَيْهِ تُرَابًا بِتِلْكَ الْقَبْضَةِ فَوَلَّوْا مُدْبِرِينَ فَهَزَمَهُمْ اللَّهُ عَزَّ وَجَلَّ وَقَسَمَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ غَنَائِمَهُمْ بَيْنَ الْمُسْلِمِينَ
Har berättat för oss att [Zuhair bin Harb] har berättat för oss att ['Umar bin Yunus Al Hanafi] har berättat för oss att [Ikrimah bin 'Ammar] har berättat för mig att [Iyas bin Salamah] har berättat för mig [min far] att han sa: 'Vi deltog en gång i slaget vid Hunain med Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam. När vi stod inför fienden avancerade jag först genom att klättra uppför kullen, plötsligt mötte jag en fiende och sedan sköt jag honom med min pil, men han försvann omedelbart så jag visste inte vad han gjorde. När jag såg fienden visade det sig att de redan var på en annan kulle. Sedan slogs de med profeten sallallaahu 'alaihi wasallams följeslagare. Vännerna drog sig tillbaka och jag drog mig också tillbaka i oordning. Vid den tiden bar jag två burdah-tyger, en bar jag som en sarong och den andra bar jag över axeln. Plötsligt lossnade min sarong, sedan knöt jag ihop de två tygstyckena. Jag sprang framför Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam medan jag sprang, medan han stod på sin vita bighal. Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam sade: 'Tydligen såg Ibn Akwa något skrämmande.' När Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam var omringad, steg han ner från sin bighal, tog sedan en näve jord och kastade den på fienden och sade: 'Obehagliga ansikten'. Så Allah skonade ingen av dem utan deras ansikten fylldes med nävar av jord. Sedan sprang de iväg. Allah Azza Wa Jalla har besegrat dem. Sedan delade Rasulullah sallallahu 'alaihi wasallam ut ghanimah till muslimerna.
Hadith
Imam Muslim : 3329
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ وَزُهَيْرُ بْنُ حَرْبٍ وَابْنُ نُمَيْرٍ جَمِيعًا عَنْ سُفْيَانَ قَالَ زُهَيْرٌ حَدَّثَنَا سُفْيَانُ بْنُ عُيَيْنَةَ عَنْ عَمْرٍو عَنْ أَبِي الْعَبَّاسِ الشَّاعِرِ الْأَعْمَى عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عَمْرٍو قَالَ حَاصَرَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَهْلَ الطَّائِفِ فَلَمْ يَنَلْ مِنْهُمْ شَيْئًا فَقَالَ إِنَّا قَافِلُونَ إِنْ شَاءَ اللَّهُ قَالَ أَصْحَابُهُ نَرْجِعُ وَلَمْ نَفْتَتِحْهُ فَقَالَ لَهُمْ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اغْدُوا عَلَى الْقِتَالِ فَغَدَوْا عَلَيْهِ فَأَصَابَهُمْ جِرَاحٌ فَقَالَ لَهُمْ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّا قَافِلُونَ غَدًا قَالَ فَأَعْجَبَهُمْ ذَلِكَ فَضَحِكَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ
Efter att ha berättat för oss [Abu Bakr bin Abu Syaibah] och [Zuhair bin Harb] och [Ibnu Numair] allt från [Sufyan], sa [Zuhair]; har berättat för oss [Sufyan bin 'Uyainah] från ['Amru] från [Abu Al Abbas Asy Sya'ir Al A'ma] från [Abdullah bin 'Amru] sa han: 'Om Gud vill, kommer vi att återvända hem imorgon'. Vännerna frågade: 'Ska vi återvända även om vi inte har erövrat någonting?' Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam sade till dem: 'Gå då imorgon bitti för att slåss mot dem'. Nästa dag gick de i krig så många av dem skadades. Då sade profeten sallallaahu 'alaihi wasallam till dem: 'Imorgon återvänder vi hem'. Abdullah bin 'Amru sa: 'De var förvånade över detta. Då skrattade Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam.
Hadith
Imam Muslim : 3330
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ حَدَّثَنَا عَفَّانُ حَدَّثَنَا حَمَّادُ بْنُ سَلَمَةَ عَنْ ثَابِتٍ عَنْ أَنَسٍ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ شَاوَرَ حِينَ بَلَغَهُ إِقْبَالُ أَبِي سُفْيَانَ قَالَ فَتَكَلَّمَ أَبُو بَكْرٍ فَأَعْرَضَ عَنْهُ ثُمَّ تَكَلَّمَ عُمَرُ فَأَعْرَضَ عَنْهُ فَقَامَ سَعْدُ بْنُ عُبَادَةَ فَقَالَ إِيَّانَا تُرِيدُ يَا رَسُولَ اللَّهِ وَالَّذِي نَفْسِي بِيَدِهِ لَوْ أَمَرْتَنَا أَنْ نُخِيضَهَا الْبَحْرَ لَأَخَضْنَاهَا وَلَوْ أَمَرْتَنَا أَنْ نَضْرِبَ أَكْبَادَهَا إِلَى بَرْكِ الْغِمَادِ لَفَعَلْنَا قَالَ فَنَدَبَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ النَّاسَ فَانْطَلَقُوا حَتَّى نَزَلُوا بَدْرًا وَوَرَدَتْ عَلَيْهِمْ رَوَايَا قُرَيْشٍ وَفِيهِمْ غُلَامٌ أَسْوَدُ لِبَنِي الْحَجَّاجِ فَأَخَذُوهُ فَكَانَ أَصْحَابُ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَسْأَلُونَهُ عَنْ أَبِي سُفْيَانَ وَأَصْحَابِهِ فَيَقُولُ مَا لِي عِلْمٌ بِأَبِي سُفْيَانَ وَلَكِنْ هَذَا أَبُو جَهْلٍ وَعُتْبَةُ وَشَيْبَةُ وَأُمَيَّةُ بْنُ خَلَفٍ فَإِذَا قَالَ ذَلِكَ ضَرَبُوهُ فَقَالَ نَعَمْ أَنَا أُخْبِرُكُمْ هَذَا أَبُو سُفْيَانَ فَإِذَا تَرَكُوهُ فَسَأَلُوهُ فَقَالَ مَا لِي بِأَبِي سُفْيَانَ عِلْمٌ وَلَكِنْ هَذَا أَبُو جَهْلٍ وَعُتْبَةُ وَشَيْبَةُ وَأُمَيَّةُ بْنُ خَلَفٍ فِي النَّاسِ فَإِذَا قَالَ هَذَا أَيْضًا ضَرَبُوهُ وَرَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَائِمٌ يُصَلِّي فَلَمَّا رَأَى ذَلِكَ انْصَرَفَ قَالَ وَالَّذِي نَفْسِي بِيَدِهِ لَتَضْرِبُوهُ إِذَا صَدَقَكُمْ وَتَتْرُكُوهُ إِذَا كَذَبَكُمْ قَالَ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ هَذَا مَصْرَعُ فُلَانٍ قَالَ وَيَضَعُ يَدَهُ عَلَى الْأَرْضِ هَاهُنَا هَاهُنَا قَالَ فَمَا مَاطَ أَحَدُهُمْ عَنْ مَوْضِعِ يَدِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ
Har berättat för oss [Abu Bakr bin Abu Syaibah] har berättat för oss ['Affan] har berättat för oss [Hammad bin Salamah] från [Thabit] från [Anas], att Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom) höll ett samråd när nyheten nådde honom om ankomsten av Abu Sufyans karavan. Anas sa: 'Sedan talade Abu Bakr, men han brydde sig inte om det, sedan talade Umar, och han brydde sig inte om det, sedan reste sig Sa'd bin Ubadah upp och sa: 'Det är vi ni vill ha, O Allahs sändebud, vid Allah i vars hand min själ är, om du beordrar oss att korsa havet, kommer vi sannerligen att segla det, och om du beordrar oss att gå till jordens ändar, kommer vi definitivt att gå'. Anas fortsatte: 'Sedan inbjöd Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam folket att samlas, varefter de gick tills de nådde Badr. Där mötte de vattensökare för Quraish-folket.' Bland dem fanns en svart slav som tillhörde Bani Hajjaj, och de tillfångatog honom. Sedan frågade Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallams följeslagare honom om Abu Sufyan och hans trupper. Han svarade: "Jag vet inte om Abu Sufyan, men vad jag vet är Abu Jahal, 'Utbah, Syaibah och Umayyah bin Khalaf tillsammans med en grupp människor - soldater-". Varje gång han sa något liknande, slog de honom, tills han sa: "Ja, jag sa ju att Abu Sufyan också är där". Sedan släppte de slaven, inte långt efter det frågade de igen om Abu Sufyan, då svarade han: "Jag vet inte var Abu Sufyan är, det finns Abu Jahal, 'Utbah, Syaibah och Umayyah bin Khalaf tillsammans med en grupp människor - soldater-". Varje gång han svarade på det sättet, slog de slaven". Vid den tiden stod profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och bad. När han hade avslutat bönen och sett händelsen sa han: 'Vid min själ som är i Hans händer, varför slår du honom om han talar sanning, och lämnar honom ifred om han ljuger?' Vidare sade Rasulullah sallallahu 'alaihi wasallam: 'Det är platsen där den och den dödades - medan han pekade ner på marken - här och här'. Anas sade: 'Och ingen av de platser han pekade på var långt ifrån de platser där människorna dog, vilka angavs av profeten sallallaahu 'alaihi wasallam'.
Hadith
Imam Muslim : 3331
حَدَّثَنَا شَيْبَانُ بْنُ فَرُّوخَ حَدَّثَنَا سُلَيْمَانُ بْنُ الْمُغِيرَةِ حَدَّثَنَا ثَابِتٌ الْبُنَانِيُّ عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ رَبَاحٍ عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ قَالَ وَفَدَتْ وُفُودٌ إِلَى مُعَاوِيَةَ وَذَلِكَ فِي رَمَضَانَ فَكَانَ يَصْنَعُ بَعْضُنَا لِبَعْضٍ الطَّعَامَ فَكَانَ أَبُو هُرَيْرَةَ مِمَّا يُكْثِرُ أَنْ يَدْعُوَنَا إِلَى رَحْلِهِ فَقُلْتُ أَلَا أَصْنَعُ طَعَامًا فَأَدْعُوَهُمْ إِلَى رَحْلِي فَأَمَرْتُ بِطَعَامٍ يُصْنَعُ ثُمَّ لَقِيتُ أَبَا هُرَيْرَةَ مِنْ الْعَشِيِّ فَقُلْتُ الدَّعْوَةُ عِنْدِي اللَّيْلَةَ فَقَالَ سَبَقْتَنِي قُلْتُ نَعَمْ فَدَعَوْتُهُمْ فَقَالَ أَبُو هُرَيْرَةَ أَلَا أُعْلِمُكُمْ بِحَدِيثٍ مِنْ حَدِيثِكُمْ يَا مَعْشَرَ الْأَنْصَارِ ثُمَّ ذَكَرَ فَتْحَ مَكَّةَ فَقَالَ أَقْبَلَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى قَدِمَ مَكَّةَ فَبَعَثَ الزُّبَيْرَ عَلَى إِحْدَى الْمُجَنِّبَتَيْنِ وَبَعَثَ خَالِدًا عَلَى الْمُجَنِّبَةِ الْأُخْرَى وَبَعَثَ أَبَا عُبَيْدَةَ عَلَى الْحُسَّرِ فَأَخَذُوا بَطْنَ الْوَادِي وَرَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي كَتِيبَةٍ قَالَ فَنَظَرَ فَرَآنِي فَقَالَ أَبُو هُرَيْرَةَ قُلْتُ لَبَّيْكَ يَا رَسُولَ اللَّهِ فَقَالَ لَا يَأْتِينِي إِلَّا أَنْصَارِيٌّ زَادَ غَيْرُ شَيْبَانَ فَقَالَ اهْتِفْ لِي بِالْأَنْصَارِ قَالَ فَأَطَافُوا بِهِ وَوَبَّشَتْ قُرَيْشٌ أَوْبَاشًا لَهَا وَأَتْبَاعًا فَقَالُوا نُقَدِّمُ هَؤُلَاءِ فَإِنْ كَانَ لَهُمْ شَيْءٌ كُنَّا مَعَهُمْ وَإِنْ أُصِيبُوا أَعْطَيْنَا الَّذِي سُئِلْنَا فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ تَرَوْنَ إِلَى أَوْبَاشِ قُرَيْشٍ وَأَتْبَاعِهِمْ ثُمَّ قَالَ بِيَدَيْهِ إِحْدَاهُمَا عَلَى الْأُخْرَى ثُمَّ قَالَ حَتَّى تُوَافُونِي بِالصَّفَا قَالَ فَانْطَلَقْنَا فَمَا شَاءَ أَحَدٌ مِنَّا أَنْ يَقْتُلَ أَحَدًا إِلَّا قَتَلَهُ وَمَا أَحَدٌ مِنْهُمْ يُوَجِّهُ إِلَيْنَا شَيْئًا قَالَ فَجَاءَ أَبُو سُفْيَانَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أُبِيحَتْ خَضْرَاءُ قُرَيْشٍ لَا قُرَيْشَ بَعْدَ الْيَوْمِ ثُمَّ قَالَ مَنْ دَخَلَ دَارَ أَبِي سُفْيَانَ فَهُوَ آمِنٌ فَقَالَتْ الْأَنْصَارُ بَعْضُهُمْ لِبَعْضٍ أَمَّا الرَّجُلُ فَأَدْرَكَتْهُ رَغْبَةٌ فِي قَرْيَتِهِ وَرَأْفَةٌ بِعَشِيرَتِهِ قَالَ أَبُو هُرَيْرَةَ وَجَاءَ الْوَحْيُ وَكَانَ إِذَا جَاءَ الْوَحْيُ لَا يَخْفَى عَلَيْنَا فَإِذَا جَاءَ فَلَيْسَ أَحَدٌ يَرْفَعُ طَرْفَهُ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى يَنْقَضِيَ الْوَحْيُ فَلَمَّا انْقَضَى الْوَحْيُ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَا مَعْشَرَ الْأَنْصَارِ قَالُوا لَبَّيْكَ يَا رَسُولَ اللَّهِ قَالَ قُلْتُمْ أَمَّا الرَّجُلُ فَأَدْرَكَتْهُ رَغْبَةٌ فِي قَرْيَتِهِ قَالُوا قَدْ كَانَ ذَاكَ قَالَ كَلَّا إِنِّي عَبْدُ اللَّهِ وَرَسُولُهُ هَاجَرْتُ إِلَى اللَّهِ وَإِلَيْكُمْ وَالْمَحْيَا مَحْيَاكُمْ وَالْمَمَاتُ مَمَاتُكُمْ فَأَقْبَلُوا إِلَيْهِ يَبْكُونَ وَيَقُولُونَ وَاللَّهِ مَا قُلْنَا الَّذِي قُلْنَا إِلَّا الضِّنَّ بِاللَّهِ وَبِرَسُولِهِ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِنَّ اللَّهَ وَرَسُولَهُ يُصَدِّقَانِكُمْ وَيَعْذِرَانِكُمْ قَالَ فَأَقْبَلَ النَّاسُ إِلَى دَارِ أَبِي سُفْيَانَ وَأَغْلَقَ النَّاسُ أَبْوَابَهُمْ قَالَ وَأَقْبَلَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى أَقْبَلَ إِلَى الْحَجَرِ فَاسْتَلَمَهُ ثُمَّ طَافَ بِالْبَيْتِ قَالَ فَأَتَى عَلَى صَنَمٍ إِلَى جَنْبِ الْبَيْتِ كَانُوا يَعْبُدُونَهُ قَالَ وَفِي يَدِ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَوْسٌ وَهُوَ آخِذٌ بِسِيَةِ الْقَوْسِ فَلَمَّا أَتَى عَلَى الصَّنَمِ جَعَلَ يَطْعُنُهُ فِي عَيْنِهِ وَيَقُولُ { جَاءَ الْحَقُّ وَزَهَقَ الْبَاطِلُ } فَلَمَّا فَرَغَ مِنْ طَوَافِهِ أَتَى الصَّفَا فَعَلَا عَلَيْهِ حَتَّى نَظَرَ إِلَى الْبَيْتِ وَرَفَعَ يَدَيْهِ فَجَعَلَ يَحْمَدُ اللَّهَ وَيَدْعُو بِمَا شَاءَ أَنْ يَدْعُوَ و حَدَّثَنِيهِ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ هَاشِمٍ حَدَّثَنَا بَهْزٌ حَدَّثَنَا سُلَيْمَانُ بْنُ الْمُغِيرَةِ بِهَذَا الْإِسْنَادِ وَزَادَ فِي الْحَدِيثِ ثُمَّ قَالَ بِيَدَيْهِ إِحْدَاهُمَا عَلَى الْأُخْرَى احْصُدُوهُمْ حَصْدًا وَقَالَ فِي الْحَدِيثِ قَالُوا قُلْنَا ذَاكَ يَا رَسُولَ اللَّهِ قَالَ فَمَا اسْمِي إِذًا كَلَّا إِنِّي عَبْدُ اللَّهِ وَرَسُولُهُ
Har berättat för oss att [Syaiban bin Farruh] har berättat för oss att [Slaiman bin Al Mughirah] har berättat för oss [Thabit Al Bunani] från [Abdullah bin Rabbah] från [Abu Hurairah] att han sa: "En delegation kom till Mu'awiyah under månaden Ramadan, därför var några av oss upptagna med att laga mat åt andra, bland dem fanns Abu Hurairah som ofta bjöd in oss till sig - sitt hus -, då sa jag till honom: 'Nej, är det värt det om jag lagar mat och sedan bjuder in dem att äta hemma hos mig?' sedan bad jag - min familj - att laga mat. På kvällen träffade jag Abu Hurairah, jag sa till honom: 'Ät nu middag hemma hos mig'. Abu Hurairah svarade: 'Du har föregått mig'. Jag sa: 'Ja, jag gick före dig och bjöd även in dem alla'. Efter det sa Abu Hurairah: 'Skulle ni tycka om att jag berättade en händelse om er, ni Ansars folk?'" Sedan nämnde han erövringen av staden Mecka, han sa: "Vid den tiden lämnade Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam tills han anlände till Mecka. Sedan utsåg han Zubair till att leda en flygel - armén -, Khalid till den andra flygeln, och utsåg Abu 'Ubaidah till att leda trupperna som inte bar rustning. De gick in i dalen, medan profeten sallallaahu 'alaihi wasallam var i ett team. Abu Hurairah sa: "Sedan tittade han på mig och sa: 'O Abu Hurairah'. Jag svarade: 'Ja, O Allahs sändebud!'. Han sa: 'Tillåt ingen att närma sig mig förutom Ansar'. - tillade han - 'Förutom Syaiban'. Han fortsatte: 'Säg till Ansar att komma närmare mig'. Abu Hurairah fortsatte: 'De samlades omedelbart runt honom, medan Quraysh-folket också hade bildat led i flera trupper.'" Quraysh sade: "Låt dem gå före oss. Om de har tur är vi med dem, men om de är farliga ger vi dem vad de ber om." Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam sade: "Titta på Quraysh-trupperna och deras följeslagare!" sedan gjorde han en gest med båda händerna, den ena ovanpå den andra – i syfte att vara vaksamma och skydda varandra – sedan sade han igen: "Vi ses i Shaffa". Abu Hurairah sade: "Vi fortsatte att gå, och ingen av oss dödades, såvida inte en Quraysh dödade." Det visade sig att det inte fanns något motstånd riktat mot oss. Sedan kom Abu Sufyan och sade: "O Allahs sändebud, om Quraysh dödas kommer det inte att finnas några fler Quraysh efter detta." – Det betyder att Quraysh kapitulerade utan blodsutgjutelse, så han sade: "Den som går in i Abu Sufyans hus kommer att vara säker". Så Ansar-folket sa till varandra: "Det verkar som att den här mannen har påverkats av känslor av längtan efter sin hemstad så att känslor av kärlek till hans släktingar har uppstått." Abu Hurairah sa: "När den uppenbarelsen kom ner. Om uppenbarelsen kom ner, skulle ingen av oss titta på Allahs sändebud (frid och välsignelser vare över honom) förrän uppenbarelsen hade kommit ner. När uppenbarelsen hade kommit ner, sa Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam: 'O Ansars folk!' De svarade: 'Vi, O Allahs sändebud?' Han sa: 'Är du den som sa att den här mannen verkar ha påverkats av känslor av hemlängtan?' De svarade: 'Batul.' Han sa: 'Absolut inte, jag är en tjänare till Allah och Hans sändebud. Jag har migrerat till Allah och till er alla, mitt liv och min död är också med er.' Efter att ha hört detta kom de till honom, grät och sa: 'Vid Allah, vi säger inte det men vi är avundsjuka på Allah och Hans sändebud'. Så profeten sallallaahu 'alaihi wasallam sade: 'Sannerligen, Allah och Hans Sändebud bekräftar din bekännelse och förlåter dig'. Abu Hurairah sade: 'Sedan kom människor - invånarna i Mecka - till Abu Sufyans hus och stängde dörrarna till sina hus. Sedan gick profeten sallallaahu 'alaihi wasallam tills han kom fram till den svarta stenen och kysste den, därefter utförde han Tawaf runt Kaba. Abu Hurairah sade: 'Han gick också till avgudarna som dyrkades av Quraish-folket och som var belägna runt Kaba, sedan genomborrade han deras ögon med en båge i handen medan han sade: 'Sanningen har kommit och falskheten har försvunnit'. Efter att ha avslutat Tawaf gick han till Shafakulteten och klättrade sedan upp till toppen. När han kom fram till toppen tittade han på Kaba, sedan höjde han båda händerna medan han prisade Allah och bad den bön han ville.' Och har berättat för mig att [Abdullah bin Hasyim] har berättat för oss att [Bahz] har berättat för oss [Sulaiman bin Al Mughirah] med en isnad som denna, och i hadithen tillade han: 'sedan signalerade han med båda händerna, den ena med den andra och drog åt -skyddade-'. Och han nämnde i sin hadith: 'De sa: 'Sannerligen har vi sagt det, O Allahs Sändebud'. Han sa: 'Har ni glömt vem jag är, aldrig, sannerligen är jag en tjänare till Allah och Hans Sändebud'.
Hadith
Imam Muslim : 3332
حَدَّثَنِي عَبْدُ اللَّهِ بْنُ عَبْدِ الرَّحْمَنِ الدَّارِمِيُّ حَدَّثَنَا يَحْيَى بْنُ حَسَّانَ حَدَّثَنَا حَمَّادُ بْنُ سَلَمَةَ أَخْبَرَنَا ثَابِتٌ عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ رَبَاحٍ قَالَ وَفَدْنَا إِلَى مُعَاوِيَةَ بْنِ أَبِي سُفْيَانَ وَفِينَا أَبُو هُرَيْرَةَ فَكَانَ كُلُّ رَجُلٍ مِنَّا يَصْنَعُ طَعَامًا يَوْمًا لِأَصْحَابِهِ فَكَانَتْ نَوْبَتِي فَقُلْتُ يَا أَبَا هُرَيْرَةَ الْيَوْمُ نَوْبَتِي فَجَاءُوا إِلَى الْمَنْزِلِ وَلَمْ يُدْرِكْ طَعَامُنَا فَقُلْتُ يَا أَبَا هُرَيْرَةَ لَوْ حَدَّثْتَنَا عَنْ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ حَتَّى يُدْرِكَ طَعَامُنَا فَقَالَ كُنَّا مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ الْفَتْحِ فَجَعَلَ خَالِدَ بْنَ الْوَلِيدِ عَلَى الْمُجَنِّبَةِ الْيُمْنَى وَجَعَلَ الزُّبَيْرَ عَلَى الْمُجَنِّبَةِ الْيُسْرَى وَجَعَلَ أَبَا عُبَيْدَةَ عَلَى الْبَيَاذِقَةِ وَبَطْنِ الْوَادِي فَقَالَ يَا أَبَا هُرَيْرَةَ ادْعُ لِي الْأَنْصَارَ فَدَعَوْتُهُمْ فَجَاءُوا يُهَرْوِلُونَ فَقَالَ يَا مَعْشَرَ الْأَنْصَارِ هَلْ تَرَوْنَ أَوْبَاشَ قُرَيْشٍ قَالُوا نَعَمْ قَالَ انْظُرُوا إِذَا لَقِيتُمُوهُمْ غَدًا أَنْ تَحْصُدُوهُمْ حَصْدًا وَأَخْفَى بِيَدِهِ وَوَضَعَ يَمِينَهُ عَلَى شِمَالِهِ وَقَالَ مَوْعِدُكُمْ الصَّفَا قَالَ فَمَا أَشْرَفَ يَوْمَئِذٍ لَهُمْ أَحَدٌ إِلَّا أَنَامُوهُ قَالَ وَصَعِدَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ الصَّفَا وَجَاءَتْ الْأَنْصَارُ فَأَطَافُوا بِالصَّفَا فَجَاءَ أَبُو سُفْيَانَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أُبِيدَتْ خَضْرَاءُ قُرَيْشٍ لَا قُرَيْشَ بَعْدَ الْيَوْمِ قَالَ أَبُو سُفْيَانَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَنْ دَخَلَ دَارَ أَبِي سُفْيَانَ فَهُوَ آمِنٌ وَمَنْ أَلْقَى السِّلَاحَ فَهُوَ آمِنٌ وَمَنْ أَغْلَقَ بَابَهُ فَهُوَ آمِنٌ فَقَالَتْ الْأَنْصَارُ أَمَّا الرَّجُلُ فَقَدْ أَخَذَتْهُ رَأْفَةٌ بِعَشِيرَتِهِ وَرَغْبَةٌ فِي قَرْيَتِهِ وَنَزَلَ الْوَحْيُ عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ قُلْتُمْ أَمَّا الرَّجُلُ فَقَدْ أَخَذَتْهُ رَأْفَةٌ بِعَشِيرَتِهِ وَرَغْبَةٌ فِي قَرْيَتِهِ أَلَا فَمَا اسْمِي إِذًا ثَلَاثَ مَرَّاتٍ أَنَا مُحَمَّدٌ عَبْدُ اللَّهِ وَرَسُولِهِ هَاجَرْتُ إِلَى اللَّهِ وَإِلَيْكُمْ فَالْمَحْيَا مَحْيَاكُمْ وَالْمَمَاتُ مَمَاتُكُمْ قَالُوا وَاللَّهِ مَا قُلْنَا إِلَّا ضِنًّا بِاللَّهِ وَرَسُولِهِ قَالَ فَإِنَّ اللَّهَ وَرَسُولَهُ يُصَدِّقَانِكُمْ وَيَعْذِرَانِكُمْ
Har berättat för mig att [Abdullah bin Abdurrahman Ad Darimi] har berättat för oss att [Yahya bin Hasan] har berättat för oss att [Hammad bin Salamah] har berättat för oss att [Thabit] från [Abdullah bin Rabah] sa han: "Vi kom som en delegation till Mu'awiyah bin Abu Sufyan, och bland oss var [Abu Hurairah]. Vi turades om att laga en måltid varje dag. När det var min tur att laga mat sa jag: 'O Abu Hurairah, idag är det min tur att laga mat'. Inte långt därefter kom de till mig, men maten var ännu inte tillgänglig, så jag sa: 'O Abu Hurairah, det vore bra om du berättade för oss om Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam' tills vår mat var serverad!" Han sa: "Vi gick en gång tillsammans med Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam, på dagen för erövringen av staden Mecka. Han utsåg Khalid bin Walid till befälhavare för högertrupperna, och utsåg Zubair till befälhavare för vänstertrupperna, och utsåg Abu 'Ubaidah till chef för fottrupperna som var stationerade i dalen. Sedan sa han: 'O Abu Hurairah, kalla Ansar-folket att komma närmare Mig!' Jag kallade omedelbart på dem så att de omedelbart samlades nära honom, sedan sa han: 'O Ansar-folk, har ni sett Quraysh-armén?' De svarade: 'Ja'. Han sa: 'Var uppmärksamma när ni möter dem imorgon, och gör då slut på dem', medan han gestikulerade med båda händerna - den högra lades ovanpå den vänstra -. Sedan sa han: 'Vi ses vid Shafa'. Abu Hurairah sa: 'Och vid den tiden närmade sig ingen dem, utan de dödade dem'. Abu Hurairah fortsatte: "Sedan gick Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam upp till Shafa-kullen, och Ansar-folket kom och omringade honom på Shafa. Medan de var på Shafa kom plötsligt Abu Sufyan och sa: 'O Rasulullah, om alla Quraysh-folk utplånas, kommer det inte att finnas några fler Quraysh-folk efter detta'. Abu Sufyan sa: 'Sedan sa Rasulullah shallallahu 'alaihi wasallam: 'Den som går in i Abu Sufyans hus är säker, den som lägger ner sitt vapen är säker, den som stänger dörren är säker'. Efter det sa samma Ansar-folk: 'Det verkar som att den här mannen - Rasulullah - har påverkats av känslor av tillgivenhet för sin familj till den grad att han känner kärlek till sina släktingar'. Så kom en uppenbarelse till profeten sallallaahu 'alaihi wasallam. Han sade: 'Är du den som sa: 'Det verkar som att den här mannen har påverkats av känslor av tillgivenhet för sin familj till den grad att han har utvecklat känslor av kärlek till sina släktingar? Har du någonsin glömt vem jag är? - han sade det tre gånger. - Jag är Muhammed, en tjänare till Allah och Hans Sändebud, jag har emigrerat till Allah och till er alla, så mitt liv och min död är med er.' De sade sedan: 'Vid Allah, vi säger inte detta förutom för att vi är avundsjuka på Allah och Hans Sändebud.' Han sade: 'Sannerligen, Allah och Hans Sändebud bekräftar vad du säger och förlåter dina handlingar.''
Hadith
Imam Muslim : 3333
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ وَعَمْرٌو النَّاقِدُ وَابْنُ أَبِي عُمَرَ وَاللَّفْظُ لِابْنِ أَبِي شَيْبَةَ قَالُوا حَدَّثَنَا سُفْيَانُ بْنُ عُيَيْنَةَ عَنْ ابْنِ أَبِي نَجِيحٍ عَنْ مُجَاهِدٍ عَنْ أَبِي مَعْمَرٍ عَنْ عَبْدِ اللَّهِ قَالَ دَخَلَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَكَّةَ وَحَوْلَ الْكَعْبَةِ ثَلَاثُ مِائَةٍ وَسِتُّونَ نُصُبًا فَجَعَلَ يَطْعُنُهَا بِعُودٍ كَانَ بِيَدِهِ وَيَقُولُ { جَاءَ الْحَقُّ وَزَهَقَ الْبَاطِلُ إِنَّ الْبَاطِلَ كَانَ زَهُوقًا } { جَاءَ الْحَقُّ وَمَا يُبْدِئُ الْبَاطِلُ وَمَا يُعِيدُ } زَادَ ابْنُ أَبِي عُمَرَ يَوْمَ الْفَتْحِ و حَدَّثَنَاه حَسَنُ بْنُ عَلِيٍّ الْحُلْوَانِيُّ وَعَبْدُ بْنُ حُمَيْدٍ كِلَاهُمَا عَنْ عَبْدِ الرَّزَّاقِ أَخْبَرَنَا الثَّوْرِيُّ عَنْ ابْنِ أَبِي نَجِيحٍ بِهَذَا الْإِسْنَادِ إِلَى قَوْلِهِ زَهُوقًا وَلَمْ يَذْكُرْ الْآيَةَ الْأُخْرَى وَقَالَ بَدَلَ نُصُبًا صَنَمًا
Det har berättats för oss av [Abu Bakr bin Abu Syaibah] och ['Amru An Naqid] och [Ibnu Abu Umar] medan lafadz är från Ibn Abu Syaibah, sa de; har berättat för oss [Sufyan bin 'Uyainah] från [Ibn Abu Najih] från [Mujahid] från [Abu Ma'mar] från [Abdullah] han sa, 'När profeten sallallaahu 'alaihi wasallam intog Mecka, fanns det vid den tiden trehundra sextio statyer runt Kaba. Sedan slog han med sin käpp på statyn medan han läste: 'Sanningen har kommit och falskheten har försvunnit, sannerligen kommer falskheten säkerligen att försvinna...- ' -Qs. Al Israa: 81- '-Sanningen har kommit och falskheten kommer inte att börja och kommer inte -eller- upprepas-' -Qs. Sabaa: 49-. Ibn Abu Umar tillade, 'När dagen för erövringen av staden Mecka'. Och det har sagts till oss att [Hasan bin Ali Al Khulwani] och [Abd bin Humaid] båda från [Abdurrazaq] har berättat för oss [At Tsauri] från [Ibn Abu Najih] med denna isnad till den grad att man säger, '-och lögn- den kommer säkerligen att försvinna'. Och utan att nämna den andra versen, sa han också, 'Staty' istället för 'Staty'.
Hadith
Imam Muslim : 3334
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ حَدَّثَنَا عَلِيُّ بْنُ مُسْهِرٍ وَوَكِيعٌ عَنْ زَكَرِيَّاءَ عَنْ الشَّعْبِيِّ قَالَ أَخْبَرَنِي عَبْدُ اللَّهِ بْنُ مُطِيعٍ عَنْ أَبِيهِ قَالَ سَمِعْتُ النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ يَوْمَ فَتْحِ مَكَّةَ لَا يُقْتَلُ قُرَشِيٌّ صَبْرًا بَعْدَ هَذَا الْيَوْمِ إِلَى يَوْمِ الْقِيَامَةِ حَدَّثَنَا ابْنُ نُمَيْرٍ حَدَّثَنَا أَبِي حَدَّثَنَا زَكَرِيَّاءُ بِهَذَا الْإِسْنَادِ وَزَادَ قَالَ وَلَمْ يَكُنْ أَسْلَمَ أَحَدٌ مِنْ عُصَاةِ قُرَيْشٍ غَيْرَ مُطِيعٍ كَانَ اسْمُهُ الْعَاصِي فَسَمَّاهُ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مُطِيعًا
Har berättat för oss [Abu Bakr bin Abu Syaibah] har berättat för oss [Ali bin Mushir] och [Waki'] från [Zakaria] från [As Sha'bi] sa han; hade rapporterat till mig [Abdullah bin Muthi'] från [sin far] att han sa: 'Jag hörde profeten sallallaahu 'alaihi wasallam säga under erövringen av staden Mecka: 'Quraysh kommer inte att dödas genom att bindas och stenas till döds, från idag fram till uppståndelsens dag'. Det har berättats för oss att [Ibn Numair] har berättat för oss att [min far] har berättat för oss [Zakaria] med denna isnad, med tillägget: 'Och det fanns ingen som överlevde från Quraishs folk som hade stark fiendskap mot honom förutom Muthi', och ursprunget till hans namn var Al 'Ashi - den som utförde omoral-, då gav Rasulullah sallallaahu 'alaihi wasallam honom namnet Muthi' - den som lyder-'
Hadith
Imam Muslim : 3335
حَدَّثَنِي عُبَيْدُ اللَّهِ بْنُ مُعَاذٍ الْعَنْبَرِيُّ حَدَّثَنَا أَبِي حَدَّثَنَا شُعْبَةُ عَنْ أَبِي إِسْحَقَ قَالَ سَمِعْتُ الْبَرَاءَ بْنَ عَازِبٍ يَقُولُا كَتَبَ عَلِيُّ بْنُ أَبِي طَالِبٍ الصُّلْحَ بَيْنَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَبَيْنَ الْمُشْرِكِينَ يَوْمَ الْحُدَيْبِيَةِ فَكَتَبَ هَذَا مَا كَاتَبَ عَلَيْهِ مُحَمَّدٌ رَسُولُ اللَّهِ فَقَالُوا لَا تَكْتُبْ رَسُولُ اللَّهِ فَلَوْ نَعْلَمُ أَنَّكَ رَسُولُ اللَّهِ لَمْ نُقَاتِلْكَ فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لِعَلِيٍّ امْحُهُ فَقَالَ مَا أَنَا بِالَّذِي أَمْحَاهُ فَمَحَاهُ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِيَدِهِ قَالَ وَكَانَ فِيمَا اشْتَرَطُوا أَنْ يَدْخُلُوا مَكَّةَ فَيُقِيمُوا بِهَا ثَلَاثًا وَلَا يَدْخُلُهَا بِسِلَاحٍ إِلَّا جُلُبَّانَ السِّلَاحِ قُلْتُ لِأَبِي إِسْحَقَ وَمَا جُلُبَّانُ السِّلَاحِ قَالَ الْقِرَابُ وَمَا فِيهِ حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ الْمُثَنَّى وَابْنُ بَشَّارٍ قَالَا حَدَّثَنَا مُحَمَّدُ بْنُ جَعْفَرٍ حَدَّثَنَا شُعْبَةُ عَنْ أَبِي إِسْحَقَ قَالَ سَمِعْتُ الْبَرَاءَ بْنَ عَازِبٍ يَقُولُا لَمَّا صَالَحَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَهْلَ الْحُدَيْبِيَةِ كَتَبَ عَلِيٌّ كِتَابًا بَيْنَهُمْ قَالَ فَكَتَبَ مُحَمَّدٌ رَسُولُ اللَّهِ ثُمَّ ذَكَرَ بِنَحْوِ حَدِيثِ مُعَاذٍ غَيْرَ أَنَّهُ لَمْ يَذْكُرْ فِي الْحَدِيثِ هَذَا مَا كَاتَبَ عَلَيْهِ
Har berättat för mig att ['Ubaidullah bin Mua'd Al 'Anbari] har berättat för oss att [min far] har berättat för oss [Syu'bah] från [Abu Ishaq] att han sa; Jag hörde [Al Barra bin 'Azzib] säga: 'Ali bin Abu Talib skrev en gång ner fredsavtalet mellan profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och Mushrik-folket - Mecka - under Hudaibiyyah-avtalet. Ali skrev: 'Detta är ett avtal skrivet av Muhammad Rasulullah'. Sedan sa de: 'Om vi hade vetat att du var Allahs sändebud, skulle vi inte ha stridit mot er'. Så profeten sallallaahu 'alaihi wasallam sa till Ali: 'Radera de orden - orden 'Rasulullah' -'. Ali svarade: 'Jag vill inte radera det'. Så profeten sallallaahu 'alaihi wasallam tog bort det med sina egna händer'. Al Barra` sa: "Innehållet i avtalet stipulerar bland annat att muslimer kan resa in i och vistas i staden Mecka i tre dagar. Inga vapen får bäras om de inte placeras i ett hölster". Jag frågade Abu Ishaq: "Vad menas med en svärdslida?" Han svarade: "Nämligen svärdslidan och något inuti den". Det har berättats för oss att [Muhammad bin Al Mutsanna] och [Ibn Basyar] båda sa; har berättat för oss att [Muhammad bin Ja'far] har berättat för oss [Syu'bah] från [Abu Ishaq] sa han; Jag hörde [Al Barra` bin 'Azib] säga: 'Allahs sändebud sallallaahu 'alaihi wasallam ingick en gång ett Hudaibiyyah-avtal, sedan skrev Ali ett meddelande mellan dem'. Al Barra` sa: "Sedan skrev han; Muhammad Rasulullah...sedan nämnde han något liknande Mu'adz hadith, men i sin hadith sa han inte: 'Detta är ett avtal skrivet av honom'."
Hadith
Imam Muslim : 3336
حَدَّثَنَا إِسْحَقُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ الْحَنْظَلِيُّ وَأَحْمَدُ بْنُ جَنَابٍ الْمِصِّيصِيُّ جَمِيعًا عَنْ عِيسَى بْنِ يُونُسَ وَاللَّفْظُ لِإِسْحَقَ أَخْبَرَنَا عِيسَى بْنُ يُونُسَ أَخْبَرَنَا زَكَرِيَّاءُ عَنْ أَبِي إِسْحَقَ عَنْ الْبَرَاءِ قَالَ لَمَّا أُحْصِرَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ عِنْدَ الْبَيْتِ صَالَحَهُ أَهْلُ مَكَّةَ عَلَى أَنْ يَدْخُلَهَا فَيُقِيمَ بِهَا ثَلَاثًا وَلَا يَدْخُلَهَا إِلَّا بِجُلُبَّانِ السِّلَاحِ السَّيْفِ وَقِرَابِهِ وَلَا يَخْرُجَ بِأَحَدٍ مَعَهُ مِنْ أَهْلِهَا وَلَا يَمْنَعَ أَحَدًا يَمْكُثُ بِهَا مِمَّنْ كَانَ مَعَهُ قَالَ لِعَلِيٍّ اكْتُبْ الشَّرْطَ بَيْنَنَا بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ هَذَا مَا قَاضَى عَلَيْهِ مُحَمَّدٌ رَسُولُ اللَّهِ فَقَالَ لَهُ الْمُشْرِكُونَ لَوْ نَعْلَمُ أَنَّكَ رَسُولُ اللَّهِ تَابَعْنَاكَ وَلَكِنْ اكْتُبْ مُحَمَّدُ بْنُ عَبْدِ اللَّهِ فَأَمَرَ عَلِيًّا أَنْ يَمْحَاهَا فَقَالَ عَلِيٌّ لَا وَاللَّهِ لَا أَمْحَاهَا فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَرِنِي مَكَانَهَا فَأَرَاهُ مَكَانَهَا فَمَحَاهَا وَكَتَبَ ابْنُ عَبْدِ اللَّهِ فَأَقَامَ بِهَا ثَلَاثَةَ أَيَّامٍ فَلَمَّا أَنْ كَانَ يَوْمُ الثَّالِثِ قَالُوا لِعَلِيٍّ هَذَا آخِرُ يَوْمٍ مِنْ شَرْطِ صَاحِبِكَ فَأْمُرْهُ فَلْيَخْرُجْ فَأَخْبَرَهُ بِذَلِكَ فَقَالَ نَعَمْ فَخَرَجَ و قَالَ ابْنُ جَنَابٍ فِي رِوَايَتِهِ مَكَانَ تَابَعْنَاكَ بَايَعْنَاكَ
Har berättat för oss [Ishaq bin Ibrahim Al Hamzhali] och [Ahmad bin Janab Al Mishishi] allt från [Isa bin Yunus] medan lafadz är från Ishaq, har berättat för oss att [Isa bin Yunus] har berättat för oss [Zakaria] från [Abu Ishaq] från [Al Barra`] att han sa: 'När profeten sallallaahu 'alaihi wasallam förbjöds att utföra Hajj, ingick Meckas folk ett fredsavtal, nämligen; så att han gick in och stannade endast i tre dagar, inte in i -Mecka- utan med sitt svärd fortfarande i skidan, fick ingen av hans folk gå ut med honom, utan tvärtom tillät de hans vänner som ville följa med dem -att stanna i Mecka-. Sedan sa han till Ali: 'Skriv villkoren mellan oss och dem med Bismillahirrahmanirrahim, detta är resultatet av det beslut som Muhammad Rasulullah fattade'. Så mushrikierna sade till honom: "Om vi hade vetat att du var Allahs sändebud, skulle vi ha följt dig, men skriv Muhammad bin Abdullah." Sedan bad han Ali att radera det, men Ali sade: "Vid Allah, jag kommer inte att radera det." Då sade profeten sallallaahu 'alaihi wasallam: "Berätta för mig vilken plats du skrev om". Så Ali berättade för honom platsen, sedan raderade han den själv och ersatte den med Ibn Abdullah. Han stannade i tre dagar, på den tredje dagen sade de - Quraysh - till Ali: "Detta är den sista dagen enligt de villkor som din bror ställde, så be honom att lämna - från Mecka -". Sedan berättade Ali för Belau att han äntligen hade lämnat Mecka. Och i Ibn Janabs historia står det: "Vi kommer säkerligen att följa dig och svära trohet till dig".
Hadith
Imam Muslim : 3337
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ حَدَّثَنَا عَفَّانُ حَدَّثَنَا حَمَّادُ بْنُ سَلَمَةَ عَنْ ثَابِتٍ عَنْ أَنَسٍ أَنَّ قُرَيْشًا صَالَحُوا النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِيهِمْ سُهَيْلُ بْنُ عَمْرٍو فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لِعَلِيٍّ اكْتُبْ بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ قَالَ سُهَيْلٌ أَمَّا بِاسْمِ اللَّهِ فَمَا نَدْرِي مَا بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ وَلَكِنْ اكْتُبْ مَا نَعْرِفُ بِاسْمِكَ اللَّهُمَّ فَقَالَ اكْتُبْ مِنْ مُحَمَّدٍ رَسُولِ اللَّهِ قَالُوا لَوْ عَلِمْنَا أَنَّكَ رَسُولُ اللَّهِ لَاتَّبَعْنَاكَ وَلَكِنْ اكْتُبْ اسْمَكَ وَاسْمَ أَبِيكَ فَقَالَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ اكْتُبْ مِنْ مُحَمَّدِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ فَاشْتَرَطُوا عَلَى النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَنْ مَنْ جَاءَ مِنْكُمْ لَمْ نَرُدَّهُ عَلَيْكُمْ وَمَنْ جَاءَكُمْ مِنَّا رَدَدْتُمُوهُ عَلَيْنَا فَقَالُوا يَا رَسُولَ اللَّهِ أَنَكْتُبُ هَذَا قَالَ نَعَمْ إِنَّهُ مَنْ ذَهَبَ مِنَّا إِلَيْهِمْ فَأَبْعَدَهُ اللَّهُ وَمَنْ جَاءَنَا مِنْهُمْ سَيَجْعَلُ اللَّهُ لَهُ فَرَجًا وَمَخْرَجًا
Har berättat för oss [Abu Bakr bin Abu Syaibah] har berättat för oss [Affan] har berättat för oss [Hammad bin Salamah] från [Thabit] från [Anas] att Quraysh-folket en gång ingick ett fredsavtal med profeten sallallaahu 'alaihi wasallam. Bland dem fanns Suhail bin 'Amru. Så profeten sallallaahu 'alaihi wasallam sade till Ali: 'Tulsilah Bismillahirrahmanirrahim'. Suhail sade: 'Jag vet inte vad Bismillahirrahmanirrahim är, men skriv som vi vet, nämligen 'Bismikallahumma''. Han sade: 'Skriv från Muhammad Rasulullah'. De sade: 'Om vi visste att du var Allahs sändebud, skulle vi verkligen följa dig, men skriv ditt namn och din fars namn'. Då sade profeten sallallaahu 'alaihi wasallam: 'Skriv från Muhammad bin Abdullah'. Sedan lade de fram villkor för profeten sallallaahu 'alaihi wasallam, bland vilka var att vi inte skall återlämna någon som kommer från er, honom skall vi återlämna till er, men om någon från oss kommer till er, skall ni återlämna honom till oss.’ Så följeslagarna frågade: ’O Allahs sändebud, skall vi skriva ner dessa villkor?’ Han svarade: ’Ja, för om vårt folk går till dem, kommer Allah att distansera dem från Sin nåd, men om någon från dem kommer till oss, kanske Allah kommer att ge en väg ut.’
Hadith
Imam Muslim : 3338
حَدَّثَنَا أَبُو بَكْرِ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ حَدَّثَنَا عَبْدُ اللَّهِ بْنُ نُمَيْرٍ ح و حَدَّثَنَا ابْنُ نُمَيْرٍ وَتَقَارَبَا فِي اللَّفْظِ حَدَّثَنَا أَبِي حَدَّثَنَا عَبْدُ الْعَزِيزِ بْنُ سِيَاهٍ حَدَّثَنَا حَبِيبُ بْنُ أَبِي ثَابِتٍ عَنْ أَبِي وَائِلٍ قَالَ قَامَ سَهْلُ بْنُ حُنَيْفٍ يَوْمَ صِفِّينَ فَقَالَ أَيُّهَا النَّاسُ اتَّهِمُوا أَنْفُسَكُمْ لَقَدْ كُنَّا مَعَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ الْحُدَيْبِيَةِ وَلَوْ نَرَى قِتَالًا لَقَاتَلْنَا وَذَلِكَ فِي الصُّلْحِ الَّذِي كَانَ بَيْنَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَبَيْنَ الْمُشْرِكِينَ فَجَاءَ عُمَرُ بْنُ الْخَطَّابِ فَأَتَى رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَلَسْنَا عَلَى حَقٍّ وَهُمْ عَلَى بَاطِلٍ قَالَ بَلَى قَالَ أَلَيْسَ قَتْلَانَا فِي الْجَنَّةِ وَقَتْلَاهُمْ فِي النَّارِ قَالَ بَلَى قَالَ فَفِيمَ نُعْطِي الدَّنِيَّةَ فِي دِينِنَا وَنَرْجِعُ وَلَمَّا يَحْكُمِ اللَّهُ بَيْنَنَا وَبَيْنَهُمْ فَقَالَ يَا ابْنَ الْخَطَّابِ إِنِّي رَسُولُ اللَّهِ وَلَنْ يُضَيِّعَنِي اللَّهُ أَبَدًا قَالَ فَانْطَلَقَ عُمَرُ فَلَمْ يَصْبِرْ مُتَغَيِّظًا فَأَتَى أَبَا بَكْرٍ فَقَالَ يَا أَبَا بَكْرٍ أَلَسْنَا عَلَى حَقٍّ وَهُمْ عَلَى بَاطِلٍ قَالَ بَلَى قَالَ أَلَيْسَ قَتْلَانَا فِي الْجَنَّةِ وَقَتْلَاهُمْ فِي النَّارِ قَالَ بَلَى قَالَ فَعَلَامَ نُعْطِي الدَّنِيَّةَ فِي دِينِنَا وَنَرْجِعُ وَلَمَّا يَحْكُمِ اللَّهُ بَيْنَنَا وَبَيْنَهُمْ فَقَالَ يَا ابْنَ الْخَطَّابِ إِنَّهُ رَسُولُ اللَّهِ وَلَنْ يُضَيِّعَهُ اللَّهُ أَبَدًا قَالَ فَنَزَلَ الْقُرْآنُ عَلَى رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ بِالْفَتْحِ فَأَرْسَلَ إِلَى عُمَرَ فَأَقْرَأَهُ إِيَّاهُ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَوْ فَتْحٌ هُوَ قَالَ نَعَمْ فَطَابَتْ نَفْسُهُ وَرَجَعَ
Har berättat för oss [Abu Bakr bin Abu Syaibah] har berättat för oss [Abdullah bin Numair]. -på ett annat sätt nämns det- Har berättat för oss [Ibnu Numair] att medan lafadz är nära varandra, har berättat för oss [min far] har berättat för oss [Abdul Aziz bin Siyah] har berättat för oss [Habib bin Abu Thabit] från [Abu Wa`il] sa han: '[Sahal bin Hunaif] stod en gång upp när Shifin-kriget inträffade, han ropade: 'O folk, tillrättavisa var och en av er. När Hudaibiyyah-avtalet ägde rum, var vi tillsammans med profeten sallallaahu 'alaihi wasallam. Om vi vid den tiden hade sett mord, skulle vi ha varit i krig. Detta hände när det fanns ett fredsavtal mellan profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och Mushrik-folket.' Så Umar bin Khatthab kom till profeten sallallaahu 'alaihi wasallam och sade: 'O Allahs sändebud, är inte vi i sanning och de i lögn?' Han sade: 'Ja'. Han sade: 'Kommer inte vi till himlen om vi dödas? Men om de dödas, kommer de till helvetet?' Han svarade: 'Ja, det stämmer'. Umar frågade: 'Varför ska vi ge upp vår religion och bara gå hem? Även om Allah inte har fattat något beslut mellan oss och dem?' Han svarade: 'O Ibnul Khattab, sannerligen är jag Allahs sändebud, och Allah kommer aldrig att ödelägga mig för evigt'. Abu Wa'il sade: 'Umar gick sedan missnöjd därifrån, till och med arg och såg ut. Sedan kom han till Abu Bakr och sade: 'O Abu Bakr, är inte vi över det som är rätt och de är i lögn?' Han svarade: 'Ja, det stämmer'. Umar frågade: "Är det inte sant att om vi dödas kommer vi till himlen, medan om de dödas kommer de till helvetet?" Abu Bakr svarade: "Ja, det stämmer." Umar frågade igen: "Varför ska vi ge upp vår religion och bara gå hem? Även om Allah inte har fattat något beslut mellan oss och dem?" Så Abu Bakr sa: "O Ibnul Khattab, han är sannerligen Allahs sändebud, och Allah kommer aldrig att förstöra honom för alltid." Suhail sa: "Sedan kom en vers från Koranen ner till Allahs sändebud, nämligen Surah Al Fath. Så han beordrade någon att läsa för Umar, sedan frågade han: "O Allahs sändebud, vad menas med seger?" Han sa: "Ja, det stämmer." Först då ångrade han sig och återvände.
Hadith
Imam Muslim : 3339
حَدَّثَنَا أَبُو كُرَيْبٍ مُحَمَّدُ بْنُ الْعَلَاءِ وَمُحَمَّدُ بْنُ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ نُمَيْرٍ قَالَا حَدَّثَنَا أَبُو مُعَاوِيَةَ عَنْ الْأَعْمَشِ عَنْ شَقِيقٍ قَالَ سَمِعْتُ سَهْلَ بْنَ حُنَيْفٍ يَقُولُا بِصِفِّينَ أَيُّهَا النَّاسُ اتَّهِمُوا رَأْيَكُمْ وَاللَّهِ لَقَدْ رَأَيْتُنِي يَوْمَ أَبِي جَنْدَلٍ وَلَوْ أَنِّي أَسْتَطِيعُ أَنْ أَرُدَّ أَمْرَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ لَرَدَدْتُهُ وَاللَّهِ مَا وَضَعْنَا سُيُوفَنَا عَلَى عَوَاتِقِنَا إِلَى أَمْرٍ قَطُّ إِلَّا أَسْهَلْنَ بِنَا إِلَى أَمْرٍ نَعْرِفُهُ إِلَّا أَمْرَكُمْ هَذَا لَمْ يَذْكُرْ ابْنُ نُمَيْرٍ إِلَى أَمْرٍ قَطُّ و حَدَّثَنَاه عُثْمَانُ بْنُ أَبِي شَيْبَةَ وَإِسْحَقُ جَمِيعًا عَنْ جَرِيرٍ ح و حَدَّثَنِي أَبُو سَعِيدٍ الْأَشَجُّ حَدَّثَنَا وَكِيعٌ كِلَاهُمَا عَنْ الْأَعْمَشِ بِهَذَا الْإِسْنَادِ وَفِي حَدِيثِهِمَا إِلَى أَمْرٍ يُفْظِعُنَا
Det har berättats för oss att [Abu Kuraib Muhammad bin Al 'Ala] och [Muhammad bin Abdullah bin Numair] båda sa; har berättat för oss [Abu Mu'awiyah] från [Al A'masy] från [Syaqiq] han sa; Jag hörde [Sahal bin Hunaif] säga medan han var i Shifin, 'O människor, rätta er, för Allahs skull, jag har själv upplevt det under Abu Jandal-incidenten, om jag hade kunnat vägra Allahs budbärares order sallallaahu 'alaihi wasallam, skulle jag ha vägrat den - att inte slåss-. Vid Allah, vid den tiden kämpade vi inte alls, men Allah gjorde saker och ting lättare för oss, mycket annorlunda än vad som händer er nu!' Ibn Numair sa inte, 'Tills något oroande'. Och har berättat för oss [Uthman bin Abu Syaibah] och [Ishaq] allt från [Jarir]. Och det har berättats från en annan väg, det har sagts till mig att [Abu Sa'id Al Asyaj] har berättat för oss [Waki'] både från [Al A'masy] med isnad in, och i den andra hadithen sägs det, 'Tills en fruktansvärd händelse'.
Hadith
Imam Muslim : 3340
و حَدَّثَنِي إِبْرَاهِيمُ بْنُ سَعِيدٍ الْجَوْهَرِيُّ حَدَّثَنَا أَبُو أُسَامَةَ عَنْ مَالِكِ بْنِ مِغْوَلٍ عَنْ أَبِي حَصِينٍ عَنْ أَبِي وَائِلٍ قَالَ سَمِعْتُ سَهْلَ بْنَ حُنَيْفٍ بِصِفِّينَ يَقُولُا اتَّهِمُوا رَأْيَكُمْ عَلَى دِينِكُمْ فَلَقَدْ رَأَيْتُنِي يَوْمَ أَبِي جَنْدَلٍ وَلَوْ أَسْتَطِيعُ أَنْ أَرُدَّ أَمْرَ رَسُولِ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ مَا فَتَحْنَا مِنْهُ فِي خُصْمٍ إِلَّا انْفَجَرَ عَلَيْنَا مِنْهُ خُصْمٌ
Och [Ibrahim bin Sa'id Al Jauhari] berättade för mig [Abu Usamah] från [Malik bin Mighwal] från [Abu Hashin] från [Abu Wa`il] att han sade: Jag hörde [Sahl bin Hunaif] säga medan ni var i Sifin: 'Var uppmärksamma på er själva, ni kommer säkerligen att förstå vad som gäller er religion. Jag har sannerligen sett händelsen med Abu Jandal. Om jag hade kunnat vägra Allahs sändebuds befallning, skall vi inte ha fått en väg ut ur den fiendskapen, men den fiendskapen skulle alltid bestå'.
